1515
Annons

Svenska banker bör stanna kvar i Baltikum

LEDARE. Efter torsdagens bötesbeslut mot SEB kan förhoppningsvis ytterligare ett kapitel stängas i denna trista historia. Danske Bank, Swedbank och nu SEB har alla avslöjats för att ha otillräckliga skydd mot att utnyttjas för penningtvätt.

Foto:Roman Koksarov

För arbetet mot ekonomisk brottslighet går det inte att överskatta det paradigmskifte som medvetenheten om penningtvättandets mekanismer innebär. Det har blivit betydligt svårare att slussa pengar inom och mellan länder, antingen det handlar om svarta pengar, stulna pengar eller terrorfinansiering.

Samtidigt är det viktigt att se konsekvenserna av att en så här viktig del av brottsbekämpningen ska skötas av bankerna. Det handlar inte främst om att bankerna lägger hundratals miljoner kronor på sina avdelningar för regelefterlevnad. En större fråga är hur bankerna kommer att hantera sin närvaro i riskländer.

SEB SEB A -0,93% Dagens utveckling och Swedbank är mycket starka i de baltiska länderna, och det är viktigt att de fortsätter att vara det. Den som verkligen vill stoppa kriminella transaktioner bör välkomna svenska banker, som ansvarar inför svenska myndigheter och svenska aktieägare. 

Att arbetet mot penningtvätt kan få märkliga konsekvenser syns om inte annat i Handelsbankens drastiska beslut i maj. Banken stängde helt enkelt möjligheterna till transaktioner med ett stort antal länder. Förutom länder som brukar betraktas som skatteparadis finns också viktiga svenska handelspartner som Brasilien och Förenade Arabemiraten. Turkiet, som sedan länge är i tullunion med EU, är också utestängt.

Från bankens perspektiv kan vägvalet vara rationellt – kontrollansvaret medför ”en fullständigt orimlig kostnad att orkestrera den typen av betalningar”, som en företrädare för Handelsbanken uttryckte det.

Men om alla banker skulle resonera likadant är det lätt att se att svenska företag kommer att drabbas av restriktionerna.

Därför ska man ta fasta på att penningtvättavslöjandena, utredningarna, bötesbeloppen och chefsavsättningarna gäller tidigare år i bankernas historik. Bankernas arbete med att införa nya system och ny kultur måste vid det här laget ha fått effekt och bankerna kan fortsätta verka i Baltikum. Det är bra för de ländernas finansiella system att bankerna kan fortsätta vara västägda även i framtiden. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Danske Bank uppges avstå grupptalan mot ex-vd

Thomas Borgen.
Thomas Borgen.Foto:Daniel Nilsson

Danske Bank avstår från att delta i den grupptalan som riktats mot Thomas Borgen, som var vd under bankens stora penningtvättsskandal i Baltikum, rapporterar det danska branschmediet Finanswatch.

En rad investerare, däribland den statliga norska oljefonden, kräver 3,2 miljarder danska kronor i ersättning från Thomas Borgen. Investerarna menar att den före detta vd:n vid sin tid som toppchef vilseledde ägarna om penningtvättsskandalen i Estland och därmed medverkade till att investerarnas pengar gick förlorade.

De advokater som företräder investerarna har under de senaste åren försökt dra in Danske Bank i saken, men dessa försök har varit fruktlösa, enligt Finanswatch.

Danske Bank har dock inte kommenterat sin hållning i frågan för branschmediet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera