ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Sverige måste ta strid mot nya EU-skatter

  • Pierre Moscovici. Foto: Virginia Mayo

LEDARE. Förra veckan lade EU-kommissionen fram ett förslag till nya beslutsregler om skatter på europeisk nivå. Det är den franske ekonomikommissionären Pierre Moscovici som har utarbetat förslaget, som innebär att EU-skatter ska kunna införas genom beslut tagna med kvalificerad majoritet. Med andra ord ska inte ett eller några länder kunna stoppa en skatt som de andra regeringarna vill ha.

Förslaget har endast små chanser att nå framgång, eftersom flera länder inte vill avhända sig rätten att bestämma över de skatter som deras medborgare och företag ska betala. Men det finns en sådan kraft i det missnöje som EU-kommissionen säger sig vilja bemöta med sitt förslag att man inte kan ta något för givet. Kommissionens första skäl till förslaget är att bekämpa skatteflykt.

Sveriges regering måste hålla emot. Inte för att det principiellt är fel med skatter på EU-nivå. Tvärtom skulle sådana skatter kunna stärka EU:s budget och göra den mindre beroende av medlemsavgifter. De drivs gärna fram av länder på kontinenten som har en annan syn på sådana frågor än Sverige. Och Sverige har inget att lära av fransk skattepolitik.

2011 ville EU-kommissionen driva igenom en skatt på finansiella transaktioner. När inte alla ville vara med har tio länder bestämt sig att gå vidare på egen hand enligt reglerna om "fördjupat samarbete". 

Det senaste exemplet på en EU-skatt är "digitalskatten", en omsättningsskatt på techjättar. Den skulle ha gått igenom om det bara hade krävts kvalificerad majoritet, åtminstone efter att Storbritannien har lämnat.

Även om mycket återstår att förbättra i svensk skattepolitik måste man ändå konstatera att den sämsta typen av skatter har försvunnit här. Vi hade en skatt på finansiella transaktioner, "valpskatten", som slopades eftersom den endast ledde till att handeln flyttade utomlands. Vi hade arvsskatt, som avskaffades av en enig riksdag eftersom den gick att planera bort och dessutom försvårade generationsskiften i familjeföretag. Det var för övrigt Magdalena Andersson som var statssekreterare på finansdepartementet när den togs bort. Vi hade förmögenhetsskatt, och det fanns en bred enighet om att den slog fel och ledde till kapitalflykt utomlands.

Det är precis den här typen av skadliga skatter som politiker i många EU-länder gillar. Det är det viktigaste skälet att säga nej till en ny beslutsordning om skatter.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies