1515
Annons

Sverige, ett u-land?

’’Jävla u-land det här’’ utbrister den då sittande statsministern Göran Persson när han tappar telefontäckningen under en bilresa i landet. Statsministern använder Telia, men kan ändå inte ha ett oavbrutet samtal med sin finansminister. Citatet fångas under en dokumentärinspelning. Sverige var, och är, såklart inget u-land. Men i förhållande till vilka förväntningar man bör ha på ett av världens rikaste länder, som dessutom har bland världens högsta skattetryck, lämnas mycket övrigt att önska.

BRUTET SAMHÄLLSKONTRAKT. Politikerna tar hälften av det man tjänar i skatt, men kan ändå inte leverera på statens kärnuppdrag.
BRUTET SAMHÄLLSKONTRAKT. Politikerna tar hälften av det man tjänar i skatt, men kan ändå inte leverera på statens kärnuppdrag.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

På område efter område misslyckas staten med sina kärnuppgifter.

* Brottsligheten skenar. Brottsligheten är just nu väljarnas viktigaste fråga. Det är lätt att förstå varför. Bara de senaste dagarna har en rad grova våldsbrott begåtts. Mord i Hässelby, skjutningar i Ockelbo, Västervik och Hässleholm, och en misstänkt bombattack i Gävle. Sedan S-regeringen tog över 2014 har antalet dödsskjutningar och utsattheten för sexualbrott tredubblats. 2014 sköts 19 personer till döds, i år är siffran hittills 42. Risken att en ung man skjuts till döds är mer än tio gånger större här i Sverige än i Tyskland. Ungdomsrånen har dessutom fördubblats. Det innebär att det i snitt finns minst en pojke i varje klassrum som blivit rånad. Samtidigt utmanas rättsstaten av kriminella gäng och klaner och den svenska rättsskipningen ersätts på sina håll av parallella romska och islamiska rättegångar. I Göteborg presenterades förra året en rapport som visar att kommunchefer tystar och mörkar efter hot från kriminella.

* Passkaoset. Många av de som i dag har passtid, har behövt vänta sedan mitten av mars. Väntetiden fortsätter dock. Härifrån tar det ungefär ytterligare 13 veckor innan passet är klart. Då är vi inne i november. Totalt kan det ta nio månader innan man har rätt att lämna landet. Semestrar och affärsresor har fått ställas in. Alternativet har varit att tälta utanför de passexpeditioner som utfärdar provisoriska pass. Det går inte att enbart skylla den kaotiska situationen på pandemin. Redan 2018 rapporterades det om skenande väntetider men krismedvetenheten uteblev. I grannlandet Danmark går det dessutom att få ett nytt pass inom bara två veckor.

* Skenande elpriser och kontrollerade strömavbrott. I nästan 70 år har Sverige haft ett av världens bästa elsystem: fossilfritt, motståndskraftigt, planerbart och låga priser. Men den tiden är förbi. På 90-talet hade vi bättre överföringskapacitet från norr till söder än vad vi har i dag. Då kunde befintliga elkablar nyttjas till sin fulla kapacitet eftersom det fanns flera kärnkraftsreaktorer i både Barsebäck och Ringhals. Södra Sverige har alltså drabbats dubbelt av kärnkraftsnedläggningen med både sämre överföringskapacitet och mindre elproduktion. Konsekvenserna syns på elräkningarna. Södra och mellersta Sverige har i år haft dubbelt så höga elpriser som under en normal sommar. Skånska villaägare kan få upp till 50 000 kronor högre elräkning i vinter och det kan dessutom bli aktuellt med kontrollerade strömavbrott för att få elen att räcka till. Aldrig någonsin tidigare har Svenska kraftnät behövt förbereda regionnätföretagen att släcka elen.

* Korruptionen breder ut sig. Redan på 1600-talet etablerade Axel Oxenstierna viktiga principer för statsförvaltningen. Statens tjänster ska tillfalla den bäst lämpade, oberoende av börd eller relation till de styrande. Sverige är i dag ett av världens minst korrupta länder, men utvecklingen går i fel riktning. Ett exempel är utnämningsmakten, där regeringen utser myndighetschefer. Sedan Socialdemokraterna bildade regering 2014 har varannan politisk utnämning gått till en socialdemokrat. Generaldirektörer för stora myndigheter, som Arbetsförmedlingen, är dock viktigare än Nämnden för Hemslöjdsfrågor. Tar man hänsyn till myndighetens storlek har nästan 90 procent av utnämningarna gått till personer med S-bakgrund. Någon motsvarande utnämningspolitik, där regeringen utser sina partivänner, fanns inte under de få perioder då Sverige haft borgerligt styre. 

Trots den långa listan är Sverige långt ifrån det som brukar definiera ett utvecklingsland. Det visste naturligtvis även Göran Persson, även om han förväntade sig att kunna ha ett fungerande telefonsamtal från bilen. Samma typ av grundläggande förväntningar borde finnas på fler områden. Och när förväntningarna inte uppfylls bör man utkräva ansvar från politikerna. I synnerhet när de tar i stort sett hälften av det man tjänar i skatt

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från LyrecoAnnons

Problemfri arbetsdag – är det möjligt?

Borde alla företag lägga lika mycket tid och energi på att åstadkomma hållbarhet i alla led? Det tror inte Patrik Schedvin, Managing Director på Lyreco. Han menar istället att man bör fokusera på att göra ett bra jobb och låta Lyreco leverera mer hållbara produkter och lösningar till arbetsplatsen.

Modern aktör med långvarig tradition

Lyreco, som nyligen förvärvade Staples i norra Europa, har närmare hundra års erfarenhet av att förse sina kunder, medarbetare och samarbetspartners med hållbara lösningar för arbetsplatsen. Nu är de redo att föra vidare sitt arv till framtida generationer.

– Tidigare har vi varit starka på varsitt håll, men de olikheter som förr skiljde oss åt gör idag att vi kompletterar varandra. Lyreco hade en starkare global närvaro och Staples kunde tillföra lokal förankring hela vägen ut till fysiska butiker. Gemensamt för oss båda är att vi har haft en stark cirkulär mentalitet och en vilja att göra vardagen på jobbet så hållbar som möjligt, säger Patrik Schedvin. 

Läs mer om Lyrecos hållbarhetsarbete 

Ett löfte som ska hållas

Som Sveriges marknadsledande aktör inom kontors- och förbrukningsmaterial till arbetsplatser vill Lyreco skapa något banbrytande och täcka behov med lösningar som varit efterlängtade på marknaden. Vi har alltid sett oss som pionjärer, någon som är nyfiken och bryter ny mark, någon som alltid har kundens nuvarande men också framtida behov i fokus.

– Vår vision är ”A great working day. Delivered”. För att tala klarspråk handlar det om att vi vill leverera de bästa förutsättningarna och lösningarna som underlättar arbetet i vardagen, säger Patrik Schedvin.

Läs mer om Lyreco och vårt erbjudande 

Flexibilitet och innovation har alltid drivit Lyrecos ambition om att kunna leverera precis vad varje enskild arbetsplats behöver.

– Vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre på det vi redan gör bra. Och vi ser fram emot att göra det tillsammans, säger Patrik Schedvin och fortsätter:

– En av våra främsta tillgångar framåt är vår gedigna säljkår som agerar rådgivande mot våra kunder och samarbetspartners. Det innebär en starkare lokal närvaro och en möjlighet att se till flera behov på den svenska marknaden. Vi är en global aktör med lokal expertis.

– När vi talar om ordet leverans gör vi det ur flera aspekter. Det är både den fysiska leveransen av varor med hållbara transporter, men sen handlar det även om att vi vill leverera ett löfte om att alltid skapa förutsättningar för en riktigt bra arbetsdag, säger Patrik Schedvin.

Resan har bara börjat

Framåt siktar Lyreco mot en fullkomlig omni-närvaro. Med en marknadsnärvaro som sträcker sig från digitalt på web, kundservice till fysisk dialog via säljkår och i butik.

– För oss är det viktigt att kunna nå varje kund, där kunden vill bli nådd. Flera marknader innebär flera sätt att anpassa våra lösningar för att kunna tillgodose så många behov som möjligt, säger Patrik Schedvin.

Fakta om Lyreco:

Idag är Lyreco marknadsledande i Sverige. Efter Lyrecos förvärv av Staples har Staples i Sverige integrerats i varumärket under namnet ”Lyreco”. Lyreco finns för närvarande i 25 länder i Europa och Asien, samt i ytterligare 17 länder via partners.

Lyreco en global aktör 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lyreco och ej en artikel av Dagens industri

Ericsson bör förstå sin roll i världen

Ryssland har med kriget i Ukraina visat att landet bryter mot alla internationella principer och mellanmänskliga normer. Hela västvärlden med företagen i spetsen har tagit avstånd från Putins Ryssland. Men Ericsson hänger sig kvar.

SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.
SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.Foto:Christine Olsson

Ekot avslöjade på fredagen att det svenska telekombolaget har fortsatt att exportera produkter till Ryssland, trots att vd Börje Ekholm vid bolagsstämman i våras bedyrade att alla leveranser till ryska kunder hade avbrutits.

”Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där”, sa Ericssons koncernchef då.

Det handlar, enligt Ekot, om mjukvara för mobilsystem, som har både militära och civila användningsområden. Efter invasionen av Ukraina är det förbjudet att exportera sådana produkter till Ryssland, men flera företag, däribland Ericsson, har ansökt om undantag från sanktionsreglerna. Totalt har Ericsson skickat in tolv sådana ansökningar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och fått sju av dem beviljade. 

Sannolikt gäller de beviljade leveranserna tillägg till redan ingångna avtal. Men varför har då Ericsson inte berättat om detta? Antagligen för att ämnet är så känsligt. Mobilsystem används för all slags kommunikation – mellan människor, datorer och uppkopplade enheter. Radiolänkar och basstationer kan konverteras för militär användning. Men även i sin civila form kan de användas för att dryfta militära aspekter av kriget i Ukraina, till exempel i kontakter mellan försvarsdepartementet i Moskva och styrkorna på marken i Ukraina. Gränsen för vad som är civilt och militärt är flytande.

Att Ericsson, trots att bolagets produkter kan bli verktyg i den ryska krigsinsatsen, väljer att fortsätta att göra affärer med landets mobiloperatörer är obegripligt. Leveranserna må ha varit lagliga men är tveksamma på många andra sätt.

Efter den ryska attacken på Ukraina har västerländska företag på bred front lämnat Putins Ryssland. Inget normalt funtat bolag vill att dess produkter ska förknippas med landet. Mer än 1 200 företag har hittills aviserat att de stänger ned i Ryssland eller begränsar verksamheten i landet mer än vad sanktionerna kräver, enligt en sammanställning från det amerikanska lärosätet Yale. 

Bland de svenska företag som meddelat att de ska avveckla verksamheten i Ryssland finns klädjätten H&M, kullagertillverkaren SKF, lastbilstillverkaren Scania – och Ericsson. Telekombolaget meddelade i april sitt formella beslut att avbryta alla affärer i landet på obestämd tid.

Att lämna Ryssland kostar pengar. I Ericssons fall 900 miljoner kronor. Men det bolagen förlorar i intäkter och nedskrivningar vinner de genom ett ökat anseende och förtroende. Under förutsättning att de inte agerar som Ericsson, och i tysthet fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Ericsson verkar inte förstå att affärer i Ryssland efter invasionen av Ukraina verkligen har blivit storpolitik. EU, Storbritannien och USA är indragna i ett ekonomiskt krig mot regimen i Ryssland, ett krig som även involverar företagen i väst.

Det är inte längre möjligt att som företag se sig som neutralt – som en aktör som kan sälja till vem som helst. Detta gäller särskilt Ericsson som är ett få svenska företag vars verksamhet är av säkerhetspolitiskt intresse. I fel händer kan bolagets högteknologiska produkter användas på ett sätt som får förödande effekter.

Ericsson är en viktig aktör för att sanktionerna mot den ryska ekonomin ska bita och för att beröva Putins krigsmaskin kapital och teknologi. Ett företag måste ibland ta ställning och vidta åtgärder som är obekväma, både för en själv och för kunderna. Detta är ett sådant tillfälle. Ericsson måste leva upp till vad bolaget tidigare har sagt och omedelbart upphöra med leveranserna till Ryssland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera