1515
Annons

Sverige stärker Natos teknikallians

Precis som för Socialdemokraterna finns det ett före och efter den 24 februari för Sveriges näringsliv. Samma seismiska skifte som har skett inom politiken efter Rysslands invasion av Ukraina håller på att ske i näringslivet: bolagen anpassar sig till en världsordning med EU och USA på den ena sidan och Ryssland och Kina på den andra.

STÄRKER NATO. Ericsson, med sin expertis inom trådlöst internet och 5g, kan få en viktig roll i Natos teknikallians.
STÄRKER NATO. Ericsson, med sin expertis inom trådlöst internet och 5g, kan få en viktig roll i Natos teknikallians.Foto:Jonas Ekströmer

Ett svenskt Nato-medlemskap, som S väntas förorda på söndag, skulle vara en naturlig fortsättning på detta skifte. Som Nato-medlem skulle Sverige få en särskild tyngd, tack vare sitt välmående och tekniskt avancerade näringsliv, och de svenska företagen skulle spela en strategiskt viktig roll i försvarsalliansen. 

Att Sverige går med i Nato är ett attraktivt scenario för företagen. Alternativet – fortsatt alliansfrihet – förskräcker, i synnerhet när Finland nu ansluter sig till försvarsalliansen. Som enda nordiska land utanför Nato skulle Sverige riskera att gå miste om direktinvesteringar och affärer. Sverige har problem med den inre säkerheten. Att i ett sådant läge inte säkra den yttre säkerheten skulle göra situationen värre även för näringslivet. 

Samtidigt finns ett stort intresse från Natos sida av att inlemma både det finländska och det svenska näringslivet, som ligger långt fram på flera viktiga teknikområden. Båda länderna fick topplaceringar i FN:s senaste rankning av världens tekniskt mest avancerade länder (Finland kom etta).

Två av världens viktigaste teknikföretag är Nokia och Ericsson ERIC B -0,05% Dagens utveckling . Bolagen spelar bland annat en avgörande roll för den globala utrullningen av nästa generations mobiltelefoni, 5g. Spetsteknologi, som den Nokia och Ericsson har, är högintressant för Nato. 

Teknik spelar en viktig roll i Natos framåtblickande arbete, Nato 2030 och Nato Strategic Concept 2022, som kommer att presenteras på försvarsalliansens möte i juni. I mitten av april aviserade Nato att man ska etablera en teknik-accelerator för att påskynda utvecklingen av särskilt betydelsefull teknologi inom områden som kvantfysik, datainhämtning och artificiell intelligens.

Arbetet kommer att involvera försvarspersonal, forskare och civila teknikföretag. Samtidigt skapas en innovationsfond med 1 miljard euro. Utöver huvudkontoret i London ska acceleratorn ha verksamhet i 20 medlemsländer, däribland Danmark. Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet ska bli Natos centrum för kvantteknologi. Det är ett område där Sveriges mest betydelsefulla företagsgrupp, Wallenbergsfären, har ett stort engagemang via Wallenberg Centre for Quantum Technology. Stockholm och Helsingfors borde kunna bli centrum för utveckling av det framtida militära trådlösa nätet.

Saab är ett annat bolag som kommer att lämna viktiga bidrag till Nato men som också kommer att kunna dra nytta av ett medlemskap. I en Di-intervju i slutet av april konstaterade bolagets vd Micael Johansson att ett svenskt Nato-medlemskap skulle leda in den svenska försvarsindustrin på nya och teknologiskt känsliga marknader som sensorteknik och elektronisk krigföring.

”Vi blir en del i att utveckla den innersta, mest känsliga kärnan. Allt vi gör i dag är Nato-kompatibelt, men att vara med i en mer framtidsinriktad process är en annan sak och där är vi inte i dag.”

Det är en utmaning för de västliga försvarsmakterna att hänga med i den snabba teknikutvecklingen, som främst sker i den civila sektorn. Att samarbeta med forskare och privata teknikföretag blir därför avgörande för västländernas framtida militära förmågor. Problemet är inte nytt. USA har sedan president Obamas dagar varit indraget i en strategisk kamp med Kina på teknikområdet. Det har bland annat tagit sig uttryck i handelskrig och ubåtssamarbetet Aukus, där även Australien och Storbritannien ingår.

Den försvarsmakt som har den vassaste tekniken kommer att ha en fördel. Det ser vi dagligen i Ukraina där avancerade vapensystem från väst spelar stor roll för landets förmåga att slå tillbaka ryssarna. Men vi ser det även i cyberkrigföringen mellan ukrainska och ryska hackare.

Om S besked på söndag blir ett ja till Nato, bör näringslivet omfamna detta. I försvaret av den fria demokratiska världen behövs både offentliga och privata initiativ. Nato är bra för de svenska företagen, och de svenska företagen är bra för Nato.

 

 


Hög tid att ta Klarna på allvar

Länge var allt ”smooth” med Klarna. Att betala var smooth, att shoppa var smooth. Hela Klarna var smooth. Smidigt, enkelt, snyggt och lite skojigt – en skarp kontrast till de tråkiga traditionella bankerna. 

INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.
INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.Foto:Carl-Olof Zimmerman

Klarna är tveklöst en fantastisk framgång. Vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski har revolutionerat betalningarna inom e-handel. I stället för att fippla med bankkort och cvc-koder behöver kunden bara trycka ”köp” och legitimera sig med bank-id.

Hur smooth som helst.

Klarna har haft en stor betydelse för digitaliseringen av den traditionella banksektorn. Utan Klarnas framfart hade säkert bankerna inte varit så snabba på att ta fram nya tjänster med användarvänliga gränssnitt. Klarna är också ett av skälen till att Stockholm är ett av världens mest intressanta fintech-kluster.

Klarnas framgångar har lockat kapital. Investerarna har stått på kö. När Softbank klev in som delägare i fjol värderades Klarna till 390 miljarder kronor, i klass med Nordens största bank, Nordea. Det är klart att bankdirektörerna var avundsjuka.

Men nu har värderingsyran lagt sig. Enligt uppgift till Di har Klarnas värdering sjunkit till 300 miljarder, fortfarande högt men lägre än i fjol. Under första kvartalet hade Klarna rörelseintäkter på 3,6 miljarder kronor. Förlusten blev 2,5 miljarder, varav kreditförlusterna utgjorde 1,2 miljarder. Nu måste bolaget spara. 10 procent av personalstyrkan, 700 tjänster, ska bort.  

Klarnas snabba expansion har väckt Finansinspektionens intresse. Di avslöjade i höstas att Klarna fått ett nytt och väsentligt högre kapitalkrav från tillsynsmyndigheten. Klarna protesterar och har överklagat FI:s beslut. I ett yttrande till förvaltningsrätten upprepar nu FI sitt motiv till att kraven på Klarna måste skärpas. 

”Risknivån i den bankrörelse som Klarna driver är hög… Klarnas utpräglade tillväxtstrategi har sedan 2019 medfört återkommande årliga förluster”, skriver FI och hänvisar till att kreditförlusterna för banken stigit till 7,3 procent av utlåningen. 

FI:s agerande är klokt. Klarna är en bank. Och banker kräver tillsyn. Klarna är i kraft av sin storlek, sin växande ut- och inlåning till allmänheten, en aktör vars väl och ve är av vikt för samhället i stort. Det är dags att ta Klarna på allvar – för en bank kan allt inte vara smooth.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?