1515

Sverige bör stödja fransk/tysk storhet

LEDARE. Efter veto mot storfusion hårdnar striden mellan EU:s konkurrenschef Margrethe Vestager och Frankrike/Tyskland.

Foto:Michael Probst

EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager gick på måndagen ut i Financial Times och varnade för att ”urholka” Europas konkurrenslagar. Utspelet är en reaktion på den kritik som EU:s starka axel Tyskland/Frankrike riktat mot hennes gärning.

De båda länderna anser att konkurrenslagarna och dess uttolkare lägger för stor vikt vid regionala marknadsandelar i en global värld. Droppen var när Vestager nyligen stoppade den planerade fusionen mellan tågdivisionerna i tyska Siemens och franska Alstom. 

Ministrarna slår fast att EU måste ha en chans att bygga globala megabolag för att kunna konkurrera med amerikanska och kinesiska jättar. Men dagens konkurrenslagar stoppar många storfusioner eller kräver stora avyttringar för att godkänna dem. Orsaken är att EU-myndigheten kan välja vilken marknad den anser mest relevant att granska. Och den väljer i princip alltid att låta den nationella eller regionala marknadsandelen styra besluten.

Det är förstås ohållbart när det gäller en fusion mellan två internationella infrastrukturbolag som Alstom och Siemens, vars konkurrenter är globala, och i första hand kinesiska. 

Regionala och nationella måttstockar håller på att bli irrelevanta även när det gäller konsumentbolag eftersom privatpersoner får tillgång till globala produkter på nätet. Det ser vi på prisbildningen. Undantaget är den lokala tjänstesektorn.

Ministrarna har därför helt rätt i sin kritik, men båda tappar trovärdighet när argumentationen är så starkt protektionistisk. Den tyska ekonomiministern Peter Altmaier har exempelvis med hänvisning till kinesiska landvinningar i Europa förespråkat en nationell fond som ska investera i viktiga tyska företag för att hindra kinesiska företag att ta över.

Frankrikes ekonomiminister Bruno Le Maire har föreslagit att nationella politiker ska få rätt att köra över konkurrenskommissionärens beslut. Det är helt fel väg att gå och skulle inte gynna lokala konsumenter. De båda vill också se en ”ny europeisk industriell strategi”. De diskuterar bland annat en offensiv inom batteriproduktion. Men stöd bör ges på forskningsnivå, ingen annanstans. Protektionism är ett trubbigt verktyg för den som vill stoppa spionage och teknikstöld. Den undergräver samtidigt ett lands industriella utveckling och innovationer, och försvagar i längden export och tillväxt.

Man bör alltså inte förbjuda Huawei att verka, men gärna kontrollera deras utrustning. Detta verkar många länder ha insett, endast några få har hittills anslutit sig till USA:s bojkott.

Europeiska företag måste dock få gå samman för att stärka sin position globalt. Det handlar inte minst om att ha chansen att bygga en position som är så finansiellt stark att det finns resurser att utmana amerikaner och kineser inom AI. Därför måste konkurrenslagarna skrivas om och anpassas till det digitala, globala 2000-talet. Hittills har den svenska regeringen inte haft någon tydlig position, men EU-minister Hans Dahlgren indikerar till SR (20/5) att det ligger något i Frankrikes och Tysklands syn.

Portugal är beroende av stora kinesiska investeringar, och motståndare till den anti-kinesiska lobbyingen. Men premiärministern uttrycker samtidigt (Ft 12/2) en rädsla för att reviderade konkurrenslagar ska gynna de största europeiska länderna. Men med en fungerande kapitalmarknad och global försäljning bör hemmanationens storlek spela mindre roll.

Dessutom kan monopolpositioner uppstå även när bolag växer organiskt. Det visar utvecklingen för Google och Facebook i Europa.

Vestagers problem är att hennes grundsyn är provinsiell och socialistisk. Hon vill inte ändra tillämpningen av konkurrenslagarna. Men hon uppmuntrar stater att ge mer företagsstöd. Och hon har ett bakvänt resonemang om fusionen Siemens/Alstom: om de blivit för starka hade kunderna vänt sig till billigare utländska konkurrenter som kinesiska CRRC. Men det är ju just så marknadsekonomin ska fungera.

Sverige måste engagera sig och driva på en ny konkurrenslag. Våra företags framgång är beroende av den. Ja till revidering, nej till protektionistiska murar.


Innehåll från LogMeInAnnons

Så frigör LogMeIn den moderna arbetskraftens potential

I dag jobbar miljontals människor världen över på distans, vilket ställer stora krav på företag att se till att anställda får supporten de behöver och att säkerheten är den allra bästa. Med LogMeIns heltäckande molnlösningar blir arbetet sömlöst och IT-avdelningen får kraftfulla verktyg. I ett nytt partnerskap med Commaxx är LogMeIns produkter nu tillgängliga för den nordiska marknaden. 

LogMeIn grundades 2003 och är en pionjär inom fjärrarbete. Under pandemin har arbetsplatsen blivit ännu mer decentraliserad och efterfrågan på LogMeIns lösningar har ökat ytterligare. Idag hjälper LogMeIn miljontals människor och företag att arbeta så bra som möjligt – var som helst och när som helst. 

– Molnbaserad kommunikation och tjänster har blivit en del av vardagen och är därför avgörande för att företag ska lyckas i framtiden. Genom vårt partnerskap med Commaxx ser vi fram emot att hjälpa fler svenska och nordiska företag att anpassa sig i den nya eran av arbete, säger Gerald Byrne, Senior Director och Channel Sales.

– Det som gör oss unika är just att alla våra produkter är molnbaserade, vilket är ovanligt på marknaden med tanke på den bredden vi har. Man kan med några klick enkelt skala upp och ned allt från våra UCC-lösningar till vår säkerhetslösning LastPass, säger Barry McMahon, Senior Product Marketing Manager. 

En spridd arbetsplats kräver kraftfulla verktyg

 På en decentraliserad arbetsplats är det även viktigt att IT-avdelningen har verktygen som behövs för att enkelt ge anställda support. Med lösningar som Rescue och Central kan IT-personalen enkelt hantera alla anslutna enheter, var de än befinner sig. Förutom att kunna ge smidig support är det även av högsta vikt att man arbetar så säkert som möjligt. Med LogMeIns lösning LastPass som finns i deras Identityserie säkrar man de anställdas identitet, åtkomst, data och lösenord. 

–  LastPass kan generera slumpmässiga lösenord i alla möjliga skepnader och med ett inlogg kan du hantera alla lösenord på ett och samma ställe. Lösningen kommer ihåg lösenorden och fyller automatiskt in den krävda informationen, Barry McMahon.

Lösningen har även multifaktorautentisering, vilket ger en extra nivå av säkerhet. 

– När du kombinerar att kunna genera och hantera lösenord, samtidigt som du utmanar användaren att bevisa att den är vem den påstår sig vara, så får du en mycket omfattande säkerhetslösning som är lätt att använda. Det valideras av mer än 26 miljoner kunder, avslutar Barry McMahon. 

Länk: Vill du veta mer om LastPass? 

Om LogMeIn

 LogMeIn är en pionjär inom distansarbete och en drivkraft bakom dagens situation där vi kan arbeta var vi vill, och har blivit ett av världens största SaaS-företag med tiotals miljoner aktiva användare, mer än 3500 globala medarbetare, över 1,3 miljarder dollar i årlig omsättning och cirka 2 miljoner kunder världen över som använder LogMeIns lösningar som en viktig del i deras dagliga liv.

 

Mer från LogMeIn

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med LogMeIn och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?