1515
Annons

Swedbank bör inte stämma Bonnesen

LEDARE. Tidigare mål visar att det är svårt att fälla affärsansvariga i företag för brott. 

Ekobrottsmyndighetens förundersökning av Swedbanks förra vd Birgitte Bonnesen är klar. Ett eventuellt åtal gäller i första hand ”grovt svindleri”, alternativt ”grov marknadsmanipulation”. Samtidigt pressar Aktiespararna Swedbanks styrelse att inleda en skadeståndsprocess mot Bonnesen och andra tidigare företrädare för banken, och uppger att de säkrat finansieringen för en process. 

I tisdagens Di sa dock ordföranden Göran Persson att det inte spelar någon roll att Aktiespararna har hittat en finansiering. Styrelsens beslut är beroende av om den bedömer att det går att vinna en process. Det är bra att Persson inte låter Aktiespararna sätta agendan. 

Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelsson säger (Di 2/2) att han tror att åtalet är chanslöst, och mycket talar för att han har rätt, även om han talar i egen sak. Svindleri kräver att det finns ett uppsåt. Det är även svårt att fälla någon för marknadsmanipulation. 

Bonnesen har inte personligen tjänat på sina handlingar. Det är svårt att bevisa att hon varit vårdslös, även om man hävdar att hennes handlande i slutändan skadat bolaget. Det är över huvudtaget svårt att bevisa ett samband mellan hennes agerande och Finansinspektionens böter på 4 miljarder kronor. 

Vidare agerade hon såvitt känt med stöd av den tidigare styrelsen. När de till slut sparkade henne 2019 var det för att de insåg att hon inte skulle få ansvarsfrihet, inte för att de inte litade på henne. Men dåvarande ordföranden Lars Idermark är död och kan inte hållas ansvarig. 

Försvaret lär lägga mycket kraft på att visa att Birgitte Bonnesen hela tiden arbetade för bolagets bästa och försökte få bukt med penningtvätten. Om hon inte gjorde tillräckligt eller fel saker så är det inte kriminellt. Penningtvätten började inte heller med henne, även om hon var chef i Baltikum en tid innan hon blev vd. 

Det är en sak att göra felbedömningar, att handla oskickligt, en helt annan att fällas för brott eller tvingas betala skadestånd. Andra mål på senare tid, som det mot företrädarna för HQ och mutmålet mot förra Telia-ledningen, visar att det är svårt att fälla affärsansvariga för brott. Därför bör Swedbanks styrelse fokusera på framtiden snarare än det förflutna. Lär av det som hänt. Fortsätt skärpa intern tillsyn, samarbeta med myndigheterna, se till att styrelsen håller vd ansvarig.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera