1515

Sverige måste lämna mineralhyckleriet

För fem år sedan rankades Sverige som världens sjätte mest attraktiva gruvland. Förra året hade vi halkat ned till 36:e plats på Fraser Institutes prestigefyllda årliga lista.

UTREDNING. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) tillsatte på torsdagen en utredning för att säkerställa en hållbar försörjning av kritiska metaller och mineral. Det borde ha gjorts för länge sedan. Att förenkla för svensk gruvdrift är av stor vikt för klimatet och EU:s autonomi.
UTREDNING. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) tillsatte på torsdagen en utredning för att säkerställa en hållbar försörjning av kritiska metaller och mineral. Det borde ha gjorts för länge sedan. Att förenkla för svensk gruvdrift är av stor vikt för klimatet och EU:s autonomi.Foto:Henrik Montgomery/TT

”Den låga placeringen är en reflektion av hur Sverige uppfattas utifrån ett investerarperspektiv”, sa Maria Sunér, vd för gruvindustrins branschorganisation Svemin, i en intervju med Di (24/2-21).

Hon tillägger att det är en ”avspegling av regeringens kräftgång”, vilket hon ser som en ”katastrof för ett land med höga klimatambitioner och en världsledande gruvsektor”. 

Det är svårt att inte hålla med. Tillgången till metaller och mineral är kritisk om Sverige och EU ska kunna nå våra högt satta klimatmål. 

Råvarorna är en nyckelkomponent i vindturbiner och elbilar, men även nödvändiga för framställning av solceller och biobränsle. Efterfrågan på råvarorna väntas explodera under kommande år.

Och faktum är att Sverige har en fördel jämfört med många andra länder på det här strategiska området. Enligt en kartläggning från SGU, Sveriges geologiska undersökning, finns en rad fyndigheter i den svenska berggrunden, bland annat flusspat, grafit, kobolt, volfram och sällsynta jordartsmetaller. 

Men där gör de ju ingen större nytta, varken för svenska gruvbolag eller för klimatet. 

Aktörer i branschen vittnar om att det i princip blivit omöjligt att få tillstånd för att starta en ny gruva i Sverige under de senaste åren. Prospektörer får ett kyligt bemötande från berörda myndigheter och ansökningsprocessen har blivit både allt mer komplex och oförutsägbar. 

Regeringen tycks dessutom dra fötterna efter sig när gäller beslut om aktuella ärenden, vilket skulle kunna förklaras av det utbredda gruvmotståndet inom Miljöpartiet. 

Inte konstigt att investerare tar sitt kapital och drar utomlands. 

Man ska såklart inte hymla med att det finns miljörisker med gruvbrytning. Frågan kompliceras dessutom ytterligare av äganderättsfrågor – inte minst kopplat till samernas rätt till betesmark. 

Men den svenska miljöbalken är sannolikt strået vassare än både den kinesiska och den kongolesiska motsvarigheten, även om den skulle luckras upp en aning. 

För alla gånger någon sätter käppar i hjulet för svensk gruvbrytning stöder man indirekt motsvarande verksamhet i Kina, Kongo och andra stora gruvländer med högst tveksamma miljö- och arbetsrättsliga regler. 

För i dagsläget finns dessvärre inga realistiska alternativ. Européerna konsumerar ungefär 25 procent av det globala utbudet av dessa råvaror, men producerar bara 3 procent, enligt SGU. 

Med andra ord är vi extremt beroende av import, och då främst från Kina. Förutom nationella resurser har Peking lagt beslag på stora fyndigheter i Afrika och dessutom byggt upp en världsdominerande kapacitet (80 procent) när det gäller förädling av själva råvarorna.

Beroendet utgör en stor strategisk sårbarhet för EU. Kinas negativa och oförutsägbara politiska utveckling den senaste tiden gör inte saken bättre.

Alarmklockorna tycks dock ha börjat ringa i Bryssel. En rad lovvärda initiativ har tagits för att öka den europeiska självförsörjningen, bland annat att förenkla tillståndsprocessen för nya gruvprojekt och forskning kring batteriproduktion och återvinning av råvaror. 

Just återvinning är något som många tycks se som lösningen. Men EU-kommissionen har konstaterat att det långt ifrån kommer räcka för att mätta efterfrågan. Enligt beräkningar kommer återvinning bara kunna tillgodose hälften av det europeiska behovet av sällsynta jordartsmetaller år 2100.  

EU-kommissionen förespråkar därför ökad europeisk gruvdrift som komplement.

Den svenska regeringen verkar inte vara så stressad. På torsdagen tillsattes en utredning för att säkerställa en ”hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral”, som ska se över prövningsprocesser och regelverk. Den ska vara klar senast 31 oktober nästa år. Efter valet, med andra ord.

Det är tveklöst positivt om regeringen menar allvar med att vilja förenkla regelverket, både när det gäller ny gruvdrift och återvinningsverksamhet. 

Är utredningen däremot bara ytterligare ett sätt att ducka en känslig politisk fråga vore det ett stort svek mot klimatet. 


Innehåll från HSBAnnons

Så etablerar man hållbara fastigheter på en het marknad

Bostadsmarknaden är glödhet, men samtidigt iskall. 

Nyproducerade bostäder blir dyra och stora grupper står utan möjlighet att köpa en egen bostad.

– HSB har tagit ställning för att bygga hållbart, men vi vill också inkludera de sociala aspekterna så att vi bygger mer för fler, säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad.

Här bygger HSB i hela landet 

En redan het bostadsmarknad har det senaste året fått skjuts av pandemin som har fått efterfrågan på bostäder i attraktiva områden att rusa.

– Vi spenderar mycket tid hemma nu vilket har uppvärderat bostaden, säger Jonas Erkenborn.

– Det faktum att den rekordlåga räntan dessutom gör bostaden attraktiv som investeringsobjekt, och att många ser en möjlighet att göra en bra affär, har lett till en mycket het marknad i många områden i landet.

Men trots att det generellt sett är billigt att låna pengar stänger bolånetak och amorteringskrav effektivt ute de unga från möjligheten att köpa sin egen bostad.

– Vi som har kommit en bit i karriären och har jobb som har klarat sig bra under pandemin har möjligheter på bostadsmarknaden. Men myntets andra sida är att många grupper inte har möjlighet att låna alls och antingen förblir trångbodda eller inte ens kan skaffa en bostad. Marknaden är inte het för alla. 

Prisvärda bostäder i småhusform

HSB och övriga aktörer inom byggbranschen har de senaste åren satsat mycket tid och resurser för att utveckla ett miljömässigt och mer hållbart byggande. 

I det arbetet har HSB tagit ett strukturerat grepp kring ett hållbart byggande med processtyrning och miljövänliga materialval, samtidigt som den sociala hållbarheten levereras genom en trygg och stabil bostadsrättsförening.

– Vi på HSB är väldigt stolta över att ha en historia av att utveckla och förbättra boendesituationen för de många människorna, och det vill vi göra även nu. Vi vill bygga mer för fler så att bland annat unga människor med vanliga jobb har råd att köpa en egen bostad.

För att åstadkomma det gör HSB flera egna insatser, bland annat breddas nu verksamheten genom att även erbjuda prisvärda bostäder i småhusform. 

Dessutom arbetar man med att minska sina byggkostnader genom ta fram typlösningar för till exempel trapphus och badrum som ökar repeterbarheten i produktionen.

– I och med att vi är kostnadseffektiva kan vi öppna nya marknader för bostadsrätter. Dessutom blir det spännande att följa de flyttrörelser ut från stadskärnan som har uppstått i och med pandemin, och se hur vi kan erbjuda prisvärda bostadsrätter med hjälp av goda kommunikationer även i mindre centrala lägen.

Utvecklar samhällen från grunden

Just nu håller HSB bland annat på att utveckla nya stadsdelar i kommunerna runt Stockholm.

– Jag är väldigt stolt över HSB:s tradition att etablera nya bostadsområden, där vi får vara med och utveckla hållbara samhällen från grunden och på så sätt fortsätta vara en samhällsbyggare.

Samtidigt menar Jonas Erkenborn att det krävs insatser även från politiskt håll för att komma till rätta med problemen.

– Vi på HSB vill underlätta för våra medlemmar att köpa sin bostad. Men ska man kunna köpa en bostad krävs det att man får låna, till exempel med hjälp av startlån eller subventionerat bosparande. Det krävs en sammanhållen bostadspolitik där finansiering, myndighetsprocesser och en utbyggd infrastruktur är viktiga delar i en komplex samhällsbyggnadsprocess. 

Här bygger HSB i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?