Sverige behöver en ny kriminalpolitik

LEDARE. Den nya regering som tillträder kommer få ett par stora frågor på sitt bord som kräver att man omprövar gammal politik. 

Dit hör S och vänsterns syn på det privata ägandet, som utgör grunden för en god tillväxt och arbetstillfällen, vilket Di skrev om 15/1. Andra områden där alla partier måste tänka nytt är bostadsmarknaden och brott och straff. 

Samtliga partier från höger till vänster hade "trygghet i vardagen" som valfråga. Drogrelaterad gängkriminalitet och skjutningar i utsatta förorter stod i fokus och alla krävde plötsligt fler poliser. Det är bra för det behövs. Men det är bara en pusselbit, för lokal gängkriminalitet utgör endast en del av brotten. 

En djupare analys visar att kriminaliteten har förändrats dramatiskt de senaste decennierna. En stor del av stöldbrottsligheten är numera importerad, den utförs av utländska professionella ligor. En viktig indikator på det är hur stor andel av stöldgodset som säljs utomlands.

Fredrik Reinfeldts Trygghetskommission, vars andra del presenterades i förra veckan, visar att 70-90 procent av alla stulna båtmotorer, båtar och fordon, inklusive större som traktorer, säljs utomlands. Motsvarande tal för inbrott och övriga stölder/rån är 30-50 procent. Totalt sett handlar det om välorganiserad seriebrottslighet med olika specialiteter. Försäkringsbolagen betalade 2016 ut 2,5 miljarder kronor i ersättning till offren och försäljningsvärdet av godset uppskattades till en miljard. 

Trygghetskommissionen visar att jobbet ofta utförs av tidigare militärer i 20–25 årsåldern. De kommer främst från Baltikum, Polen, Rumänien och Georgien. Deras utvalda mål är några av Europas rikaste länder, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Gärningsmännen rör sig med multipla identiteter och fångas aldrig eftersom de inte är bosatta här. Detta är orsaken till att bara 5–6 procent av alla bostadsinbrott klaras upp.

En annan brottskategori som polisen inte har en chans mot är bedrägerier på internet. Antalet årliga anmälningar har de senaste tio åren trefaldigats till 200.000. Polisen berättar gärna, senast i Ekot på måndagen, att den inte utreder bedrägerier under 5.000 kronor. Det innebär att det är straffritt även att lura till sig stora belopp, eftersom många enskilda mindre brott som bluffakturor är en del av ett större upplägg.

Den nya verkligheten ställer den gamla kriminalpolitiken på ända. I decennier har den preventiva politiken utgått ifrån att brott begås av unga män med svag socioekonomisk bakgrund som hamnat snett i livet. Verktyget har därför varit en omfattande socialpolitik med målet att stärka deras chanser. 

Ny kunskap om brottens ursprung innebär att de preventiva åtgärderna inte i samma utsträckning som tidigare bör handla om socialpolitik. I stället måste myndigheterna hitta nya sätt att förebygga brott. Trygghetskommissionen har en rad förslag till hur kriminalpolitiken bör läggas om. De grundas på insikten att polisen inte kan göra detta på egen hand. Andra myndigheter, som Tullverket och Kustbevakningen, måste få kraftigt utökade mandat. En viktig lagförändring är redan på gång, tullen ska få ökade befogenheter att utan polisbeslut konfiskera misstänkt stöldgods och hålla kvar misstänkta personer. 

Polisen behöver också samarbeta mer med privata specialister. Redan i dag gör försäkringsbolagen ofta en första utredning som de sedan överlämnar till polisen. Kommissionen pekar på Storbritannien som exempel, där företag kan betalas av polisen för att bedriva utredningsarbete på deras uppdrag. Även kortföretag, it-företag och säljplattformar som Blocket och Tradera (där stöldgodset säljs) kan bidra med specialistkunskap. Utgångspunkten är att brotten är så svårlösta att mer fokus måste läggas på prevention.

Givet den ambitiösa svenska välfärdspolitiken och strävanden efter jämlikhet borde stölderna ha minskat dramatiskt de sista decennierna. Brå vill ge bilden att det är så, men det stämmer inte. Det enda tillgreppsbrott som har minskat sedan 2006 är stöld ur fordon, och skälet är att nya bilar är svårare att bryta sig in i. Sverige behöver snarast skaffa en modern kriminalpolitik som kan ta sig an proffskriminella.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?