1515

Svensk skattepolitik har ett perspektivfel

LEDARE. Behöver skattepolitiken förändras? Säkert. Behövs en skattereform? Inte säkert.

SAMMA SYNSÄTT. Klas Eklund har skrivit ett förslag till skattereform. Men han gör inte upp med synsättet att man ska extrabeskatta den som tjänar mer. Och han vill göra som Magdalena Andersson också vill, beskatta entreprenörer mer.
SAMMA SYNSÄTT. Klas Eklund har skrivit ett förslag till skattereform. Men han gör inte upp med synsättet att man ska extrabeskatta den som tjänar mer. Och han vill göra som Magdalena Andersson också vill, beskatta entreprenörer mer.Foto:Claudio Bresciani, Jack Mikrut.

Ekonomen Klas Eklund lade nyligen fram ett förslag som har fått viss uppmärksamhet, men det övertygar inte om att en skattereform alls är nödvändig.

Ordet skattereform har en närmast mytisk innebörd och signalerar att politikerna klarar att ta sig samman och göra något radikalt med skattesystemet, gärna över blockgränserna.

Det är den ambitiösa skattereformen 1990–1991 som ställer till det. Den sänkte marginalskatten och gjorde skatteskalan begriplig. Det framställs ibland som att det skulle vara ett problem att det under de följande 30 åren gjorts många avsteg från skattereformen. Värnskattens införande var ett problematiskt avsteg. Men, generellt, att det görs förbättringar under tidens gång är inte ett problem i sig. Skattereformens skattenivåer visade sig snart för höga, och undantag var nödvändiga. Ett högskattesystem behöver ventiler. Och, omvänt, endast ett system med låga skattesatser kan klara sig utan undantag.

Jobbskatteavdraget var ett avsteg från skattereformen. Och i själva verket har ju jobbskatteavdraget inneburit så stora förändringar av skattesystemet att det skulle ha kallats skattereform om det hade genomförts i ett enda stort steg. Och var inte avskaffandet av förmögenhetsskatten och arvsskatten så betydelsefullt att det borde kallas skattereform?

Det här är inte bara semantik. Ordet skattereform kan sätta i gång processer som leder åt fel håll. Det har nog C och L insett vid det här laget, att Socialdemokraterna har sin egen tolkning av formuleringen i januariavtalet om en skattereform – ett tillfälle till höjda kapitalskatter.

Hos ekonomer väcker ordet en längtan efter en ny fastighetsskatt. Den anses rättvis eftersom den till skillnad från många skatter inte går att planera bort. Och den är träffsäker eftersom den som har råd att köpa ett dyrt hus också borde ha betalningsutrymme. Problemet att den var illa sedd av väljarna ska man lösa genom att sänka skatterna på annat håll. Men även den som tycker att alliansregeringens gjorde fel som slopade den dåvarande fastighetsskatten måste se att det är en svår skatt att ”återinföra”. Legitimitet för en skatt är ingen detalj, utan något avgörande.

Klas Eklund betonar att en skattereform bör vara en helhet. Den bör vara blocköverskridande för att hålla under lång tid så att avsedda beteendeförändringar hinner ske. Men man kan sannerligen ifrågasätta varför ett av de viktigaste ekonomisk-politiska instrumenten ska tas bort från partipolitiken. Med det synsättet hade vi varken haft rut-avdrag eller jobbskatteavdrag i dag. 

Klas Eklund vill fokusera på det som är politiskt genomförbart. Men han utvecklar inte varför hans förslag är genomförbara – och varför det han avstår från inte är det. Om man höjer brytpunkten, som han föreslår, och sänker skattesatsen för statlig skatt – varför är det viktigt att ha en progressivitet även över brytpunkten, alltså att det blir femprocentiga höjningar av skattesatsen vid olika intervall?

Och varför är det viktigt att påpeka att endast 20 000 personer kommer att betala den högsta marginalskatten på 47 procent exklusive arbetsgivaravgifter? Det borde snarast leda till den självklara slutsatsen att denna särskilda nivå är en symbolskatt och borde kunna skippas. Den politiska genomförbarheten kan ju inte hänga på att 20 000 personer straffbeskattas? Och kan denna branta progressivitet i skatteskalan någonsin rätas ut med tanke på att en skattereform tydligen ska hålla i ”flera mandatperioder”.

Svensk skattepolitik har ett perspektivproblem. Utgångspunkten borde vara att det offentliga åtagandet behöver finansieras, och att det ska ske på ett sätt som skadar ekonomin så lite som möjligt. Utgångspunkten borde inte vara att hitta företeelser i samhället som kan beskattas högre av rättviseskäl, antingen det kallas ”skatt efter bärkraft” eller något annat. Det är inte ett problem att några tjänar mycket pengar. Det är inte ett problem att någon har råd att köpa en dyr bostad.

Underbeskattning är faktiskt inte något problem i Sverige.

 

 


Innehåll från NorronAnnons

Norron: Bra med regler för gröna investeringar

Norron ser EU:s regler för gröna investeringar som en möjlighet mer än ett hinder. Nu pågår arbetet för att taxonomianpassa hållbarhetsfonderna.

EU:s nya gemensamma klassificeringssystem för vad som ska räknas som miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter har beskrivits som en byråkratisk koloss. Fondförvaltaren Norron, som redan nu tillämpar taxonomin för bolagsselektering, välkomnar dock regelverket som skapar tydlighet för både sparare och fondförvaltare.

– Vi tror att EU:s kriterier och tröskelvärden blir ett särskilt bra verktyg för att göra bedömningar av bolag som fungerar som möjliggörare för grön omställning med sina produkter och tjänster, så kallade enablers. Vår strategi framåt är att uppnå en ökad diversifiering i portföljerna med den typen av innehav, säger Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Johan Svantesson, förvaltare på Norron.
Johan Svantesson, förvaltare på Norron.

Stöttar bolagen i grön omställning

Han är en av två ansvariga för Norron Sustainable Equity, en aktivt förvaltad hållbarhetsfond som tar avstamp i FN:s globala mål och EU:s taxonomi vid analys och urvalsprocess. 

S– Vi identifierar vinnarna i transformeringen till en mer hållbar framtid – som kombinerar ekonomisk lönsamhet med hållbarhetsfokus och samtidigt har en rimlig värdering. Vi tror att aktiv förvaltning är en nyckel för att undvika den senaste tidens crowdingeffekt kring de gröna bolagen, där för mycket pengar jagar för få tillgångar, säger Johan Svantesson och fortsätter: 

– Genom aktiv förvaltning kan vi också föra positiva dialoger med våra innehav så att de växlar upp sin omställning. Ett exempel är laxodlaren Atlantic Sapphire, där vårt nära samarbete genom en regelbunden dialog och workshops bidrog till att företaget signerade FN:s Global Compact och publicerade sin första hållbarhetsrapport. 

Transparens och frekvent rapportering 

Norron, som förvaltar sju fonder, rapporterar vilka innehav i hållbarhetsfonderna som signerat FN:s Global Compact (tio principer som syftar till att värna för mänskliga rättigheter och undvika miljörisker) samt vilka av de 17 globala målen som innehaven fokuserar på. Redan nu, flera månader innan regelverket träder i kraft, har man börjat förbereda för rapportering enligt taxonomin. 

Framåt tror Peter Werleus, som förvaltar hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium, att en reaktion på marknaden är att vänta, när investerare inte kan gömma sig bakom ”green washing” med EU:s nya krav på transparens. 

– Detta kommer att leda till en förflyttning där kapitalet inte enbart flödar till de gröna bolagen där många investerare hittills lagt sitt fokus, utan också till bolag som tar fram teknologi som möjliggör omställning samt bolag som befinner sig i förberedelsefas för transformation, konstaterar han.

Läs mer om Norrons hållbarhetsarbete och ta del av nya hållbarhetsrapporten här.

Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.
Peter Werleus, förvaltare av hållbarhetsfonden Norron Sustainable Premium.

Om Norron:

Norron AB förvaltar fonderna Norron Sustainable Preserve, Norron Sustainable Premium, Norron Target, Norron Select, Norron Active och Norron Sustainability Equity. Norrons förvaltare har i över två decennier presterat konkurrenskraftiga resultat och erhållit en rad utmärkelser på de nordiska kapitalmarknaderna.

 

Mer från Norron

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norron och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?