Annons

Sveriges rätt att beskatta bör ha gränser

LEDARE. Den S-märkta synen på beskattningsrätt är gränslös, och de kritiserar helst svaga parter, Portugal snarare än Storbritannien.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

När socialisterna åter blev största parti i det portugisiska parlamentsvalet för en vecka sedan föll hoppet hos många svenskar i Portugal. Samtidigt steg det i finansdepartementet i Stockholm. Valframgången ökar nämligen chansen att parlamentet innan årsskiftet ska rösta igenom det preliminära skatteavtal som Portugal och Sverige slöt i maj.

Avtalets innebörd är att de privata tjänstepensioner som är skattebefriade i Portugal även får beskattas i staten de utbetalas ifrån, Sverige. De får tidigast beskattas här 1 januari. Om Portugal inför en egen skatt får Sverige inte beskatta dessa pensioner förrän 2023. Då avser finansminister Magdalena Andersson kräva ut mellanskillnaden mellan den portugisiska skatten, de nivåer som diskuteras är 5-10 procent, och den svenska Sinkskatten.

Sinkskatten, som höjdes från 20 till 25 procent för bara ett år sedan, är en platt skatt som betalas av svenskar som bor i utlandet mer än sex månader per år och inte har väsentlig anknytning här, som minderåriga barn. Intressant att notera är att idrottare och artister bara betalar 15 procent i Sinkskatt. Oklart varför.

Finansministern bygger sitt argument om att tjänstepensioner som tjänats in i Sverige bör beskattas här på att ”pensionerna är avdragsgilla”. Men det är ju företagen som har den avdragsrätten, inte individen. Det är rimligt att man betalar skatt någonstans. Men beskattningsrätten kan inte vara evig. Den bör justeras när en individ har skrivit ut sig och inte längre åtnjuter några rättigheter i det gamla landet.

Det förtjänar att påpekas att innan alliansen 2007 ersatte fastighetsskatten med en lägre fastighetsavgift var den som ägde en fastighet utomlands tvungen att utöver den lokala fastighetsskatten betala mellanskillnaden upp till det belopp man skulle ha betalat om huset legat i Sverige.

Den S-märkta synen på beskattningsrätt av invånarna är inte bara gränslös, den riktar sig också helst mot svaga parter. Mycket lite har hörts från S om Storbritanniens utländska skattefrälse ”non domicile”, som fram till 2017 innebar att många förmögna som familjen Rausing betalade ingen eller mycket lite skatt. 

Även om det i Portugal är en mindre grupp svenskar som berörs, runt 4000 personer, bör man diskutera principerna för beskattning och individens rätt till egendom.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?