1515

Sverige behöver inte minska de ekonomiska klyftorna

Tankebilden att de ökade klyftorna måste åtgärdas har blivit ett viktigt politiskt verktyg för Stefan Löfven och vänstern för att få gehör för högre skatter i ett av världens mest jämlika länder. 

Och när de frammanar bilden av ett sönderfallande land med fattiga som inte får hjälp blir väljarna förstås stressade. 

Men klyftorna är inte dramatiska. Inte heller när man räknar in kapitalinkomster. Vi ligger enligt OECD:s ”giniskala”, där 0 är fullständig jämlikhet och 1 sämst, på 0,28. Det ska jämföras med 0,25 år 2003. Mest jämlikt är Slovakien på 0,24 och mest ojämlikt är Mexiko på 0,62. Andelen som OECD räknar som relativt fattiga i Sverige är knappt 10 procent. Även den siffran är främst ett uttryck för klyftor, eftersom fattigdomen beräknas i förhållande till medianinkomsten i respektive land. 

De ökade klyftorna är dock inte en olycklig oförutsedd konsekvens utan ett resultat av medvetna politiska beslut. 

Få vågar säga att klyftorna behöver öka, även om arbetsgivarna ibland ger uttryck för att lönespridningen behöver bli större. Men alla regeringsdugliga partier vet att budgeten i längden inte går ihop om inte alla som kan arbeta gör det. Alltså är det viktigt med incitament att arbeta. Alliansen kallade det arbetslinjen. Och Socialdemokraterna accepterar den i det tysta.

Därför började S redan under statsminister Ingvar Carlsson 1990-91 att försämra socialförsäkringarna. De hade blivit för dyra under de förgående decennierna. Antalet sjukskrivningar fördubblades under 1980-talet. Sjukersättningen sänktes då från 90 procent av lönen till 65 under de första tre dagarna, därefter 80 procent. 

1993 införde regeringen Bildt en karensdag och sänkte sjukersättningen efter 91 dagar. Den tog också bort den årliga uppjusteringen av a-kassan i relation till inflationen. Regeringen Persson, och alla hans efterföljare, lät detta vara kvar.

2007 införde alliansen det första jobbskatteavdraget, som innebär att en person som arbetar betalar lägre skatt än den som har bidrag. Flera jobbskatteavdrag kom därefter, och S har bara tagit bort det sista. 2008 skärptes reglerna för sjukpenning och ersättningsnivån sänktes för långtidssjukskrivna. Kraven höjdes för a-kassan, och ersättningen sänktes. 

Det har laborerats lite med nivåerna i villkoren under åren, men totalt sett kostnaderna för socialt skydd som andel av BNP minskat från 36 procent 1993 till 29 procent 2016 (SCB). Här ingår sjukförsäkring, olika handikappstöd, föräldraförsäkring, a-kassa och ålderspension. Kostnaderna för sjukdom och familj/barn (som ingår ovan) minskade samtidigt från 9,6 till 5,2 procent av BNP.

Göran Persson förstod redan 2003 att fler radikala grepp krävdes, men hade inte tillräckligt stöd i sitt parti. Successivt har det blivit som han föreställde sig. Ingen av ersättningarna i socialförsäkringarna justeras upp med lönerna, som de senaste 20 åren har ökat realt med 70 procent. 

När regeringen Löfven 2015 höjde ersättningen i a-kassan hade den inte ändrats sedan 2002. Avtalsförsäkringar har blivit vanligare för att kompensera för inkomstbortfall.

Kopplingen mellan inbetalda skatter och avgifter har blivit allt svagare eftersom det skulle bli för dyrt att låta medelklassen få 80 procent av sin inkomst i sjuklön. Socialförsäkringarna har övergått till att bli ett system för grundtrygghet.

Det är ett medvetet val. Av ekonomiska skäl, men också för att stärka arbetsmoralen. Undantaget är att S/MP-regeringen 2016 tog bort den bortre gränsen i sjukskrivningen. En gissning är att den kommer tillbaka så småningom. 

Ökat arbetskraftsdeltagande är nödvändigt för att hålla ihop landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Därför är även enkla jobb, med en lön som speglar arbetsinnehållet, viktiga. För den som är arbetsför är det alltid bättre att ha jobb än att leva på bidrag. Även den som saknar utbildning måste ha en chans att försörja sig. Det är en vinst både för samhället och för individen.

 


Innehåll från DC SydAnnons

Så garanterar medtechföretag standardiserad säkerhet i hela leveranskedjan – med DC Syd

Produktionschefen Helena är en av kollegorna med lång erfarenhet av lagerhantering, varuförädling och distribution.
Produktionschefen Helena är en av kollegorna med lång erfarenhet av lagerhantering, varuförädling och distribution.

I medtech- och läkemedelsbranschen ställs höga krav på produktion, paketering och leverans. För att säkerställa att deras kunder enkelt kan visa att man uppfyller krav enligt lag genomgår tredjepartslogistikföretaget DC Syd en ISO 13485-certifieringsprocess – så här kommer den att underlätta för medtechbranschen.

DC Syd hjälper i dag tillverkande företag, grossister och e-handlare inom flera olika branscher med både lagerhållning, distribution och förädlingsarbeten; allt från företag som säljer kläder, köks- och heminredning, fritidsartiklar, livsmedel, till hälsokost och läkemedel. I sin fortsatta satsning mot medtechbranschen genomgår de nu en ISO 13485-certifiering, något de än så länge är ganska unika med.

– ISO 13485 är ett kvalitetsledningssystem för företag och organisationer som är verksamma i en eller flera delar av en medicinteknisk produkts livscykel. Den är baserad på vissa standarder och kriterier som beskriver hur tillverkare av medicintekniska apparater bör bete sig och omfattar även lagring och distribution, säger Johan Pagels, försäljnings- och marknadsföringsansvarig på DC Syd.

– Våra kunder inom medtech efterfrågar det här. Eftersom vi är en tredjepartsaktör som sköter kundens logistik, med allt från montering, paketering, utskick och servicetjänster är det minst lika viktig att vi uppfyller de krav som finns. Även om vi länge jobbat utifrån dessa krav kan vi med certifieringen på ett tydligt sätt visa att allt är gjort på rätt sätt och är spårbart, fortsätter han.

Spårbarhet genom hela leveranskedjan

Som ett led i certifieringen kommer DC Syd bland annat kunna märka alla olika förpackningsnivåer för att få en fullständig och komplett spårbarhet för alla olika produktserier.

– Skulle något mot förmodan bli fel kan vi plocka bort produkten från lagret, eller kalla tillbaka den för kunderna för att korrigera felet, till exempel ett tryckfel. Det stora syftet är att underlätta för våra kunder så att de kan fokusera på kärnverksamheten och vara trygga med att vi uppfyller de krav som ställs.

Så möter DC Syd varierade behov

DC Syds erfarenhet går ända tillbaka till 1985 och kompentensen inom tredjepartslogistik är stor. Med en flexibel affärsmodell och kundanpassade tjänster kan de möta skilda behov och vara en långsiktig partner till sina kunder. Kundportföljen är bred och geografiskt utspridd över hela Sverige, i EU samt utanför EU.

– Vi hanterar även tillfälliga uppdrag och kampanjhantering med totalansvar för lagring, packning och distribution, och kan helt enkelt möta tillfälliga och förändrade behov. Oavsett om det är snabba och mindre eller större mer långsiktiga uppdrag så fixar vi det medan kunden kan frigöra tid och fokusera på affärsverksamheten, avslutar Johan Pagels.

Om DC Syd
DC Syds verksamhet startade 1985 under namnet Distributionscenter med postorderlogistik. 2012 bildades DC Syd och tog över verksamheten. De erbjuder tredjepartslogistik (3PL, TPL) för e-handlare, tillverkare och grossister med en integrerad varuförädlingsproduktion. Det kan vara tjänster som etiketteringsjobb, ompackningsuppdrag eller någon annan tjänst kunden har behov av.

ISO 13485-certifieringsprocessen beräknas vara klar våren 2022.

Läs mer på dc-syd.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med DC Syd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?