ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Svensk klimatpolitik är dyr och ineffektiv

  • MILJÖBILAR. I en ny granskning från Riksrevisionen pekas styrmedel för att öka andelen miljöbilar ut som dyr och ineffektiv politik. Foto: Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund/TT

LEDARE. Så kommer ännu ett monumentalt bakslag för regeringens klimatpolitik. I en ny rapport från Riksrevisionen har de styrmedel som finns för att öka andelen miljöbilar i fordonsflottan satts under lupp. Kritiken är svidande för en regering som utger sig för att vara grön.

Ineffektiva och dyra. Så kan man sammanfatta Riksrevisionens dom över de styrmedel som granskats. Dessa är bland andra den tidigare supermiljöbilspremien och det nuvarande bonus-malus systemet, där fordon som klassas som miljöbilar subventioneras med uppemot 60 000 kronor samtidigt som bilar som faller in under kategorin miljöbovar betalar en extra fordonsskatt.

Trots att man får anta att ambitioner om minskad klimatpåverkan ligger till grund för åtgärderna, saknas det både analyser om styrmedlens konsekvenser för miljön och samhällsekonomin. Om regeringen bemödat sig att göra en mer noggrann analys och bedömning, hade den funnit att styrmedlen inte harmonierar väl med Riksdagens beslutade målsättning om att åtgärder för minskad klimatpåverkan ska vara effektiva.

Riksrevisionen pekar på att kostnaderna för att minska utsläppen genom klimatbonusbilar är hög jämfört med andra åtgärder. Att minska utsläppen med ett ton genom att subventionera klimatbonusbilar kostar enligt myndigheten 6 000 kronor. Det är en fem gånger så hög kostnad som koldioxidskatten.

Dessa siffror är ändå beräknade på att bilarna som skattebetalarna subventionerar blir kvar i landet, något som visat sig vara felaktigt. Enligt tidigare beräkningar har skattepengar till ett värde av 300 miljoner kronor de tre senaste åren gått till bilar som sedan exporterats utomlands, som därmed inte bidrar till Sveriges klimatmål. Riksrevisionen uppskattar att för bilar som går på export blir kostnaden för varje ton utsläppsminskning tre gånger så hög som om de hade blivit kvar i Sverige, svindlande 18 000 kronor. Det gröna skatteslöseriet vet inga gränser.

Med dessa siffror svart på vitt borde vi väl ändå kunna förvänta oss att regeringen gör om och gör rätt? Nej, sannolikt inte. Kritiken mot regeringens klimatsatsningar har ekat ohört genom åren. Konjunkturinstitutet kritiserade bonus-malus systemet redan 2015, och har fortsatt att göra så årligen i sina kommentarer på budgeten.

Om vi ska döma av historien finns det skäl att tro att mer pengar kommer gå till bonus-malus framgent. Det var i varje fall resultatet efter att Riksrevisionen granskat och kritiserat regeringens klimatpolitiska kronjuvel Klimatklivet i början av 2019.

Vad bör man då lägga pengar på för att åstadkomma verklig skillnad för klimatet? Enligt Energimyndigheten som administrerar de pengar som avsätts för klimatåtgärder utomlands, var den genomsnittliga kostnaden 2018 för ett tons utsläppsminskning genom dessa åtgärder 60 kronor – en hundradel av kostnaden genom klimatbonusbilarna.

Alla är dock inte överens om att internationella klimatsatsningar är att föredra. Ett exempel på detta är en granskning gjord av DN som riktar hård kritik mot klimatkompensation utomlands, något som använts av klimatnationalister som slagträ i debatten.

Problemet med det är att DN:s granskning dömt ut Energimyndighetens satsningar baserat på studier av liknande projekt som inte finansierats genom svenska skattepengar. Dessa är inte nödvändigtvis talande för effektiviteten i de svenska åtgärderna som görs utomlands. Varje satsning måste dömas för sig.

Faktumet att de internationella klimatsatsningarna är hundra gånger mer effektiva än att minska utsläppen genom klimatbonusbilarna går inte att förbise. Det svarta hål som är regeringens klimatsatsningar fortsätter att matas med pengar, till lite nytta för samhället och klimatet. Regeringen med Miljöpartiet i täten gör gott i att följa sitt eget goda råd och lyssna till expertisen. Svensk klimatpolitik är i desperat behov av reformering.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer