Den som läst Blackrock-vd:n Larry Finks nyligen publicerade vd-brev får inblick i en miljö där företag inte längre kan nöja sig med att maximera vinsten till gagn för sina aktieägare. I en omvärld präglad av pandemi, orättvisor och motsättningar mellan både människor och länder kan företagen inte stå vid sidan av. De måste engagera sig, ta ställning även i frågor som inte primärt berör dem.
”Ditt företags syfte (purpose) är polstjärnan i denna tumultartade miljö”, skriver Fink.
Den som ska peka ut ”polstjärnan” för de anställda och guida bolaget rätt är en så kallad ”chief purpose officer”, en position som Harvard Business Review i sina spaningar inför 2022 identifierat som en av de viktigaste framtida seniora chefsrollerna i företag världen över. Den personen ska se till att företagets syfte genomsyrar verksamheten och därmed skapar mål, mening och arbetsglädje.
Enligt teorin blir anställda gladare om de känner att företaget de arbetar i inte bara har som mål att tjäna pengar utan också har ett högre syfte, exempelvis att bidra till att göra miljön bättre. Inte minst yngre anställda tycker att frågan om vad bolaget gör i en vidare sfär är viktig.
Det finns forskningsstöd för idén att engagerade och glada medarbetare gör ett bättre jobb. En studie med 700 deltagare som universitetet i Warwick gjort visar exempelvis att glada anställda var 12 procent mer produktiva än sina mindre lyckliga kolleger. (Den förstnämnda gruppens ljusare sinnesstämning hade dock ingenting med syften att göra – de hade bjudits på godis och förevisats roliga filmklipp.)
Att ha ett syfte tycks ha blivit en hygienfaktor för företag i dagens näringsliv - och samtidigt ”big business” för de konsultföretag som bland annat lever på att ta fram dem. Man kan undra vad det var för fel på det syfte som ledde till att ett bolag startades från första början. Flera svenska bolag är 100 år eller äldre, och fram till nyligen verkar deras ursprungliga syften ha tjänat dem väl.
Att ta fram ett nytt och högre syfte kostar flera miljoner kronor. Konsulter kopplas in för att hålla arbetsmöten med koncernledningar och anställda. Baserat på företagets verksamhet och strategi lägger konsulterna fram förslag på områden och ord att utgå ifrån. Sedan mejslas syftet ut och formuleras - i regel på det språk som allt fler nordiska företag använder, engelska.
För en utomstående betraktare kan det vara svårt att förstå hur de formuleringar det hela mynnar ut i kan åstadkomma det som sägs vara syftet med syftet: att skapa mening och glädje i interaktionen med anställda, kunder, ägare och samhällen.
Nordeas syfte lyder: ”Together, we lead the way, enabling dreams and everyday aspirations for a greater good.” Den som inte vet att Nordea är en bank skulle ha svårt att lista ut vad bolagets verksamhet är. Electrolux, som säljer vitvaror, har som syfte: ”Shape living for the better”. Ericsson, som med stor framgång sålt telekomutrustning i 145 år, lanserade nyligen ett nytt syfte: ”To create connections that make the unimaginable possible”.
Syfte nämns ofta tillsammans med begrepp som vision och mission, och det kan vara svårt att skilja dem från varandra. Men en återkommande tolkning av syfte är att det ska förklara varför ett bolag finns till. Det kan tyckas självklart, men att döma av exemplen ovan är kopplingen mellan syfte och verksamhet inte alltid lätt att förstå.
Bolagens iver att beskriva sig själva i klichéartat framtidsdoftande termer med lös koppling till kärnverksamheten framstår som ett tecken i tiden, där ytan och orden ofta väger tyngre än det faktiska agerandet och där agendan sätts av amerikanska kapitalförvaltare. Det finns en stor risk för att polstjärnan leder företagen på villospår.
Aktieägare bör på vårens stämmor ta tillfället i akt att fråga bolagets vd och ordförande vad syftet med syftet faktiskt är.
