ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Sverige måste samla sig kring ett starkare försvar

  • Foto: Johan Nilsson/TT

Ett isande allvar bryter igenom i Försvarsberedningens rapport i kapitlet om Sveriges säkerhetspolitiska läge. 

Om Ryssland fortsätter att underminera den europeiska säkerhetsordningen och till slut utlöser en kris kommer Östersjöområdet att omedelbart hamna i centrum. Sverige kommer med säkerhet att utsättas för hot, påverkan och sabotage. Ett väpnat angrepp kan inte uteslutas. En större kris kan börja med ett angrepp på Sverige för att hindra de västliga demokratiernas försvar av regionen.

Om det skulle hända bedömer Försvarsberedningen att delar Sverige kommer att drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser.

Sju geografiska områden pekas särskilt ut: Stockholmsregionen, Gotland, Blekinge, Öresund, Göteborg, vägen mellan Trondheim och Sundsvall och vägarna över Värmland/Dalarna ner till Oslo.

Den som minns sitt kalla krig kan konstatera att den militära geografin har sina konstanter.

Det har också det militära tänkandet, åtminstone delvis. Försvarsberedningen är ganska traditionell i sitt upplägg men med ett nytt inslag.

Den stora satsningen ligger på armén som ska mer än fördubblas och få luftvärn. För att klara detta krävs tre nya regementen, alla i Norrland, samt en fördubbling av antalet värnpliktiga.

Tidigare beslut om flygets dimensionering ligger kvar. Nya Gripen fasas in samtidigt som den gamla behålls. Beredningen föreslår ett för Sverige nytt vapensystem, en flygburen kryssningsmissil liknande den finska JASSM med lång räckvidd. Med den når svenskt flyg mål i Ryssland.

Antalet ubåtar utökas från fyra till fem genom ytterligare en halvtidsmodifiering. Visbykorvetterna ska få luftvärn. Beredningen vill köpa in två nya ytstridsfartyg för att ersätta två gamla korvetter och två i malpåse, vilket i princip är en minskning.

Här finns en skillnad mot kalla krigets tänkande där Sverige med hjälp av flyg och flotta försökte flytta ut sin front så långt ut till havs som det bara gick. Det tycks man ha gett upp och tänker sig möta fienden på det egna territoriet i väntan på hjälp från Nato. Det ger ett visst passivt intryck som skiljer sig från Natos mer framskjutna tänkande.

En svensk satsning på armén behöver inte stå i motsats till samordning med Nato. Att Försvarsberedningen säger att en av brigaderna ska kunna användas i Finland är ett tecken på det. Men man säger samtidigt att det inte finns några förpliktelser. Och det är politiskt känsligt att i kris använda en värnpliktsorganisation i ett annat land. Är svensk allmänhet redo för att med tvång skeppa över värnpliktiga till den finskryska gränsen? Den debatten är långt ifrån färdig.

En annan politiskt känslig punkt är materialförsörjningen. Hur ska Sveriges stora beroende av Saab AB hanteras? Vilka regler ska gälla för export? Vilka kompetenser ska finnas i Sverige och hur mycket ska staten vara beredd att betala för att Saabs ubåtsingenjörer ska vara kvar när Försvarsmakten inte beställer fler skepp? Beredningens tidigare teknik- och industrifientliga skrivningar har försvunnit och man efterlyser en klarare rollfördelning mellan industri och stat, men inte mycket mer.

Än mer politiskt känsligt är det nu överskuggande bråket om finansieringen. Försvarsberedningen anser att de föreslagna förstärkningarna kräver en försvarsbudget på 84 miljarder, motsvarande 1,5 procent av BNP. Allianspartierna anser att en sådan höjning är en självklarhet. Sverigedemokraterna vill höja ännu mer. Socialdemokraterna vill inte binda sig och finansminister Magdalena Andersson sa direkt efter beredningens presentation att försvarets behov ska vägas mot välfärdsbehov ute i kommunerna. Hon vill tydligt minska Försvarsberedningens auktoritet.

Det måste tolkas som att det inte finns någon beredskap och ingen allvarlig intention hos S att nu snabbt stärka försvaret. Vilket i sin tur måste tolkas som att regeringen egentligen inte delar Försvarsberedningens bedömning om lägets allvar.

Försvarsberedningens rapport ska ligga till grund för försvarsbeslutet nästa vår. Bollen ligger nu i praktiken hos C och L som återigen måste välja sida. Ska de vara kvar hos försvarsvännerna M och KD eller göra upp med S och MP inom ramen för Januariöverenskommelsen? Höstens olika turer visade att inget som sägs nu gäller om ett år. Sverige förtjänar ett bättre försvar och en regering som ligger i fas med riksdagens majoritet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies