1515
Annons

Svensk industri återhämtar sig trots pandemi

LEDARE. Flaskhalsar är sannolikt största hotet mot den pågående återhämtningen i industrin.

Foto:Adam Ihse/TT

Rapportsäsongen hittills indikerar att återhämtningen i industrin är stabil, både utomlands och i Sverige. Det visar inte minst AB Volvos rapport på torsdagen som var bättre än väntat, vid lunchtid hade aktien stigit med 3,5 procent. 

Förra årets globala BNP-fall på 4,3 procent härrör främst från våren. Återhämtningen inleddes för många industrier, som AB Volvo, redan under sommaren. Handeln har också kommit tillbaka mycket starkare än de flesta trodde var möjligt och Världshandelsorganisationen WTO har löpande fått revidera sina prognoser. I oktober förväntade man sig ett fall på 9,2 procent 2020, men utfallet landade till slut på minus 5,3 procent där det är tjänsterna som tynger. Som en jämförelse är det mindre än hälften av raset 2009 i samband med finanskrisen. 

I år väntas världshandeln stiga med 8 procent, och 2022 med 4 procent. De svenska industriföretagen ser ut att stå starka, även om börsen reagerar lite olika utifrån förväntningar, och sänkte exempelvis SKF. Som ett av Sveriges största industribolag tjänar Volvo på många sätt som en spegel av utvecklingen i industrin.

*Lastbilarna går starkt, delvis av ett uppdämt behov och en stark fraktmarknad, medan bussarna som bland annat används i turism, har det tuffare. Efterfrågan på anläggningsmaskiner är god och drivs av Kina.

*Omställningen till el realiseras. Volvo slutför affären med konkurrenten Daimler Trucks och köper in sig i tyskens bränslecellbolag. Eldrivna lastbilar och bussar finns i produktion och volymen ska successivt öka. I år introduceras tre modeller tunga helt eldrivna lastbilar. Volvo Anläggningsmaskiner bygger en testanläggning för helelektriska, automatiserade fjärrstyrda maskiner.

*Det största hotet är att återhämtningen är så stark att infrastrukturen inte hänger med. Det saknas exempelvis halvledare, vilket drabbar fordonsindustrin hårt och tvingar fram produktionsstopp. Shipping är en flaskhals och priserna är rekordhöga. 

AB Volvos bolagsstämma fastslog också utdelningsförslaget, 6 kronor per aktie samt ytterligare 9 kronor per aktie i extrautdelning. Därmed är ordningen återställd efter olika diskussioner om utdelningsförbud och begränsningar. Nu bör de flesta stöd vara avvecklade så att återhämtningen blir långsiktigt hållbar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sverige, ett u-land?

’’Jävla u-land det här’’ utbrister den då sittande statsministern Göran Persson när han tappar telefontäckningen under en bilresa i landet. Statsministern använder Telia, men kan ändå inte ha ett oavbrutet samtal med sin finansminister. Citatet fångas under en dokumentärinspelning. Sverige var, och är, såklart inget u-land. Men i förhållande till vilka förväntningar man bör ha på ett av världens rikaste länder, som dessutom har bland världens högsta skattetryck, lämnas mycket övrigt att önska.

BRUTET SAMHÄLLSKONTRAKT. Politikerna tar hälften av det man tjänar i skatt, men kan ändå inte leverera på statens kärnuppdrag.
BRUTET SAMHÄLLSKONTRAKT. Politikerna tar hälften av det man tjänar i skatt, men kan ändå inte leverera på statens kärnuppdrag.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

På område efter område misslyckas staten med sina kärnuppgifter.

* Brottsligheten skenar. Brottsligheten är just nu väljarnas viktigaste fråga. Det är lätt att förstå varför. Bara de senaste dagarna har en rad grova våldsbrott begåtts. Mord i Hässelby, skjutningar i Ockelbo, Västervik och Hässleholm, och en misstänkt bombattack i Gävle. Sedan S-regeringen tog över 2014 har antalet dödsskjutningar och utsattheten för sexualbrott tredubblats. 2014 sköts 19 personer till döds, i år är siffran hittills 42. Risken att en ung man skjuts till döds är mer än tio gånger större här i Sverige än i Tyskland. Ungdomsrånen har dessutom fördubblats. Det innebär att det i snitt finns minst en pojke i varje klassrum som blivit rånad. Samtidigt utmanas rättsstaten av kriminella gäng och klaner och den svenska rättsskipningen ersätts på sina håll av parallella romska och islamiska rättegångar. I Göteborg presenterades förra året en rapport som visar att kommunchefer tystar och mörkar efter hot från kriminella.

* Passkaoset. Många av de som i dag har passtid, har behövt vänta sedan mitten av mars. Väntetiden fortsätter dock. Härifrån tar det ungefär ytterligare 13 veckor innan passet är klart. Då är vi inne i november. Totalt kan det ta nio månader innan man har rätt att lämna landet. Semestrar och affärsresor har fått ställas in. Alternativet har varit att tälta utanför de passexpeditioner som utfärdar provisoriska pass. Det går inte att enbart skylla den kaotiska situationen på pandemin. Redan 2018 rapporterades det om skenande väntetider men krismedvetenheten uteblev. I grannlandet Danmark går det dessutom att få ett nytt pass inom bara två veckor.

* Skenande elpriser och kontrollerade strömavbrott. I nästan 70 år har Sverige haft ett av världens bästa elsystem: fossilfritt, motståndskraftigt, planerbart och låga priser. Men den tiden är förbi. På 90-talet hade vi bättre överföringskapacitet från norr till söder än vad vi har i dag. Då kunde befintliga elkablar nyttjas till sin fulla kapacitet eftersom det fanns flera kärnkraftsreaktorer i både Barsebäck och Ringhals. Södra Sverige har alltså drabbats dubbelt av kärnkraftsnedläggningen med både sämre överföringskapacitet och mindre elproduktion. Konsekvenserna syns på elräkningarna. Södra och mellersta Sverige har i år haft dubbelt så höga elpriser som under en normal sommar. Skånska villaägare kan få upp till 50 000 kronor högre elräkning i vinter och det kan dessutom bli aktuellt med kontrollerade strömavbrott för att få elen att räcka till. Aldrig någonsin tidigare har Svenska kraftnät behövt förbereda regionnätföretagen att släcka elen.

* Korruptionen breder ut sig. Redan på 1600-talet etablerade Axel Oxenstierna viktiga principer för statsförvaltningen. Statens tjänster ska tillfalla den bäst lämpade, oberoende av börd eller relation till de styrande. Sverige är i dag ett av världens minst korrupta länder, men utvecklingen går i fel riktning. Ett exempel är utnämningsmakten, där regeringen utser myndighetschefer. Sedan Socialdemokraterna bildade regering 2014 har varannan politisk utnämning gått till en socialdemokrat. Generaldirektörer för stora myndigheter, som Arbetsförmedlingen, är dock viktigare än Nämnden för Hemslöjdsfrågor. Tar man hänsyn till myndighetens storlek har nästan 90 procent av utnämningarna gått till personer med S-bakgrund. Någon motsvarande utnämningspolitik, där regeringen utser sina partivänner, fanns inte under de få perioder då Sverige haft borgerligt styre. 

Trots den långa listan är Sverige långt ifrån det som brukar definiera ett utvecklingsland. Det visste naturligtvis även Göran Persson, även om han förväntade sig att kunna ha ett fungerande telefonsamtal från bilen. Samma typ av grundläggande förväntningar borde finnas på fler områden. Och när förväntningarna inte uppfylls bör man utkräva ansvar från politikerna. I synnerhet när de tar i stort sett hälften av det man tjänar i skatt

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera