Annons

Sverige behöver mer än uppståndna regementen

Man kan inte säga annat än att svenskarna tog freden på allvar när kalla kriget tog slut. 

HÖGER, VÄNSTER OM. Dalregementet i Falun grundades 1625 och lades ner år 2000. Nu ska det byggas upp igen.
HÖGER, VÄNSTER OM. Dalregementet i Falun grundades 1625 och lades ner år 2000. Nu ska det byggas upp igen.

Invasionsförsvaret skrotades, kustartilleriets nedsprängda kanon- och minfort i skärgården fylldes med cement, värnplikten avskaffades och hotbilden breddades till nya frågor som terrorism och regimers brott mot mänskliga rättigheter.

De stora neddragningarna till trots var förändringen förlösande för försvaret. Kring millennieskiftet tänkte försvarspolitiker och försvarsmakten nytt och framåt. Försvaret professionaliserades, närmade sig Nato och gjorde viktiga insatser tillsammans med andra länder. Men försvarsmakten blev väldigt liten.

Nu har den gamla hotbilden i öster återkommit och svensk politik har äntligen samlat ihop sig för ett nytt försvarsbeslut med väsentligt höjda anslag. Vid ett extra regeringssammanträde under onsdagen klubbades en försvarsproposition som presenteras i sin helhet på torsdagen.

Innehållet är dock känt sedan länge. Man kan säga att försvarspolitikerna ångrar det senaste kvartseklets utveckling. Den försvarsmakt som nu ska byggas upp är i allt väsentligt en kopia av den som fanns år 2000. Nygamla regementen ska återuppbyggas, framför allt i Nedre Norrland, armén ska ha fler brigader, flyget fler flygplan, marinen något fler fartyg och ungdomar ska åter göra värnplikt.

Det finns några goda argument för inriktningen mot ett mer traditionellt försvar. Att åter lära nya generationer att leda trupp och försvara landet är i grunden bra liksom att investera i värdlandsavtalet för att kunna skydda amerikansk eller brittisk trupp på svenskt territorium.

Vad man kan känna oro för är att en återgång till millennieskiftets försvarsorganisation försvagar eller förhindrar en riktig modernisering av försvaret när det nu ska skalas upp. Den tekniska utvecklingen sedan år 2000 har varit svindlande, och den kommer att fortsätta, liksom den ekonomiska och sociala. Det gör att försvarsbeslutet 2020 kan bli ett missat tillfälle att flytta fram Sveriges positioner och gör oss onödigt sårbara och defensiva.

Några trender som är tydliga i omvärlden är att åtskillnaden mellan inre och yttre säkerhet ter sig alltmer meningslös, liksom åtskillnaden mellan land, luft, hav, rymd och cyber och mellan militär och civil. Allt kommer att integreras. Smart ammunition, fjärrbekämpning och elektronisk krigföring gör traditionella plattformar som ytfartyg och flyg mer utsatta. Osynliga och obemannade teknologier blir viktiga. Sensorer och globala informationsflöden gör att övertag i kunskap måste prioriteras och att hela befolkningen måste engageras.

Risken är att de nya ungdomsgenerationer som ska in på regementena likt 1980-talets generationer kommer att uppleva försvaret som gammalmodigt och underutvecklat. Svenskarna på 2020-talet kommer att leva i ett högteknologiskt, uppkopplat och internationaliserat samhälle. Utvecklingen för den civila teknologin är numera dessutom snabbare än för den militära.

Men man kanske inte kan räkna med att försvarspolitiker ska ligga i framkant. När upprustningen väl kommit i gång är det av stor vikt att försvarsmakten själv i varje led strävar efter att vara teknikdrivande, uppkopplad och internationaliserad.

Teknisk höjd, förmågan att rekrytera bra folk och allmänhetens försvarsvilja hänger ihop. Regementsbyggnader i all ära men de är i sig ingen folkförankring av försvaret. Allmänheten måste känna tilltro till att verksamheten innanför grindarna är på internationell toppnivå och att den erbjuder intressanta karriärer och spännande kombinationer mellan civila och militära karriärer. Här måste försvarsmakten kunna uppdatera sig snabbare och knyta sig närmare universiteten och näringslivet. Ett exempel är idén om att försvarsmakten betalar hela CSN-lånet för dataingenjörsstudenter i utbyte mot att de genomgår militär utbildning på helgerna och ett visstidstjänstgöringskontrakt vid examen. Då får man tillgång till personalkategorier som med säkerhet är användbara under lång tid framöver.

2020-års försvarsbeslut måste bli början på en mer vital och framåtlutad försvarsdebatt.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?