Sverige behöver fler proffshackare

Under natten till skärtorsdagen drabbades det svenska teknikbolaget Dignita Systems av en misstänkt cyberattack. 

Hundratals bussar, kommunala fordon och taxibilar i Sverige, Norge och Finland som använder bolagets alkolås gick inte att starta. 

Datuminställningen hade manipulerats. Kunderna stod handfallna.

DIGITALISERINGENS BAKSIDA. Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset för it-säkerhet, vilket Sverige behöver för att öka vår motståndskraft mot cyberattacker. En av Europas största tävlingar anordnas i Sverige med start på fredagen.
DIGITALISERINGENS BAKSIDA. Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset för it-säkerhet, vilket Sverige behöver för att öka vår motståndskraft mot cyberattacker. En av Europas största tävlingar anordnas i Sverige med start på fredagen.Foto:Gustav Sjöholm/TT

Exemplet är bara ett i raden av många misstänkta it-intrång mot svenska företag och myndigheter. Enligt FRA, Försvarets radioanstalt, pågår ständigt cyberattacker mot Sverige – både från statliga och icke-statliga aktörer. Men de flesta skapar inga rubriker. 

It-säkerhetsföretaget Truesec beräknar att cyberbrotten kostade svenska bolag över 20 miljarder kronor under fjolåret – en siffra som stigit markant de senaste åren.

Det är baksidan av digitaliseringen av vårt samhälle – en utveckling som påskyndats av pandemin. När såväl bankärenden som sjukvård och upplåsning av fordon sköts virtuellt ökar sårbarheten.

Men sårbarheten är inget naturtillstånd. 

Det går att skydda sig mot cyberattacker, vilket allt fler bolag gör genom stora investeringar i digitala skyddsnät.

Men det är minst lika viktigt att Sverige som nation bygger upp en bred kompetens på området. Ska Sverige bli ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”, som det står i regeringens digitaliseringsstrategi, krävs också att vi blir bäst på cybersäkerhet.

Och där är vi inte i dag, tyvärr.

Aktörer i branschen vittnar om att exempelvis våra finska och baltiska grannar ligger betydligt längre fram när det gäller riskhantering och viljan att betala för cyberskydd. Att svenskar i regel är mer reaktiva än proaktiva.

En förutsättning för att vi ska bli mindre yrvakna i framtiden är att intresset för it-säkerhet ökar, särskilt bland yngre. Fler borde förstå att det här är en framtidsbransch och välja att utbilda sig därefter.

Att anordna ”hackertävlingar” är ett sätt att få upp intresset. Det handlar om en tävlingsform som går ut på att deltagare, ofta i lag, samlar poäng genom att leta efter sårbarheter i programvara, likt e-sport.

I dagarna står Sverige värd för en av Europas största hackertävlingar, ”Midnight Sun CTF”. 

Under fjolåret deltog cirka 1000 lag från nästan 100 länder, och arrangörerna räknar med något liknande i år. Kvalet sker virtuellt med start under fredagen, och finalen planeras att hållas i Stockholm i augusti, om pandemin tillåter.

Tävlingen har startats av privata initiativtagare, med uppbackning från bland andra KTH i Stockholm. Bland sponsorerna finns storbolag som Saab och SEB, men även myndigheter som MSB, Försvarsmakten och FRA.

Man kan tycka att det är en aning bakvänt att tävla i och därmed uppmuntra människor att hacka it-system. Men samtidigt är det svårt att tänka sig ett mer effektivt skydd mot ondsinta hackare än att låta egna hackare hitta sårbarheterna först. 

De tänker lika.

Självklart finns en risk för att även KTH-utbildade hackare väljer att jobba för motståndarsidan. Men det råder ingen brist på ekonomiska incitament för den som vill jobba lagligt. 

Techjättar som Google skriker efter den här typen av kompetens att sätta upp på sin lönelista. Andra bolag utlyser ”hittelöner” för att upptäcka buggar i deras programvara.

Tävlingar som Midnight Sun är ett utmärkt tillfälle att bli ”upptäckt” som etisk hackare. Men det är också en bra möjlighet för it-anställda på myndigheter och bolag som bara är ute efter att öka sin kompetens på området – ett initiativ som bör uppmuntras.

EU gör sitt bästa för att hänga med i utvecklingen. I december lanserade kommissionen en ny cyberstrategi, med flera lovvärda inslag. 

I samma veva fattade den svenska regeringen beslut om att inrätta ett nationellt center för cybersäkerhet, där sju myndigheter ska samordna arbetet för att förebygga och hantera cyberhot.

Centret är ett steg i rätt riktning, men det kommer tyvärr många år för sent. Ska digitaliseringen kunna fortsätta i det tempo som regeringen strävar efter måste vi hålla jämna steg med dem som vill oss illa. 

Det är ytterst en fråga om vår välfärd.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MicrosoftAnnons

Från kunddata till värde – nya möjligheter för retail-branschen

Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.
Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft.

I samarbete med Dagens Industri anordnade Microsoft i början av februari ett webbinarium kopplat till retailindustrin. Tillsammans med inbjudna gäster diskuterades hur man kan bygga ett varumärke och en handel som skapar nöjda och återkommande kunder med hjälp av data – för all framtid. 

Anmäl dig till on-demand-event här 

Under webbinariets inledning diskuterades bland annat hur den framtida handelsstrukturen lär komma att utformas. Helena Fuchs, affärsområdeschef Business Applications på Microsoft, berättar att det under lång tid har funnits resonemang om framtidens retail och kundupplevelse. I och med inträdet av Covid-19 chockades dock många branscher in i en transformering. Retail-branschen hade redan en stark närvaro online och kunde därmed anpassa sig bättre än andra, men även här förändrades förutsättningarna drastiskt. Detta har lett till att målbilden har justerats: 

– Att vårda sina kunder och eliminera risker i alla led har blivit än viktigare. Att skapa en bra kundupplevelse är dock en komplex resa; du kan inte bli konkurrenskraftig om du inte vet vem kunden är och hur du når ut till den. Kärnfrågan är då vad som är en bra kundupplevelse? Här gäller det att ha koll på all sin egen och extern data.

Så möjliggör ni en intelligent detaljhandel 

Ta prediktiva beslut med rätt data

Medan mycket finns att vinna på personalisering genom att etablera till exempel relevanta kundklubbar, är det många som inte nyttjar sin kunddata till fullo. 

– Genom att använda moderna molntjänster uppstår nya möjligheter att få data att röra sig dynamiskt genom hela verksamheten, vilket innebär att man kan få helt nya synergieffekter. Först när man har en helhetsbild kan man med hjälp av AI och maskininlärning analysera, riskeliminera och ta prediktiva beslut, till exempel att styra inköp efter efterfrågan och bygga sortiment efter kundgrupp. Lyckas man med dessa processer kan man alltså räkna med både nöjdare kunder och en högre lönsamhet.

Ladda ner AI for Retail Playbook här 

Bistår med att driva transformationen

Retailbranschen har talat om att transformera sina processer under lång tid och de flesta organisationer har byggt upp innovationsenheter; själva transformationen har dock uteblivit på många håll. Så vad krävs för att bygga en organisation som är kapabel att ta sig an nya processer men också en kultur som är redo att realisera det nya?

Helena betonar att det i grunden gäller att vara snabbfotad och att kontinuerligt anpassa sig efter uppkomna förändringar. Detta kan vara lättare sagt än gjort men fullt genomförbart med stöd av modern teknik. Det viktiga är att våga testa och våga göra – först då kommer man från ide till utrullning – men på många håll saknas fortfarande en förståelse för vad rätt behandlad data egentligen kan medföra. 

– Ett bra exempel på hur vi utvecklar tjänster för att hjälpa Retail att bli mer lönsamt är Microsoft Cloud for Retail. Här samlar vi funktionalitet för att förbättra hela kundresan med integrerad intelligens men även tjänster för att underlätta för personal i butik och optimera hela produktions och leveranskedjan. Vi har utformat våra lösningar för att hjälpa våra kunder att på allvar realisera värdet av sin data, oavsett om det gäller gammal sådan, realtidsdata eller prediktiv data. Det är först med dessa insikter som retailaktörer kommer att kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden, avslutar Helena.

Läs Retail Trends Playbook 2021: Driva operativ resiliens med uppkopplade människor och system  

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?