1515
Annons

Sverige bör lära av Israels missilförsvar

Den aktuella konflikten mellan Israel och Hamas har många aspekter, men en viktig sådan är framgången för det israeliska missilförsvaret. 

KUPOL. Det israeliska missilförsvaret Iron Dome har lyckats skjuta ned 90 procent av de 4000 missiler som Hamas avfyrat mot israeliska städer. I detta avseende är Israel ett föredöme.
KUPOL. Det israeliska missilförsvaret Iron Dome har lyckats skjuta ned 90 procent av de 4000 missiler som Hamas avfyrat mot israeliska städer. I detta avseende är Israel ett föredöme.Foto:ANAS BABA

Utan det hade israeliskt liv i israeliska städer varit omöjligt och Israel hade svarat med en storskalig markinvasion med mångdubbelt fler döda på båda sidor än dagens dödstal.

Hamas uppges under de senaste tio dagarna ha avfyrat mer än 4000 raketer mot israeliska städer. Missilerna är visserligen primitiva men mängden är stor och räckvidden går ända upp till Jerusalem.

Det israeliska missilförsvaret Iron Dome har lyckats skjuta ned 90 procent. Hittills har drygt tio israeler dödats. Det är en otrolig prestation av en relativt ny teknik.

Israel är på grund av sin utsatthet världsledande i missilförsvar. Hotet kommer från de närliggande fienderna Hamas i Gaza och Hizbollah i södra Libanon men också från mer långräckviddiga och mycket mer kvalificerade missiler i Syrien och Iran.

Iron Dome är bara en av fem delar i det totala missilförsvaret som bland annat innehåller ett helt nytt laservapen, Iron Beam. Om israelerna också kan skydda sig mot de nya ryska och kinesiska supersnabba kryssningsmissilerna är okänt, men USA har intresserat sig för den israeliska tekniken, särskilt i det system som heter Davids Sling som ska ersätta Patriotsystemet.

I det militära tänkandet brukar man skilja på vilja och förmåga. Vill fienden? Kan fienden? Vill och kan vi försvara oss? När skillnaden mellan viljan och förmågan blir stor brukar man tala om asymmetrisk krigföring, vilket till exempel drabbade amerikanerna i både Vietnam och Afghanistan. En tekniskt undermålig fiende med stark vilja kan vara mycket farlig.

Men i realiteten och särskilt i balansen mellan makter spelar förmåga eller teknik en avgörande roll.

Den liberala stormaktstiden från 1989 fram till 2010-talet då demokratin och mänskliga rättigheter expanderade över hela världen vilade ytterst på amerikansk vapenteknologi. USA hade världsherravälde på haven, i luften och i rymden. Det finns olika skäl till att perioden tog slut under Obamas sista år och att den liberala euforin försvann över en natt men ett avgörande skäl är att Kina och Ryssland utvecklade den nya typen av höghastighetsmissiler som USA inte kunde skydda sig mot. Därmed kunde USA inte längre lägga hangarfartyg i Formosa-sundet och en bit ut i Indiska oceanen och diktera villkoren. Fienden hade fått förmåga att sänka dem, vilket ingen kunde göra förut. Om de har viljan vet man inte, men förmågan spelar roll för USA:s strategiska tänkande och därmed för hela den demokratiska världen. På grund av detta nya missilhot är USA:s vilja att behärska världshaven kraftigt försvagad.

I vår del av världen fick det omedelbara konsekvenser. I Syrien överträddes den ena röda linjen efter den andra utan att USA vågade göra något med en stor flyktingkatastrof som följd. Ryssland såg plötsligt nya möjligheter, invaderade Ukraina och kastade en mörk strategisk skugga över hela Europa. Kan vi försvara oss? Vill vi? Vem vill och kan försvara Baltikum? Gotland? Åland? USA:s höga militärer säger att de kanske inte kan korsa Atlanten på grund av missilhotet.

Situationen har skapat en känsla av maktlöshet och en storpolitisk depression i Europa, samt mardrömmar om rysk övermakt i alla möjliga domäner. Styr de våra demokratier? Medier? Twitterflöden?

I detta avseende är Israel ett föredöme. Trots ett svårt geografiskt läge och en förtvivlad politisk situation har landet alltid haft ambitionen att tekniskt möta varje nytt hot. Man hamnar inte i jämmerdalen, man gör något åt saken, och i den konflikt som just nu är akut är förmågan helt avgörande.

Europa bör göra likadant och Sverige bör vara med och ta initiativ. Vi har en stor och högteknologisk försvarsindustri, goda relationer med det framsynta Storbritannien och ligger geografiskt rätt. Frankrikes ambition om ”strategisk autonomi”, Tysklands mål om att dubbla försvarsutgifterna och USA:s bön om större europeiskt ansvarstagande är andra stödjepunkter.

För övrigt bör Israel sträva mot en tvåstatslösning med 1967 års gränser som utgångspunkt. Och Kina demokratiseras.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

Bankekonomerna har fel – värna skuldankaret

De senaste åren har flertalet bankekonomer ansett att staten borde låna mer. Logiken har varit enkel: med negativ ränta borde storskaliga investeringar genomföras. I teorin låter det bra, men i praktiken tjänar skuldankaret vårt land väl.

INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.
INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.Foto:Richard Drew

Sveriges samlande statsskuld, om man även inkluderar kommunernas och regionernas skulder, uppgår till drygt 30 procent av BNP. Det är en lägre skuld än många andra industrialiserade länder har. Den låga statsskulden ska ses i ljuset av skuldankaret, en del av vårt finanspolitiska ramverk. Skuldankaret innebär att den offentliga sektorns skuld (staten, regioner, och kommuner) över tid ska ligga på 35 procent av BNP. Är avvikelsen mer än fem procent åt något av hållen, behöver regeringen svara inför riksdagen vad avvikelsen beror på och hur den ska hanteras.

En låg statsskuld är en viktig stötdämpare vid ekonomiska kriser, där statens utgifter kan finansieras utan att behöva chockhöja skatterna. Historiska genomgångar visar att större finanskriser ökar de offentliga skulderna med 86 procent, alltså nästan en dubblering av statsskulden. Anledningen till att skulderna växer så kraftigt är flera: utgifterna ökar (t.ex. arbetslöshetsersättning), skatteintäkterna minskar (eftersom färre jobbar och företagen har mindre vinster), räntorna stiger, BNP faller och bankerna kan behöva räddningspaket.

Sveriges bankkris på 1990-talet innebar stora budgetunderskott, och statsskulden steg på några år från 40 procent av BNP till runt 75 procent. Flera forskningsstudier visar även på en tröskeleffekt vid en skuldkvot på runt 90 procent av BNP, där länders tillväxt efter denna nivå påverkas negativt. När skulden väl blivit ordentligt hög, tar det dessutom ofta lång tid, inte sällan över ett decennium, att få ned den igen. För att behålla krockkudden i kris, bör därför inte statsskulden vara högre än att den klarar av att dubbleras utan att påverka den långsiktiga tillväxten.

Det motsatta förhållandet, en för låg skuld, är heller inte optimalt för ett litet land. 2014 beskrev tidigare vice riksbankschef Kerstin Hessius i en utredning risken, nämligen att den etablerade marknaden kan försvinna. När Sverige väl behöver pengar, kan den finansiella infrastrukturen saknas.

Att med negativa räntor finansiera investeringar med positiv samhällsnytta inom exempelvis infrastruktur och klimat är lättare sagt än gjort. Bankekonomerna tycks nämligen inte förstå den politiska dynamiken i beslutsfattandet. Ministrar föredrar stora prestigeprojekt där de kan klippa band och få mediegenomslag, framför mer vardagliga upprustningar till störst samhällsekonomisk vinning. 

Regeringens omfattande infrastrukturplan för de kommande tolv åren är ett sådant exempel. Planen omfattar investeringar på 800 miljarder, men innebär en sammantagen samhällsekonomisk förlust enligt Trafikverket. Politikerna har bortsett från den prioriteringslista expertmyndigheten föreslagit, och i stället gjort egna bedömningar om geografi och transportslag.

Större, offentliga, klimatinvesteringar nämns även de ofta i debatten. Problemet är att de i huvudsak är ineffektiva. Regeringens satsning Klimatklivet har hittills fördelat 9 miljarder av skattebetalarnas pengar till en marginalkostnad på uppemot 4 200 kronor per ton koldioxid. I vissa fall mer än så – enligt Riksrevisionen har stödet till biogas skett till en kostnad om 6 600 kronor per ton. Dessa siffror går att jämföra med EU:s utsläppshandel där ett ton koldioxid kostar runt 800 kronor, eller internationella klimatinvesteringar på 67 kronor. Koldioxidutsläpp bekämpas bäst internationellt, och med effektiv politik på hemmaplan, men även här bortser politikerna från grundläggande fakta.

En kraftig ökning av statliga lånefinansierade investeringar skulle därför inte bara försämra Sveriges förmåga att möta en kris, utan sannolikt också utföras på ett ineffektivt sätt. Därtill ökar statens räntekostnader som det är nu. Förra året fick vi drygt en miljard betalt för våra lån, men i år är prognosen att räntekostnaderna ökar till 16 miljarder.

Det finanspolitiska ramverket kommer under nästa mandatperiod att ses över. Då behöver skuldankaret fortsatt värnas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera