1515

Sverige bör godkänna EU-avtalet med Kina

LEDARE. Det är inte möjligt att isolera en världsledande ekonomi. Sverige bör därför rösta för EU-avtalet med Kina.

Foto:Ali Lorestani/TT

Det nya investeringsavtalet mellan EU och Kina fick snabbt hård kritik, för att vara ”naivt” och för att inte ha bjudit in USA:s nya president Joe Biden. Men det fanns inget skäl för EU att vänta in ett allt mindre förutsägbart USA. Särskilt inte i ett läge där en amerikansk inblandning med största säkerhet skulle försvåra en överenskommelse. 

De som kritiserar EU för naivitet om att Kina skulle ändra riktning vad gäller mänskliga rättigheter bör förstå att ingen är naiv här. Det handlar om att göra en markering, det är det enda man kan göra. Realiteten är att Sverige och EU alltid har handlat med länder som utövar förtryck och har dödsstraff, som Kina. Även EU:s största handelspartner USA utfärdar dödsstraff, och håller fortfarande runt 40 människor fängslade utan rättegång i Guantanamo. 

Men det är en stor missräkning för väst, kanske främst USA, att Kina inte rättat in sig i det liberala ledet i takt med att dess välstånd ökat. USA:s tidigare president Richard Nixon, som öppnade kontakten med Maos Kina, frågade sig redan i samband med massakern på Himmelska Fridens torg om han skapat ett Frankensteins monster. 

Det finns fortfarande ett starkt stöd bland kvalificerade personer i USA som tror att man bör, och kan, pressa tillbaka Kina om man bestämmer sig för det. Tanken kommer bland annat till uttryck i en anonym artikel på Atlantic Councils hemsida nyligen under rubriken ”The longer telegram”. Skribenten förespråkar att partierna gemensamt skapar en långsiktig Kina-strategi, vilket är bra. Men målet är en tillbakagång till USA:s tidigare ohotade ställning som ensam stormakt, och en framtidsvision som blickar bakåt är ingen framtidsvision.

Joe Biden är också fel ute med sin uppmaning ”Buy American”. USA har förlorat mer än Kina på handelskriget som Trump satte igång. Protektionism gör även inhemskt producerade produkter dyrare, och exportföretag som belastas med tullar utomlands måste sänka sina priser, och därmed vinster, för att kunna konkurrera. 

Erfarenheten är att handel, inte politik, är grunden för växande ekonomier och framgångsrika internationella relationer. Det ömsesidiga ekonomiska beroendet hjälper oss sedan att klara de politiska utmaningarna. Inget land har i längden råd att säga nej till utbyte, även om Sverige, vars BNP till hälften består av exportinkomster, tillhör de mest handelsberoende. Och Tyskland, som drivit på avtalet med Kina, är det europeiska land som är mest ekonomiskt beroende av just Kina. I topp ligger Sydkorea, därefter kommer Australien, Brasilien och Ryssland. Men Kina är också hela EU:s största handelspartner efter USA. 

Financial Times kommentator Martin Wolf skriver (2/2) under rubriken ”Containing China is not a feasible option”. Han framhåller att Kina inte kan jämföras med Sovjet, det är alltför ekonomiskt betydande och integrerat i världsekonomin för att kunna isoleras, samt att väst måste ha tilltro till att vi har den mest attraktiva ideologin. 

Wolf skriver också att Kina och USA både måste konkurrera och samarbeta. Det gäller förstås klimatet, men också näringslivet. Det krävs inom sektorer med höga utvecklingskostnader, och där man vill ha en gemensam teknisk standard. Telekommarknaden och Ericsson är sinnebilden för den situationen. Därför är det fel av USA att pressa sina allierade att välja sida i valet av 5G-leverantör.

I Sverige har den självständiga myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) stängt Huawei ute från 5G-tilldelning på säkerhetspolitiska grunder och pekat ut Kina som en farlig fiende. Samtidigt försöker vår utrikeshandelsminister Anna Hallberg främja handel med Kina, och hon har uttalat sig positivt om det nya avtalet. Det måste dock röstas igenom i EU-parlamentet och godkännas av alla länder innan det kan bli verklighet. 

Sverige bör rösta ja, även om det innebär att Sverige tecknar avtal med ett land som sägs utgöra ett stort hot. Men precis som Wolf skriver bör man inte sträva efter att isolera Kina ekonomiskt, eftersom varken Kinas grannar, EU eller USA blir säkrare av det. 


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?