1515

Sverige bör markera hårdare mot Kina

LEDARE. Kinas diplomatiska agerande i förhållande till Sverige blir allt mindre diplomatiskt.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström.Foto:Stina Stjernkvist/TT

Det senaste inslaget är det möte Sveriges Kina-ambassadör Anna Lindstedt höll på Sheraton i Stockholm i slutet av januari. Inbjudna var några kinesiska affärsmän och den fängslade förläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui, samt en del kulturpersonligheter som sinologen Cecilia Lindqvist, som dock avvek ganska snabbt. 

De kinesiska affärsmännen försökte pressa Angela Gui att sluta tala med medier om sin far om hon vill se honom fri. Männen följde efter henne, även till toaletten.

UD sade sig först inte känna till mötet alls, men ändrade sig sedan till att de som arbetar med fallet Gui Minhai inte var informerade. Nu utreder Säpo om ambassadören, som kallats hem, agerat egenmäktigt vid förhandling med främmande makt. Oavsett vem som visste vad så är mötet en operation som gått snett från svensk sida. 

Mest anmärkningsvärt är dock Kinas agerande. Detta är tredje gången på kort tid som Kina utövar påtryckningar mot svenska medborgare och institutioner och samtidigt sprider falska nyheter. I början av september gjorde ambassaden ett stort nummer av att ett par turister avvisades från ett hotell de vägrade lämna trots att de inte bokat rum. 

Ambassaden lade upp en text om att de drabbats av svensk polisbrutalitet och att polisen skulle straffas. Kinesiska turister varnades för att resa hit. Ett anonymt twitterkonto spred nyheten om den svenska polisbrutaliteten över världen. Inget tydde dock på att polisen gjort fel.

Kina utövade också påtryckningar mot SVT i samband med att satirprogrammet ”Svenska Nyheter” sändes i höstas. Det kinesiska utrikesdepartementet lämnade då in en formell protest till UD. ”Programledarens kommentarer är fulla av fördomar och provokationer mot Kina... Den kinesiska sidan uppmanar SVT:s anställda att omedelbart vidta åtgärder för att eliminera de negativa effekterna. Vi förbehåller oss rätten att vidta ytterligare åtgärder.” Så sa talespersonen för kinesiska utrikesdepartementet i ett uttalande i september. 

Ambassaden lägger på sin hemsida kontinuerligt upp ”tillrättalägganden” och pekar ut individer när svenska medier publicerat något misshagligt. På sidan står också att ”Kina är en självständig stat...låter sig inte längre mobbas och styras av västerländska makter”. Men det duger inte att som stormakt, om än nybliven, hänvisa till nära 100 år gamla koloniala försyndelser begångna av andra länder. Sverige var för övrigt det första västlandet som etablerade diplomatiska relationer med Kina, 1950.

Kina har investerat mycket kapital här de senaste åren. Det ska dess ledning inte tolka som att svenska staten är mutbar. Svensk ekonomi bygger på att självständiga privata företag säljer tjänster, produkter och verksamheter till den som betalar bäst. Politiskt är den svenska linjen att handel gynnar relationer, och öppenheten gäller även illiberala demokratier och diktaturer. 

Men utrikesminister Margot Wallström bör vara väldigt tydlig med att Sverige inte böjer sig för politiska hot och påtryckningar. Inte från Kina när de vill att vi ska sluta tala om frigivning av svenska medborgare som sitter fängslade där. Och inte från någon annan i liknande ärende. Det går inte att köpa vår lojalitet, varken med investeringar eller aggression. Tvärtom försämras relationerna av den kinesiska ambassadens agerande.

Oppositionen gör rätt i att kräva klarhet i vad UD visste. Om Margot Wallström orkestrerade mötet, eller sanktionerade det, bör hon avgå.

Oppositionen bör samtidigt driva på arbetet med att hårdare markera var gränserna går mellan legitim diplomati och att utmana de grundlagsfästa svenska fri- och rättigheterna. Kina får inte på några villkor tillåtas underminera demokratin på svensk mark.


Innehåll från TeliaAnnons

Ny rapport: De digitala klyftorna har ökat under pandemin

De digitala klyftorna mellan svenska företag har ökat under pandemin, visar den nya rapporten Telias digitala index 2021. Hur kan lågdigitala företag komma ikapp – finns det några enkla sätt?

Här är expertens främsta tips.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin brukar beskrivas som en katalysator för digitaliseringen, men hur har egentligen svenska företag utvecklats?

Hela 76 procent av företagen hade inte alla verktyg på plats för att kunna jobba digitalt när pandemin slog till. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Företagen har intervjuats i januari-februari 2021.

– Framför allt saknade man verktyg för att samarbeta. Men generellt har företagen, oavsett storlek, blivit mer digitala under pandemiåret. När företag ”tvingats” till distansarbete och nya affärsmodeller har många tagit stora steg framåt, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

”Risk att framgångsrika företag slås ut”

Samtidigt växer det digitala gapet. Andelen högdigitala företag har ökat från 22 procent före pandemin till 28 procent i dag, medan de lågdigitala inte minskat i motsvarande takt, visar den nya rapporten.

– Det här innebär att ungefär 220 000 svenskar på 70 000 företag har gjort ett digitalt språng. Men tyvärr ligger många lågdigitala företag kvar på ungefär samma nivå, vilket är oroande. I förlängningen riskerar företag som har ett bra erbjudande och uppskattas av sina kunder idag, ändå att slås ut eftersom de inte klarar den digitala omställningen, säger Daniel Stark och fortsätter:

– Digitala klyftor skapar ekonomiska klyftor. Därför är det en väldigt viktig samhällsfråga att vi agerar för att stötta de lågdigitala företagen så att de kan komma ifatt.

Mer distansjobb på stora företag

Större företag är generellt mer digitalt mogna än mindre företag. Det är också vanligare på större företag att man jobbat på distans under pandemin. 65 procent av företagen med minst 50 anställda svarar att ”nästan alla eller merparten” har distansarbetat. Bara 6 procent anger att de inte jobbat alls på distans.

Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.
Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Bland de minsta företagen, med upp till 9 anställda, svarar 29 procent att de inte haft något distansarbete – och majoriteten säger att pandemin inte påskyndat deras digitalisering.

– Större företag har i högre grad automatiserade arbetsflöden för rutinuppgifter som fakturering och orderhantering – men också för att samla in data om sina kunder och driva marknadsföring med träffsäkra erbjudanden, berättar Daniel Stark.

Enligt Telias digitala index har 62 procent av de största företagen automatiserade processer – jämfört med 36 procent av de minsta företagen.

– Utmärkande för högdigitala företag är att de effektiviserar hela sin verksamhet så att de kan lägga maximal tid på sin affär. Man tar ett utifrån-perspektiv på sitt företag och prioriterar att automatisera. Lågdigitala företag tenderar att ha ett mer kortsiktigt fokus på att hitta nya kunder.

Så kan lågdigitala komma ikapp

De främsta vinsterna är minskad tid för administration och lägre totalkostnad, enligt företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till oavsett frågor och problem. En annan styrka är att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Daniel Starks främsta råd till företag som halkat efter digitalt är att ”plocka den lägst hängande frukten”.

– Kartlägg vad som stjäl er tid och energi, och som orsakar friktion för ert företag. Fråga gärna era leverantörer och kunder. Vänd er till experter inom digitalisering. Ta reda på hur konkurrenterna jobbar.

Typiska tidstjuvar är fakturering och bokföring som hanteras manuellt, enligt Daniel Stark.

– Börja med att automatisera och förenkla det som tar mest tid. När ni frigör tid skapas en ”ränta-på-ränta-effekt” och ni får tid att ta nästa steg.

Våga blicka framåt, är ett andra råd:

– Under pandemin har många företag tvingats vara mycket ”här och nu” för att lösa en akut situation. Företag som nu vågar tänka långsiktigt, och kanske investera i nya digitala lösningar, har massor att vinna. Fokusera också på hur ni vill möta kunderna digitalt. Det blir allt viktigare att sömlöst kunna integrera med ditt företag: boka tid, få svar i chatten, beställa varan och så vidare.

Så gör de mest digitala företagen: En leverantör för all teknik

Ett tredje råd är att se över företagets teknik-landskap.

– Att ha fyra-fem leverantörer för företagets it, uppkoppling och telefoni är inte ovanligt. Men det blir många kontaktpersoner, fakturor och avtal att hålla reda på – och ibland tjänster och produkter som inte kompletterar varandra optimalt. Dessutom drar kostnaderna lätt iväg med olika leverantörer. När problem uppstår kan det vara svårt att veta vilken supportdesk man ska kontakta – något som stjäl tid och skapar frustration. 

Knappt hälften av företagen väljer att anlita en huvudsaklig leverantör för it och uppkoppling, visar Telias digitala index.

– Trenden är extra tydlig bland högdigitala företag. 60 procent har en sådan helhetslösning och ytterligare 21 procent svarar att de är intresserade.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?