Donald Trump har under lång tid matat sina supportergrupper, längs hela skalan, med sin polariserande världsbild. Via twitter och på massmöten har han hetsat mot etablissemanget och spridit lögner om valsystemet. Det tal han höll i onsdags var uppvigling.
Där och då upphörde Donald Trumps presidentskap i praktiken. Hans vicepresident och ett antal andra republikaner vände honom ryggen. Kongressen fastställde Joe Bidens valseger. Trump kan få lämna sin post i förtid.
Systemet slog tillbaka med konstitutionens kraft, men den skada som Donald Trump har orsakat i det amerikanska samhällsklimatet finns kvar.
Strax gjorde svenska debattörer kopplingar mellan stormningen av kongressen och svensk inrikespolitik. Den som inte riktigt ser vilka paralleller det rör sig om får inte någon vägledning. Men det verkar handla om att partier till höger inte får bli gisslan hos ”den populistiska nationalismen”. Dagens Nyheter har på ledarplats skrivit om denna sak både på ett allmänt plan och som en plädering för ett nytt januariavtal.
Resten av världen har fått en varning, demokratin kan rämna, är det allvarstyngda budskapet. Bland annat Aftonbladet har skrivit likartat.
Håll Sverigedemokraterna borta från inflytande, är den känsla som ska förmedlas. Det är en ståndpunkt som är etablerad och begriplig, särskilt för den som stöder den nuvarande regeringslösningen. Ändå saknas en förklaring till vilken kopplingen är mellan USA och Sverige. Och ingen uppgift ges om vilka de svenska politiker är ”som angriper demokratin” och som tydligen får för mycket utrymme i public service-medier. Finns det grogrund för att betydande delar av svenska samhället ska börja tro att det pågår omfattande valfusk? Finns det någon ledare som uppviglar till upplopp? Vad finns det för paralleller mellan å ena sidan USA:s våldsamma historia med sitt särpräglade politiska klimat och å andra sidan nordiska eller europeiska samhällen?
Finland har haft ett populistiskt parti i regeringen. Norge likaså. I Danmark har ett sådant parti länge varit stort och innehade talmansposten i fyra år. Det kan man ogilla. Men har dessa tre länder, som det är så populärt att hylla i coronatider, fått sin demokrati eroderad?
Vaksamhet är viktigt, men för att debatten inte ska förgiftas är det också viktigt med hederliga argument, varsamma ordval och rimliga proportioner, åtminstone om man vill övertyga fler än de som redan tycker likadant.
