1515
Annons

Sverige behöver fler proffshackare

Under natten till skärtorsdagen drabbades det svenska teknikbolaget Dignita Systems av en misstänkt cyberattack. 

Hundratals bussar, kommunala fordon och taxibilar i Sverige, Norge och Finland som använder bolagets alkolås gick inte att starta. 

Datuminställningen hade manipulerats. Kunderna stod handfallna.

DIGITALISERINGENS BAKSIDA. Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset för it-säkerhet, vilket Sverige behöver för att öka vår motståndskraft mot cyberattacker. En av Europas största tävlingar anordnas i Sverige med start på fredagen.
DIGITALISERINGENS BAKSIDA. Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset för it-säkerhet, vilket Sverige behöver för att öka vår motståndskraft mot cyberattacker. En av Europas största tävlingar anordnas i Sverige med start på fredagen.Foto:Gustav Sjöholm/TT

Exemplet är bara ett i raden av många misstänkta it-intrång mot svenska företag och myndigheter. Enligt FRA, Försvarets radioanstalt, pågår ständigt cyberattacker mot Sverige – både från statliga och icke-statliga aktörer. Men de flesta skapar inga rubriker. 

It-säkerhetsföretaget Truesec beräknar att cyberbrotten kostade svenska bolag över 20 miljarder kronor under fjolåret – en siffra som stigit markant de senaste åren.

Det är baksidan av digitaliseringen av vårt samhälle – en utveckling som påskyndats av pandemin. När såväl bankärenden som sjukvård och upplåsning av fordon sköts virtuellt ökar sårbarheten.

Men sårbarheten är inget naturtillstånd. 

Det går att skydda sig mot cyberattacker, vilket allt fler bolag gör genom stora investeringar i digitala skyddsnät.

Men det är minst lika viktigt att Sverige som nation bygger upp en bred kompetens på området. Ska Sverige bli ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”, som det står i regeringens digitaliseringsstrategi, krävs också att vi blir bäst på cybersäkerhet.

Och där är vi inte i dag, tyvärr.

Aktörer i branschen vittnar om att exempelvis våra finska och baltiska grannar ligger betydligt längre fram när det gäller riskhantering och viljan att betala för cyberskydd. Att svenskar i regel är mer reaktiva än proaktiva.

En förutsättning för att vi ska bli mindre yrvakna i framtiden är att intresset för it-säkerhet ökar, särskilt bland yngre. Fler borde förstå att det här är en framtidsbransch och välja att utbilda sig därefter.

Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset. Det handlar om en tävlingsform som går ut på att deltagare, ofta i lag, samlar poäng genom att leta efter sårbarheter i programvara, likt e-sport.

I dagarna står Sverige värd för en av Europas största hackertävlingar, ”Midnight Sun CTF”. 

Under fjolåret deltog cirka 1000 lag från nästan 100 länder, och arrangörerna räknar med något liknande i år. Kvalet sker virtuellt med start under fredagen, och finalen planeras att hållas i Stockholm i augusti, om pandemin tillåter.

Tävlingen har startats av privata initiativtagare, med uppbackning från bland andra KTH i Stockholm. Bland sponsorerna finns storbolag som Saab och SEB, men även myndigheter som MSB, Försvarsmakten och FRA.

Man kan tycka att det är en aning bakvänt att tävla i och därmed uppmuntra människor att hacka it-system. Men samtidigt är det svårt att tänka sig ett mer effektivt skydd mot ondsinta hackare än att låta egna hackare hitta sårbarheterna först. 

De tänker lika.

Självklart finns en risk för att även KTH-utbildade hackare väljer att jobba för motståndarsidan. Men det råder ingen brist på ekonomiska incitament för den som vill jobba lagligt. 

Techjättar som Google skriker efter den här typen av kompetens att sätta upp på sin lönelista. Andra bolag utlyser ”hittelöner” för att upptäcka buggar i deras programvara.

Tävlingar som Midnight Sun är ett utmärkt tillfälle att bli ”upptäckt” som etisk hackare. Men det är också en bra möjlighet för it-anställda på myndigheter och bolag som bara är ute efter att öka sin kompetens på området – ett initiativ som bör uppmuntras.

EU gör sitt bästa för att hänga med i utvecklingen. I december lanserade kommissionen en ny cyberstrategi, med flera lovvärda inslag. 

I samma veva fattade den svenska regeringen beslut om att inrätta ett nationellt center för cybersäkerhet, där sju myndigheter ska samordna arbetet för att förebygga och hantera cyberhot.

Centret är ett steg i rätt riktning, men det kommer tyvärr många år för sent. Ska digitaliseringen kunna fortsätta i det tempo som regeringen strävar efter måste vi hålla jämna steg med dem som vill oss illa. 

Det är ytterst en fråga om vår välfärd.

Innehåll från Schneider ElectricAnnons

Hållbar fastighetsautomation med människan i fokus

Allt fler fastighetsägare har idag ett stort fokus på hållbarhet. Med Schneider Electrics system för fastighetsautomation kan de enkelt övervaka och styra sina byggnader och snabbare uppnå hållbarhetsmålen.

Fastigheter står idag för omkring 30 procent av världens energianvändning och för nästan 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen. För att uppnå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, måste 3 procent av byggnadsbeståndet i Europa renoveras varje år. Idag ligger renoveringstakten på endast 1-1,5 procent årligen och det största hindret för att investera i hållbara byggnader är finansiering. Lösningen för att säkerställa mer träffsäkra investeringar är att använda sig av digital teknik.

- En av våra lösningar för fastighetsautomation är digital tvilling, en spegling av en verklig fastighet, med vilken man kan skapa datadrivna insikter för att optimera energianvändningen i sina fastigheter. Man får här data i realtid, kan simulera energiflöden och modellera förändringar innan de tillämpas live i anläggningen. Den digitala tvillingen skapar mervärde för fastighetsägaren, som kan ta rätt beslut för att optimera driften, säger Tomas Bäckstadi, Service and Business Development Director , Schneider Electric.

En öppen plattform för byggnadens olika system

80 procent av 2050 års byggnader uppskattas redan idag vara byggda, vilket innebär att både det befintliga fastighetsbeståndet såväl som kommande byggnader behöver kunna hanteras för att uppnå hållbarhetsmålen. 

Med Schneider Electrics fastighetsautomationssystem EcoStruxure™ Building Operation (EBO) möjliggörs enkel och flexibel styrning och övervakning av fastighetens olika system i en plattform. Med systemet skapas förutsättningarna för att samla, strukturera, analysera och agera på byggnadens data. För att möjliggöra dagens och framtidens allt mer uppkopplade byggnader har systemet inbyggt stöd för effektiv hantering och lagring av stora mängder data.

- Vi ser att fyra grundpelare driver utvecklingen av dagens och framtidens byggnader och därmed våra lösningar för fastighetsautomation– de behöver vara drift-och energieffektiva, motståndskraftiga, hållbara och utformade med människan i fokus. I och med att vi tillbringar uppåt 90 procent av våra liv inomhus blir det tydligt att de byggnader som vi vistas i har en stor påverkan på vårt välmående och hälsa. Luftkvalité, temperatur och belysning är exempel på parametrar som är viktiga att ha i åtanke. Med EcoStruxure™ Building Operation kan fastighetens olika system integreras sömlöst i en framtidssäkrad och flexibel plattform och bidra till att möjliggöra en mer produktiv och hälsosam inomhusmiljö för byggnadens nyttjare, säger Linnea Lunnbäck, Offer Manager, Schneider Electric. 

”Med en digital tvilling kan man skapa datadrivna insikter för att minska sin miljöpåverkan”

Läs mer om framtidens fastigheter

Mer från Schneider Electric

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Schneider Electric och ej en artikel av Dagens industri

Hjälp Tyskland hålla värmen i vinter

Utsikterna för tysk ekonomi är bräckliga, enligt finansminister Christian Lindner. 

Att döma av färska ekonomiska indikatorer är det ingen överdrift.

ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.
ALLIERADE. På tisdagen besöker Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Stockholm och Magdalena Andersson. Att Sverige fortsätter att exportera el till kontinenten är ett sätt att hjälpa Tyskland i den svåra situation som landet befinner sig och en investering i europeisk sammanhållning.Foto:Jonas Ekströmer/TT

De inflationstyngda tyska konsumenterna har dragit ned kraftigt på sina inköp. Aktörer både inom den tyska industrin och finansmarknaden spår dystra tider när de tillfrågas av konjunkturinstitut. 

Lägg till det den pågående torkan som orsakat sjunkande vattennivåer och framkomlighetsproblem på floden Rhen – en viktig komponent i den tyska industrins transportnät – vilket förvärrar problemen i logistikkedjorna.

Men den stora boven i dramat heter Vladimir Putin. Risken är påtaglig att den ryska presidenten helt vrider av gaskranarna till grannlandet i vinter. 

Om inte tyskarna lyckas dra ned på gaskonsumtionen rejält väntar elransonering.

Runt om i Europa anas viss skadeglädje. Bland sydeuropéer tycks bittra minnen från finanskrisen ha väckts till liv. Men också i Sverige mumlas det om att tyskarna får skylla sig själva som försatt sig i den här situationen. Merkel-regeringen borde ha insett att det var naivt att göra sig så beroende av rysk energi.

Det kan man absolut tycka. 

Angela Merkel fattade ett antal beslut under sina år som förbundskansler som med facit i hand har visat sig vara olyckliga – inte minst att stänga ned kärnkraftverken i förtid. 

Samma sak gäller beslutet av förbjuda inhemsk fracking, en metod för att utvinna naturgas, till förmån för att bygga gasledningar till Ryssland.

Samtidigt var det inte den tyska förbundskanslers naivitet som orsakade kriget i Ukraina. Angela Merkel investerade i tron att täta affärsförbindelser och handel med Ryssland skulle förhindra framtida konflikter. Hon investerade i freden, men det räckte inte.

Men dagens Europa har varken råd med efterklokhet eller skadeglädje. Tvingas tyskarna till elransonering kommer den tyska ekonomin att drabbas hårt, vilket betyder stora problem för hela kontinenten med tanke på Tysklands roll som industriell motor. Drygt 10 procent av Sveriges export går exempelvis dit. 

De skyhöga elpriserna som lär följa kommer heller inte att stanna i Tyskland. Hela EU kommer att drabbas, inte minst södra Sverige, vilket riskerar att förvärra krisen. 

Det hotar i sin tur det folkliga stödet för EU:s styrande politiker, sammanhållningen inom EU, våra sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina – en ond spiral där endast Putin står som vinnare.

Ett sådant mardrömsscenario måste till varje pris undvikas. Ett viktigt steg på vägen är att inse att Tysklands sak är hela Europas.

För svenskt vidkommande är relationen med Tyskland extra viktig, och inte bara på grund av handeln. Som ny Nato-medlem kommer Sverige att vara i behov av en trygg och stark nordeuropeisk allierad inom försvarsalliansen att ta rygg på. Detsamma gäller vår tillvaro inom EU efter britternas sorti. 

Därför är det positivt att Magdalena Andersson får besök av just förbundskansler Olaf Scholz på tisdagen. De ska bland annat diskutera klimatomställningen och besöka Scania i Södertälje för att provköra ellastbilar.

Det är viktigt att komma ihåg att Tyskland tillhör den goda sidan inom europeisk klimatpolitik, trots att rubrikerna numera mest handlar om återstartade kolkraftverk och fiskdöd. Utan den tyska regeringens stöd hade EU:s klimatambitioner knappast varit så höga som de är i dag. 

De återstartade kolkraftverken, bygget av fem LNG-terminaler, gasavtal med Qatar och planerna på att förlänga kärnkraftverkens livslängd ska snarare ses som utslag av politisk realism – inte minst av regeringspartiet Die Grünen – för att klara landets energiförsörjning på kort sikt.

Förhoppningsvis inser Scholz & Co att kärnkraftverken bör drivas vidare också på längre sikt. Magdalena Andersson skulle annars kunna berätta om de dyrköpta svenska lärdomarna av att stänga ned fullt fungerande verk av ideologiska skäl. 

Tyskarna bör också ompröva frackingförbudet för att i framtiden minimera risken att behöva använda kolkraft eller göra sig beroende av gasproducerande diktaturer.

Men i närtid är det framför allt viktigt att EU-länderna håller ihop och samarbetar – att alla gör sitt för att nå EU-kommissionens mål om att minska gaskonsumtionen med 15 procent till i vinter. 

Detsamma gäller möjligheten att dela med sig av el- och gasresurser om något land drabbas av brist, snarare än att göra som Norge som nu hotar med att begränsa elexporten. 

I förlängningen är det en investering i Europas välstånd, och i freden.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera