1515

Svenskarna behöver sina nya kapitalister

LEDARE. Den svenska modellen med historiskt små inkomstskillnader utmanas när framgångsrika företagare tjänar stora belopp. Men det är inget nollsummespel.

Foto:SÖREN ANDERSSON / TT

I går onsdag skrev Di om de enorma börsvärden som riskkapitalisterna på EQT har belönats med. Det påminner om Spotify när 11 miljarder noteras för huvudpersonen Conni Jonsson och 100 miljarder för de 25 största delägarna.

Hisnande belopp som kan ändras dramatiskt.

De sticker i ögonen i ett land där jämlikheten sedan länge är en del av identiteten och alla barn ska ha samma villkor när de växer upp. Men det handlar inte om något system där den ene får det sämre om den andre får det bättre. Tvärtom ökar ju intäkterna för det svenska skattesystemet när nya framgångsrika entreprenörer lyckas rida på den globala vågen av omvandling och ekonomisk tillväxt. 

Allt har en bakgrund och ett sammanhang. Sett i ett globalt perspektiv är dessa nya skillnader mycket svåra att göra något åt. För svenska politiker gäller att göra de justeringar som går, när det gäller utbildning, bostäder och liknande. Och se till att de lyckosamma på EQT och andra gör allt de kan för att bädda för minskade klimatrisker och inkluderande näringsliv. 

Någon alternativ väg bjuds inte, bara om vi alla är beredda att avstå från ökat välstånd och möjligheten att lyfta ytterligare hundratals miljoner i världen ur fattigdom, det många demonstrerade för på det röda 1960-talet.

De nya svenska entreprenörernas och särskilt EQT:s nya rikedomar hänger ihop med ett tidigare svenskt ägar- och jämlikhetsexperiment. Höga skatter på ägande och låga på bolag bäddade för att så gott som all kraft lades på snabbt växande redan etablerade exportföretag. 

När dessa företag tvingades att strukturera om för att överleva blev svenska företagsledare experter på internationella strukturaffärer, och familjen Wallenberg kändisar på världens industriscen, trots att de inte hade några egna pengar, bara makt som de förvaltade i ett system där få andra fick komma fram. Inkomstskillnaderna var små. Ytterst rationaliserade svenska storföretag bort arbeten i hemlandet medan politikerna expanderade den offentliga sektorn. Den modellen var ohållbar. 

När krigshärjade länder kommit ikapp, avregleringarna fått fart och människor orkade spara gick det inte längre. Svensk ekonomi öppnades och ett nytt omfattande fondsparande tog för sig på den urvattnade ägarmarknaden. Sverige blev ett eldorado för alla som arbetade åt fonder. 

Till de som tjänat allra mest hörde tidigt riskkapitalisterna. De erbjöd strukturomvandling som förvaltarna av de stora fonderna inte haft möjlighet att utöva, eftersom de hela tiden måste vara beredda på att spararna flyttar sina pengar. Därmed kunde de rida globaliseringsvågen, dessutom med hög belåning (del i affärsidén) och till ständigt lägre ränta. Hävstången har varit makalös. Först i Sverige och sedan ute i världen.

Allra bäst förutsättningar fick EQT eftersom de hade tillgång till Wallenbergsfärens företagsledare och det utländska kontaktnät som byggts upp när konkurrensen om makten var liten. Att Conni Jonsson för 15 år sedan tackade nej till att bli vd på Wallenbergs Investor för att arbeta vidare med EQT är fullt begripligt i dag. Nu är han en av Sveriges nya kapitalister.

Riskkapitalister, och andra nya mellanhänder, är egentligen inte ägare, eftersom de inte tar egen risk. I stället är de en sorts extremt välavlönade konsulter åt världens sparare. Och till sist är det kanske bara rollen som seniorkonsult som återstår för den åldrande västvärlden, när Sydostasien och Afrika rycker fram och världens sparare står för pengarna.

Det är inte alls säkert att svenskarna på EQT kommer att få lika bra förspänt i fortsättningen. I ett näringsliv under förändring flyttar kunskaper snabbt. Konkurrensen från asiatiska och afrikanska entreprenörer hårdnar. I en värld av ökad misstro kan det bli krig och elände. Då brukar förmögenheter ryka.

Ju längre svenska politiker och väljare kan hålla avundsjukan i schack desto fler affärer får riskkapitalisterna göra till fördel för ett litet land med en promille av jordens arbetande. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?