Annons

Sverige klarar sin kris

Sommarens kvartalsrapporter höll en ny ton. Vinstmarginalerna var fortsatt fina men orderböckerna inte lika fulltecknade. Vd-kommentarerna hade tydliga kalldrag av höst. 

SVENSK STRÄVAN. Finansminister Magdalena Andersson behöver inte skämmas om hon underbalanserar sina budgetar. Sverige har litens statsskuld och stora investeringsbehov.
SVENSK STRÄVAN. Finansminister Magdalena Andersson behöver inte skämmas om hon underbalanserar sina budgetar. Sverige har litens statsskuld och stora investeringsbehov.

Global inbromsning, tysk avmattning, brittisk exceptionalism, handelskrig över Stilla havet och så den amerikanska presidentens nattliga volatilitet på Twitter gör att allt ser mer osäkert ut. Börsen hämtar andan, Konjunkturinstitutet spår radikalt sämre tillväxt.

Kommer näringslivet till slut ikapp den sedan länge dystra internationella politiken?

Kanske det, men svenskt näringsliv och den svenska staten är sällsynt väl rustade för en lågkonjunktur.

När AB Volvos vd Martin Lundstedt fick frågan om framtiden sa han att ett bolag som Volvo klarar sämre tider. Han är inte ensam om den bedömningen. Svenska arbetsmarknadsregler till trots, och delvis på grund av dem, är bolagen snabba på att ställa om och minska kostnader. Det är billigt att friställa personal i Sverige. Facket arrangerar inga strejker men turlistan för vem som ska gå. Omskolningsmekanismerna är effektiva. A-kassan inbjuder inte till drönartillvaro. Socialdemokraterna har hållit fast vid alliansens arbetslinje.

Man ska heller inte underskatta den mentalitetsförändring som alliansåren gav. Sverige sjuder av företagsidéer. Ungdomar vill bli entreprenörer. Studenter hinner knappt ta en examen innan de har företag. Det är lätt att starta bolag, lätt att testa nya medarbetare utan att binda upp sig och lätt att få kapital om idén är bra. Stockholm är en av världens bästa jaktmarker för kapitalägare som letar nya unicorns.

Det innebär inte att allt är bra i svensk ekonomi och på svensk arbetsmarknad, men läget är mycket bättre än inför tidigare nedgångar.

Det gäller även statsfinanserna. Den svenska statsskulden är snabbt på väg ned under 20 procent av BNP. Om man inkluderar kommunernas skulder och räknar på den så kallade Maastrichtskulden, faller vi snart under det intervall kring 35 procent som man tidigare har rekommenderat som lagom. De låga räntorna gör att räntekostnaderna ligger under tio miljarder svenska kronor per år.

De internationella långivarnas Sverigebild är ljus som en sommarhimmel. Riksgäldens auktioner tar slut på några sekunder. De nordamerikanska pensionsfonderna ställer upp på vad som helst, de vill inte ens ha betalt, än mindre få pengarna tillbaka. Även på riktigt lång sikt är förtroendet grundmurat. Sverige kan låna till 1 procents ränta och betala tillbaka 2070.

Finansministern kan alltså med bred säkerhetsmarginal göra som Anders Borg och låna under några år. Att höja skatten nu och försämra för företag, investerare och minska incitament för arbete och utbildning vore dårskap. Sverige kan ha stora budgetunderskott för att klara en arbetslöshetskris utan att äventyra sin finansiella stabilitet.

Det finns också en ökad politisk beredskap för kommande underskott. Namnkunniga ekonomer tycker att det är dags att Sverige ska börja låna. Den tidigare dödsdansen mellan M och S tycks vara avblåst. Nu gällande M-KD-budget är expansiv och har ett kortfattat men principiellt intressant resonemang om att amorteringsmoral just nu inte är den viktigaste politiska uppgiften.

Även den stränga Magdalena Andersson lättar då och då på förlåten och tänker högt som ekonom och mindre som politisk taktiker. Helst, sa hon i somras, skulle hon inte vilja amortera något alls. Och hon betonar hela tiden de stora investeringsbehoven i kommunerna.

Kommunsektorns kostnadsbild väcker frågor, men är inte så konstig. Det är här kostnaden faller ut för ett så stort åtagande som Sverige gjorde under migrationskrisen och som belastade statsbudgeten med 60 miljarder kronor under toppåret. Folk behöver boende och uppehälle, barn ska ha skolgång och folktandvård och då och då är vi alla sjuka.

Det är heller inte så konstigt att många flyktinginvandrare har det tufft på svensk arbetsmarknad, en av världens mest sofistikerade. Sverige har blivit rikt på att fasa ut enkla jobb och avancera upp i näringskedjan. Vi har inga hisspojkar men sensorer och elektriska dörrar. På fabriksgolvet svetsar robotar. Om man inget kan får man inga jobb.

De migrationsrelaterade kostnaderna kommer att bestå för lång tid framöver och behöver öka om vi inte ska tvingas lösa alla problem med massiv segregering, vilket hittills har varit svenskarnas favoritmetod.

Och även här kan finansministern med bred säkerhetsmarginal motivera en högre upplåning. Sverige har på kort tid blivit ett 10-miljoners land med många unga. Vi ska fortsätta vässa arbetslinjen, vara stenhårda mot brottsligheten, rusta försvaret och minska migrationen, men landet behöver också bygga skolor, bostäder, vägar, lägga ny räls, gräva nya VA-nät samt göra en av de största utbildningsinsatserna sedan kvinnor gick in på universiteten.

Dysterkvistarna kommer att få lika fel som förr. Sverige är inte på väg mot ett nytt 30-tal, inte ens med fallande BNP. Demokratin står stark. Regeringen har en majoritet i riksdagen. Oppositionen har kraft och dugligt folk för att ta över när januariöverenskommelsen spricker. Skogen växer så det knakar. Sverige är värd en rejäl investering.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?