Annons

Sverige bör inte sätta sig i EU:s frysbox

LEDARE. Det blåser upp till sammandrabbning på EU-toppmötet i slutet av nästa vecka. EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 och 18 juli för sitt första fysiska rådsmöte sedan i februari. Där ska de gemensamt fatta beslut om både EU:s långtidsbudget för åren 2021 till 2027 samt om EU-kommissionens förslag till ekonomiskt återhämtningspaket som svar på coronakrisen.

FYRAN. Den grupp som bestämmer i EU, till skillnad från den ”frugala fyran” som riskerar att isoleras från inflytande.
FYRAN. Den grupp som bestämmer i EU, till skillnad från den ”frugala fyran” som riskerar att isoleras från inflytande.Foto:Stephanie Lecocq

Åtminstone är det planen enligt EU-systemets viktigaste politiska företrädare. Den permanente ordföranden i Europeiska rådet Charles Michel, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU-parlamentets talman David Sassoli samt ministerrådets roterande ordförandeskaps ledare tillika Tysklands förbundskansler Angela Merkel möttes under onsdagen i Bryssel. De samlades för att lägga en tidplan och enas om en strategi för att baxa igenom det kompromissbud, som EU-ledningen har arbetat fram, vid toppmötet.

Det brinner i knutarna och en överenskommelse måste ske snarast därför att flera EU-länder är i skriande behöv av stöd och hjälp, samt därför att unionens nästa långtidsbudget ska gå i kraft vid årsskiftet. Det är framför allt stödpaketet, vilket är döpt till ”Nästa generations EU”, som det uppstått stridigheter kring. Den så kallade ”frugala fyran” – länderna Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – har betydande invändningar emot fördelningen mellan bidrag och lån i krispaketets utbetalningar samt att EU:s budgetförslag bör vara mer återhållsamt.

De fyra har satt sig vid förhandlingsbordet med korslagda armar och tänker in i det sista streta emot en uppgörelse som inte tar hänsyn till deras krav. Innan Brexit hade dessa fyra länder troligtvis haft stöd av även Storbritannien, och då blivit mer hörsammade i sin begäran, men nu är det enklare för de övriga EU-länderna att utmåla dem som omoderna bakåtsträvare. Och sådana behöver man inte lyssna till eller styras av.

I den bästa av världar lyckas kanske Sverige tvinga igenom en kompromiss på våra villkor, men det sker i sådant fall på bekostnad av andra EU-medlemmars välvilja gentemot Sverige och på svenskt inflytande i EU på lång sikt. Sverige riskerar att isoleras och sättas i frysboxen när vi alltid envist försöker sätta hälarna i marken och bromsa ned när resten av EU vill öka takten och köra på i unionssamarbetet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?