1515
Annons

Sverige behöver fler låglönejobb

LEDARE. På torsdagen kom SCB med en rapport om hur de flyktingar som kom 1997-2001 har klarat att försörja sig. Knappt 60 procent hade förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla under ”stora delar” av sina 15 första år.

Foto:Janerik Henriksson/TT

Men en tredjedel försörjde sig främst på ekonomiskt stöd, inklusive sjukpenning. Då är detta ändå en mycket mindre grupp, 30.600 personer, än vi tagit emot de senaste åren, vilket borde ha gjort integrationen enklare. Många kom från forna Jugoslavien, och anses vara en grupp som integrerats väl. Man kan därför inte dra några långtgående slutsatser av detta för framtiden.

Mer relevant är SCB:s aktuella rapport om förvärvsfrekvensen (som inte anger hur mycket man jobbar bara att man gör det). Den visar att alla utrikes födda har en förvärvsfrekvens på 60 procent, mot 84 procent bland inrikes födda. Går man tillbaka till 1998 låg andelen förvärvsarbetande flyktingar på nära 75 procent. Här har något hänt.

Arbetslösheten, som bara omfattar dem som aktivt söker arbete, ligger på 15 procent för utrikes födda, medan motsvarande tal för svenskfödda är 3,6 procent. 

Båda dessa mått pekar mot att utvecklingen måste vändas. Det bör vara en av den tillträdande regeringens absoluta främsta prioriteringar att få fler utrikes födda i arbete. Det svenska välfärdssystemet bygger på att alla som kan arbetar och bidrar både till sin egen försörjning och det allmänna. 

Det är ansvarslöst att utvecklingen fått pågå så länge. Arbete är vägen in i samhället, även om det är jobb med låga löner. Dessutom, och detta började den avgående S-regeringen så småningom påtala, måste kvinnor arbeta i större utsträckning eftersom det svenska systemet bygger på det rent ekonomiskt. Alla betalar, alla får tillbaka.

Skälen till arbetslösheten är flera. Svaga ekonomiska incitament, och språksvårigheter när fler kommer från utomeuropeiska länder, vilket är den grupp där arbetslösheten är störst. Men den viktigaste skillnaden gäller utbildning. 

Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda består visserligen även i de högutbildade grupperna. Men chanserna ser helt annorlunda ut. Med endast förgymnasial utbildning är arbetslösheten bland utrikes födda nära 32 procent (13,9 för svenskfödda). Med eftergymnasial utbildning faller arbetslösheten till 10 procent (2,7 för svenskfödda).

Uppfattningen att Sverige är ett högteknologiskt samhälle där personalintensiva låglöneyrken är bortrationaliserade blev obsolet under flyktingvågen hösten 2015. Vi behöver därför fortsätta stimulera den privata tjänstesektorn där trösklarna är låga. Sveriges höga skatter på arbete gör tjänsterna dyra, samtidigt som kostnadsläget bidrar till att hålla lönerna nere i de arbetsintensiva tjänstenäringarna. Lösningen är rut-avdrag riktade mot privatpersoner som betalar med skattade pengar. 

Över en halv miljon svenskar använder rutavdraget varje år. Den svarta sektorn har enligt Skatteverket minskat kraftigt sedan det infördes och utgör nu 12 procent av städmarknaden, från tidigare 70 procent. Det var irrationellt av S-regeringen att minska avdraget, eftersom det är en ren vinstaffär. En investerad krona i rutavdrag från staten ger mellan 1 och 1,70 tillbaka. 

Runt 1.200 privata serviceföretag, städning och andra hushållsnära tjänster, sanering, fastighetstjänster och liknande, har 56.000 anställda och omsätter drygt 30 miljarder kronor. Städföretagen och närliggande tjänster dominerar, de står för runt 80 procent av omsättningen och nära 40.000 anställda.  Drygt hälften av dessa anställda är utrikes födda.

Med lägre löneskatter och ökat rut skulle tjänstesektorn kunna fortsätta växa. Men det kräver att man syftar till högre mål. Som att hålla ihop Sverige. Det är mycket viktigare att alla jobbar än att blockera rut för att inte alla kan använda avdraget eller för att det skulle vara en kvinnofälla. Den största kvinnofällan är att inte tjäna några egna pengar. Ökade bidrag kan minska ojämlikheten på ytan, men förändrar ingenting i grunden. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?