1515
Annons

Tala klarspråk om rån mot barn och unga

RÅNVÅG. Sverige har svårt att klara den sociala kris som rån mot unga är ett tecken på när migrationen är så stor.
RÅNVÅG. Sverige har svårt att klara den sociala kris som rån mot unga är ett tecken på när migrationen är så stor.Foto:Hasse Holmberg / TT

Rånen mot barn och unga har åter hamnat i fokus efter Katarina Gunnarssons viktiga reportage i Sveriges Radio Studio Ett. Den kraftiga ökningen på mer än 100 procent sedan 2016 är känd sedan tidigare. Det nya som formuleras nu är en större kunskap hos polis och sociala myndigheter om den extrema förnedring och upprepade dödshot som drabbar rånoffren.

Berättelserna är samstämmiga. Experter talar om en hittills aldrig upplevd råhet hos rånarna. Rånet handlar inte bara om ekonomisk vinning utan mer om att förnedra offret. Det finns klara inslag av rasistiska hatbrott mot ”svenskar”. Rånen får mycket stora konsekvenser eftersom offren blir så traumatiserade. Föräldrar vittnar om utebliven skolgång, rädsla för att röra sig utomhus, långvarig sömnlöshet och psykiska problem.

När politiker och polis får frågan om vad ökningen och råheten beror på har de ingen aning. De står som frågetecken. Ungdomsrånen är som en ändrad lågtrycksbana från Nordatlanten. Plötsligt händer det. Ingen kan göra något.

Förhållningssättet känns igen från debatten om skjutningarna och sprängningarna. Plötsligt har Sverige det värsta vapenvåldet bland unga i hela västvärlden och användningen av sprängmedel är unikt i EU. Varför? Ingen vet.

Bland dem som lever i den mindre aningslösa och mer konkreta delen av samhället är skälet uppenbart. Inget annat land i EU har under så lång tid haft en så stor migration per capita från svårt härjade länder i Mellanöstern och Afrika som Sverige. Befolkningsökningen är historiskt unikt stor.

Men Sverige och svenskt samhällsliv är ingen abstraktion eller idé som snabbt kan expandera. Just det svenska samhället med sitt mycket stora sociala åtagande är ovanligt organiskt till sin karaktär. Klassrum ska ha arbetsro. Lärare ska ha tid. Socialsekreterare ska kunna göra sina jobb. Polis ska vara på plats. Vårdcentraler, tandläkarmottagningar och akutsjukhus ska ha personal. Och familjer ska fungera, med två förvärvsarbetande föräldrar, sammanboende eller ej, som tar gemensamt ansvar för barnens uppfostran, hälsa och skolgång. Om det finns någon modell som svenskt samhället vilar på så är det den arbetande familjen.

Om regeringen för en migrationspolitik som år efter år tillför ett mycket stort antal personer med låg utbildning som av olika skäl behöver hjälp blir det stora brister. Om nyanlända inte får jobb, incitamenten för att lära sig svenska är låga och bostadsbristen är svår skjuter antalet dysfunktionella familjer i höjden. Om svensk skola år ut och år in massproducerar havererade skolgångar är risken mycket stor att rekryteringen in i kriminalitet ökar.

Rikspolitiker pekar ofta på att skola och sociala myndigheter måste ta krafttag för att stävja ungdomsbrottsligheten. Men hur? Skolor i utsatta områden får mer än dubbla skolpengen jämfört med andra för att om möjligt klara sitt uppdrag. Lärarbristen i landet är akut och förvärras. Sverige behöver bygga 1000 nya skolor. I Malmö kommun görs varje år 6000 orosanmälningar till socialkontoren. Var femte niondeklassare i kommunen lever under hedersförtryck. Över 6000 personer under 15 år anmäldes under 2019 för våldsbrott mot andra unga.

Förra året beviljades 120 000 uppehållstillstånd i Sverige. Hälften var anhöriginvandring, resten fördelar sig lika på arbets- och asylinvandring. Många av de 120 000 personerna kommer att få arbete, bostad, glada barn i skolan och en värdefull vardag i Sverige. Men antalet är stort, många kommer att falla hårt och det sociala åtagandet är på allvar.

Alla ansvariga vet hur orsakssambanden ser ut. När socialdemokrater som Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi får tänka högt och fritt säger de att invandringen måste minska för att klara ”integrationsskulden”. Men de migrationspolitiska samtalen förs som om det handlar om ett annat land. Regeringen och samarbetspartierna arbetar för att reglerna ska bli mer generösa.

Det behövs många olika förändringar, inte minst rättsliga och polisiära, för att knäcka den nya ungdomsbrottsligheten. Men politikerna måste också visa att de förstår att Sverige under lång tid behöver ha lägre migrationsvolymer.


Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?