1515

Svenska företag fungerar bättre i dag än någonsin

I veckan tog till sist inflationsskräcken över på börsen efter över ett års tokrusning. Men den skräcken gäller inte ekonomin och företagen utan börsvärderingarna. 

ÄGER. Som Jacob Wallenberg sa i Di:s intervju med honom och kusinen Marcus i Di nyligen (3/5) är ”det något som just nu funkar väldigt bra i Sverige…amerikaner kommer ju hitresande för att leta nya intressanta investeringar”.
ÄGER. Som Jacob Wallenberg sa i Di:s intervju med honom och kusinen Marcus i Di nyligen (3/5) är ”det något som just nu funkar väldigt bra i Sverige…amerikaner kommer ju hitresande för att leta nya intressanta investeringar”.Foto:Alexandra Bengtsson

Inför företagen är det i stället bara att fortsätta att lyfta på hatten. Vilken återhämtning. Bolagsrapporterna är finfina, orderböckerna fulla och både USA och eurozonen väntas återta hela pandemitappet före slutet av året. Hur många vågade tro det för ett år sedan? Företagens motståndskraft är imponerande. Och den beror inte bara på stöden, penningpolitiken och vaccinationerna. Pandemin visar att trettio år av ökat internationellt samarbete, teknikutveckling och mognande ägarstyrning har gett resultat. Näringslivet är flexiblare än någonsin. Om det borde politikerna tala mycket mer.  

Sverige är ett intressant exempel. För varje kris sedan globaliseringen tog fart i början av 1990-talet har näringslivet klarat sig bättre. Till att börja med berodde det på ett knippe stora exportföretag som hade lätt att haka på när Östeuropas och Kinas ekonomier satte fart och tillgången till billig arbetskraft och nya kunder växte snabbt. 

Men numera är det också en följd av stora förändringar av förutsättningarna för näringslivet här hemma. Företagande består inte, som många på vänsterkanten fortfarande tycks tro, bara av arbetare, direktörer och börsspekulanter utan också av ägare.

Sverige har en lång historia av höga skatter, ägarförtryck och defensiva devalveringar. Det var en viktig orsak till att det för 30 år sedan knappt fanns annat än storföretagande och fastighetsspekulation, och till att den inhemska fastighets- och bankkris som bröt ut på julafton 1990 blev så djup och allvarlig. Men också till att inkomstskillnaderna på en stel arbetsmarknad i början av 1980-talet var de minsta i världen och jämlikhet en svensk paradgren.

Resan som följde har varit glädjande, från ett land på väg att bli som gamla Östtyskland till entreprenöriell förebild. Eftersom ägandet var så svagt fick växande fonder stor makt, både svenska och utländska som släpptes in samtidigt med krisen. Med dem följde hårdkokta och drivande kapitalistiska värderingar, lätta för finansfolket att tjäna pengar på. Men så småningom infann sig insikten att företagen kunde gå ännu bättre om ägarna inte bara använde piskan utan också ägnade sig åt ledarskap. Fonderna krokade arm med gamla svenska ägare med lång ledarskapsvana men ont om pengar, sådana som familjen Wallenberg, och så småningom med riskkapitalister och andra ägarspecialister.

När nästa kris kom, dotcom-bubblan i början av 2000-talet, var det främst Ericsson och spirande it-entreprenörskap som drabbades. I den globala finanskrisen sju år senare klarade sig Sverige riktigt bra.

Den här gången ser det ännu bättre ut, en följd av att ägarskatter tagits bort och entreprenörskapet till sist tagit fart på allvar. Nu består inte svenskt näringsliv längre bara av stora exportföretag utan en mix av stora, mellanstora och små företag inom allt från verkstad och service till spjutspetsar inom fintech och underhållning, specialiserat och globalt upplänkat det allra mesta.

Sverige är förstås inte ensamt om en fin marknadsekonomisk resa de gångna decennierna. Den amerikanska kapitalismen har fött makalösa techjättar, den tyska verkstadsindustrin har tjänat stort på globaliseringen och det kinesiska fattigdomslyftet är förbluffande, prestationer som också kan kopplas till ökad mognad. Sådan följer naturligt med allt mer komplicerade globala samarbeten. Ju mer människor arbetar ihop desto mer ökar kreativiteten.

Men den svenska förändringen står sig bra. Som Jacob Wallenberg sa i Di:s intervju med honom och kusinen Marcus i Di nyligen (3/5) i serien Uppstart Sverige är ”det något som just nu funkar väldigt bra i Sverige…amerikaner kommer ju hitresande för att leta nya intressanta investeringar”.

Skillnaden mot för 30 år sedan är stor. Och det är en viktig orsak till att Sverige klarat pandemin så bra. I och med att storföretagen hängt med i globaliseringen har de kunnat tjäna på att det alltid varit något hörn av världen som varit i gång det senaste året. Parallellt har de nya entreprenörerna inom it vuxit i takt med hemmasittandet.

Det är om detta som alla politiker i Sverige borde tala högt och tydligt, för vad som blir nästa kris har vi ingen aning om. Det enda vi vet säkert är att ett dynamiskt näringsliv skyddar bättre än ett trögt och stelt.

I stället tiger de flesta, kanske för att ämnet så länge varit känsligt. Till vänster drömmer man om nya skatter och en återgång till utgångsläget, det vill säga ett fåtaligt och utsatt storföretagande och sämre tillväxt för alla.

Svenska politiker borde ta bladet från mun och de socialdemokratiska ta mer ansvar. Först när väljarna vet vad ägardynamik betyder går det att diskutera realistiskt om ökade klyftor och hur man bäst kan göra klassresor i ett mer dynamiskt och krävande svenskt näringsliv.


Innehåll från HSBAnnons

Så etablerar man hållbara fastigheter på en het marknad

Bostadsmarknaden är glödhet, men samtidigt iskall. 

Nyproducerade bostäder blir dyra och stora grupper står utan möjlighet att köpa en egen bostad.

– HSB har tagit ställning för att bygga hållbart, men vi vill också inkludera de sociala aspekterna så att vi bygger mer för fler, säger Jonas Erkenborn, vd för HSB Bostad.

Här bygger HSB i hela landet 

En redan het bostadsmarknad har det senaste året fått skjuts av pandemin som har fått efterfrågan på bostäder i attraktiva områden att rusa.

– Vi spenderar mycket tid hemma nu vilket har uppvärderat bostaden, säger Jonas Erkenborn.

– Det faktum att den rekordlåga räntan dessutom gör bostaden attraktiv som investeringsobjekt, och att många ser en möjlighet att göra en bra affär, har lett till en mycket het marknad i många områden i landet.

Men trots att det generellt sett är billigt att låna pengar stänger bolånetak och amorteringskrav effektivt ute de unga från möjligheten att köpa sin egen bostad.

– Vi som har kommit en bit i karriären och har jobb som har klarat sig bra under pandemin har möjligheter på bostadsmarknaden. Men myntets andra sida är att många grupper inte har möjlighet att låna alls och antingen förblir trångbodda eller inte ens kan skaffa en bostad. Marknaden är inte het för alla. 

Prisvärda bostäder i småhusform

HSB och övriga aktörer inom byggbranschen har de senaste åren satsat mycket tid och resurser för att utveckla ett miljömässigt och mer hållbart byggande. 

I det arbetet har HSB tagit ett strukturerat grepp kring ett hållbart byggande med processtyrning och miljövänliga materialval, samtidigt som den sociala hållbarheten levereras genom en trygg och stabil bostadsrättsförening.

– Vi på HSB är väldigt stolta över att ha en historia av att utveckla och förbättra boendesituationen för de många människorna, och det vill vi göra även nu. Vi vill bygga mer för fler så att bland annat unga människor med vanliga jobb har råd att köpa en egen bostad.

För att åstadkomma det gör HSB flera egna insatser, bland annat breddas nu verksamheten genom att även erbjuda prisvärda bostäder i småhusform. 

Dessutom arbetar man med att minska sina byggkostnader genom ta fram typlösningar för till exempel trapphus och badrum som ökar repeterbarheten i produktionen.

– I och med att vi är kostnadseffektiva kan vi öppna nya marknader för bostadsrätter. Dessutom blir det spännande att följa de flyttrörelser ut från stadskärnan som har uppstått i och med pandemin, och se hur vi kan erbjuda prisvärda bostadsrätter med hjälp av goda kommunikationer även i mindre centrala lägen.

Utvecklar samhällen från grunden

Just nu håller HSB bland annat på att utveckla nya stadsdelar i kommunerna runt Stockholm.

– Jag är väldigt stolt över HSB:s tradition att etablera nya bostadsområden, där vi får vara med och utveckla hållbara samhällen från grunden och på så sätt fortsätta vara en samhällsbyggare.

Samtidigt menar Jonas Erkenborn att det krävs insatser även från politiskt håll för att komma till rätta med problemen.

– Vi på HSB vill underlätta för våra medlemmar att köpa sin bostad. Men ska man kunna köpa en bostad krävs det att man får låna, till exempel med hjälp av startlån eller subventionerat bosparande. Det krävs en sammanhållen bostadspolitik där finansiering, myndighetsprocesser och en utbyggd infrastruktur är viktiga delar i en komplex samhällsbyggnadsprocess. 

Här bygger HSB i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?