ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Sverige är ett matland, dags att dra nytta av det

  • Foto: Pontus Lundahl/TT

LEDARE. Kocktävlingarna har lyft svensk matkultur. Det borde kunna sätta djupare spår i livsmedelsindustrin.

I helgens Di Weekend kan man läsa om tävlingen Årets kock, som har funnits sedan 1983, året innan Sverige fick sin första Michelin-stjärna. Evenemanget har uppmuntrat och förberett svenska kockar för större internationella sammanhang, och gett finalisterna en möjlighet att bygga egna verksamheter. De anlitas dessutom ofta av företag för matlagning vid kundevent, representation och även av direktörer privat.

På ett par decennier har kocktävlingen bidragit till att revolutionera svensk restaurangnäring. Det finns numera mycket bra krogmat från norr till söder, även på landsbygden och i mellanstora städer.

Efter årets utdelning har 22 svenska restauranger Michelinstjärnor. Inte bara i de tre största städerna, utan även verksamheter i Järpen, Växjö och Skånes Tranås. Den enda som fick maxantalet tre stjärnor var Frantzén i Stockholm. Men Fäviken Magasin i Jämtland, som snart stänger, och finansierats av finansmannen Patrik Brummer, har trots att de ”bara” hade två stjärnor, under många år fått foodies att resa över halva jordklotet för att få sitta på en av dess 24 platser. 

Successivt har den höga kvaliteten i toppen spritt sig i systemet. Svenska matbutiker har hängt med, dels förbättrades utbudet när vi gick med i EU, dels kräver svenska konsumenter mer i dag.

För den som inte har råd att gå på de bättre restaurangerna finns ett stort urval av kokböcker och matlagningsprogram på tv att inspireras av. Det finns inget annat fack som samlar så många och populära program; exempelvis Kockarnas kamp, Sveriges yngsta mästerkock, Tinas mat, New Scandinavian Cooking, Mat-Niklas, Chefs Table, Nigella Lawson, Gordon Ramsay. 

Matlagning har blivit en hobby med prestige. Det är ett sätt att förgylla vardagen, smakmässigt och estetiskt, ge barnen en bra matkultur, och har bidragit starkt till hur vi numera ser på mat ur ett hälsoperspektiv. Det har lyft Sverige kulturellt, och entreprenörskapet inom mat har ökat. Detta borde kunna sätta djupare spår i livsmedelsindustrin.

Det är ingen obetydlig sektor, utan Sveriges tredje största industri och starkt konkurrensutsatt. Omsättningen är 195 miljarder per år och av det exporteras 50 miljarder kronor. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har som mål att exporten ska dubblas till år 2025. Det är säkert inte omöjligt. Men storleken kan inte vara det enda målet, utan den långsiktiga lönsamheten måste följa med.

Den största andelen av svensk livsmedelsindustri är slakteri och chark, som har notoriskt svårt med lönsamheten. Det indikerar att branschen behöver se över sina styrkor och svagheter, fatta en del svåra beslut och glömma LRF:s strävan att göra Sverige självförsörjande på mat. Det går inte att kombinera med lönsamhet.

De andra stora sektorerna är mejeri och bageri. Inom mejeri, exempelvis Arla, har innovationerna och produktutvecklingen varit omfattande. Inom bageri är glutenfritt den största och viktigaste innovationen i närtid. Här var en liten entreprenör tidigt ute med högkvalitetsprodukter, Friends of Adam. De levererar i dag till stora matvarukedjor och prestigefulla hotell, men försäljningen har stått stilla sedan 2015 och de lyckas inte göra vinst.

Friends of Adam är inte ensamma om de här problemen bland små entreprenörer. I grunden behöver de kapital, goda råd och en större partner. Det handlar om att hitta kunden, hitta nischer. För även om produktutveckling är viktigt, så har exportsuccén Absolut vodka lärt oss att marknadsföringen är avgörande. Tesen bekräftas när vi ser listan av några andra exportsuccéer, kaffe, cider, västerbottenost, frysta tårtor, pepparkakor, skorpor, knäckebröd och sill. En produkt behöver inte vara så komplicerad, eller ens ny, för att bli en storsäljare. Men den måste säljas på rätt sätt.

Sverige är trendkänsligt, och var tidigt ute med ekologiskt, glutenfritt och raw food. Det borde finnas möjligheter att utveckla kluster där de mindre bolagen kan lära av varandra och kanske även slå sig samman. Det gäller att, som Gastrologiks ena grundare Jacob Holmström, som just fått två stjärnor säger: Se till att kunden är glad, men aldrig själv vara nöjd. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer