Sverige måste sluta åka snålskjuts

Enligt Ann Linde (S) var det ”lite halleluja-stämning” under måndagens utrikesministermöte i EU. 

Orsaken var att Antony Blinken ringt in och uppvisat en vilja att samarbeta med Bryssel när det gäller bland annat klimatet, covid-19 och säkerhetspolitiken.

NATO-OPTION. Sedan mitten av december finns en majoritet i riksdagen för att uttala en svensk Nato-option. Men det påverkade inte utrikesminister Ann Lindes utrikesdeklaration på onsdagen.
NATO-OPTION. Sedan mitten av december finns en majoritet i riksdagen för att uttala en svensk Nato-option. Men det påverkade inte utrikesminister Ann Lindes utrikesdeklaration på onsdagen.Foto:Henrik Montgomery

Det är tveklöst en välkommen signal från USA:s nytillträdda utrikesminister.

Hans chef, president Joe Biden, har också varit tydlig med att han vill samarbeta med allierade och partners för att ta sig an gemensamma utmaningar.

Vad det här konkret kommer att betyda för EU och Sverige är ännu oklart. 

Vi vet däremot att Joe Biden just har tagit över ett land som står inför större säkerhetspolitiska utmaningar än på länge, med två starka och oberäkneliga globala motståndare: Kina och Ryssland. 

Lägg till det att USA:s försvarsbudget väntas få lida av landets hårt corona-ansatta ekonomi.

Att Joe Biden nu talar om transatlantiskt samarbete är alltså knappast tomma ord. Han talar snarare om den fördel som USA har jämfört med Kina och Ryssland genom tillgången till pålitliga allierade och partners. 

Han väntar sig därför sannolikt att förhållandet blir mer ömsesidigt än vad det tidigare har varit.

Det innebär att USA lär komma att ställa högre krav på allierade och partners framöver, inklusive på Sverige.

Hur tänker den svenska regeringen svara på det?

Att ansöka om Natomedlemskap tycks ju tyvärr inte vara aktuellt, vilket Ann Linde med tydlighet klargjorde under onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen. 

Den socialdemokratiska linjen är fortsatt att åka snålskjuts med försvarsalliansen när det passar oss, utan att vara med och betala kostnaden.  

En kompromissmöjlighet vore att uttala en så kallad Nato-option, vilket en majoritet i riksdagen röstade för i december 2020. Sverige skulle, likt Finland, visa att man håller alla möjligheter öppna om säkerhetsläget i vårt närområde skulle försämras ytterligare. 

Det vore en viktig signal till våra partnerländer inom Nato, inklusive USA.

Att utrikesministern inte ens är villig att ta diskussionen med riksdagen är ett dåligt tecken. 

Även om det inte är ett krav vore ett brett politiskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik en sund utgångspunkt, särskilt om Joe Biden börjar ställa tuffa frågor.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?