Sverige sämst i Norden på kvinnlig makt

Om Finland får sin tredje kvinnliga statsminister framstår Sverige som ännu mer efter när det gäller kvinnlig politisk makt.

I tisdags avgick Finlands socialdemokratiska statsminister, Antti Rinne. Centerpartiet, ett av fem i koalitionen, drog tillbaka sitt stöd till följd av poststrejken nyligen. 

Det spekuleras om två möjliga efterträdare, Antti Lindtman och Sanna Marin. Om det blir Marin får Finland sin tredje kvinnliga statsminister. I så fall hamnar Sverige, som ännu inte haft en enda kvinnlig statsminister, ännu längre in i skamvrån när det gäller jämställdhet inom politiken.

Det är märkligt att Sverige, som har så hög förvärvsfrekvens bland kvinnor, så många pappor som är föräldralediga och som upplever sig ha kommit så långt jämfört med andra länder när det gäller jämställdhet ännu inte lyckats få fram en kvinna till den yttersta makten. Socialdemokraternas Mona Sahlin kom längst men stötte på hårt motstånd och nådde aldrig ända fram. Moderaternas Anna Kinberg Batra fick verka under svåra omständigheter. I dag har vi tre kvinnliga partiledare av sju och ett språkrör av två. Nästan jämställt i partitopparna alltså, men ingen kvinnlig statsministerkandidat i sikte.

Att kvinnor når den yttersta makten kan tyckas vara en symbolfråga, men det är det inte. Precis som i all annan mänsklig verksamhet spelar förebilder en väldigt viktig roll. Det gäller ledarskap i näringslivet, ägande och lärare i skolor lika väl som idrottsledare, dirigenter och klimatarbete, och det gäller kvinnor. Alla vill vi hitta någon vi har lätt att identifiera oss med när vi är unga, för att härma och för att förstå vad som är möjligt. 

Kvinnor har sedan urminnes tider fått stå i bakgrunden och underordna sig. Några förebilder som gjort på annat sätt har knappt funnits.

Nu finns de till sist allt oftare, i näringslivet och i politiken. Utvecklingen inom det europeiska samarbetet är mycket lovande, med Christine Lagarde som ny chef för mäktiga centralbanken ECB och Ursula van der Leyen som ordförande för EU-kommissionen. I Tyskland kommer Angela Merkel eventuellt att efterträdas av en kvinna, kristdemokraten Annegret Kramp-Karrenbauer.

Både Norge och Danmark är inne på kvinnlig statsminister nummer två, Erna Solberg i Norge och Mette Frederiksen i Danmark. På Island heter statsministern Katrin Jakobsdottir. Hon har haft minst en kvinnlig företrädare. 

Bara i Sverige dröjer det.

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?