Subventioner hjälper inte flyktingar till jobb

LEDARE. I söndags kväll berättade centerledaren Annie Lööf om en ”budgetsatsning för fler jobb”. Det gäller sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper.

SELEKTIVT. Annie Lööf har drivit igenom en sänkt arbetsgivaravgift för vissa grupper, som ska träda ikraft i juli 2020.
SELEKTIVT. Annie Lööf har drivit igenom en sänkt arbetsgivaravgift för vissa grupper, som ska träda ikraft i juli 2020.

Risken är dock att förslaget inte är effektivt – det som behövs är inte subventioner till arbetsgivare, sannolikt inte heller förslag som i största allmänhet sänker kostnaden för att anställa personer från vissa grupper. Det som behövs är ökade incitament för personer som står utanför arbetsmarknaden att verkligen söka och ta de jobb som finns.

Det nya förslaget, som alltså C tar åt sig äran för, kommer att finnas med i nästa veckas budgetproposition bekräftade Finansdepartementet på måndagen. Men den närmare utformningen kommer senare. Den ska inrikta sig på en smalare grupp än den tidigare lösningen som också tog sikte på arbetsgivaravgiften. Dessutom ska den vara tidsbegränsad.

C vill säkerligen inte se åtgärden som en subvention utan helt enkelt som en skattesänkning. Men det ska goda skäl till för att göra en skattesänkning selektivt i stället för på ett generellt plan.

Nu är frågan vad som ska åstadkommas med den kraftigt sänkta arbetsgivaravgiften för unga och nyanlända. Enligt regeringens pressmeddelande ska det ”göra det mer attraktivt att anställa personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid”.

Det är givetvis inget fel på ambitionen, och enligt gängse marknadsekonomiska principer kommer företagen att få incitament att köpa en tjänst av någon om priset sänks påtagligt.

Men den stora tveksamheten är att en ny rabatt på arbetsgivaravgiften för nyanlända inte gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Risken är att det inte spelar någon större roll vilka stödsystem som politikerna inrättar – ingångsavdrag, skattereduktioner, introduktionsjobb – så länge det inte lönar sig ekonomiskt för den enskilde att ta steget. (Med det sagt är det förstås en hel del som ändå är beredda att ta ett jobb för den långsiktiga vinsten att komma in på arbetsmarknaden.)

Men siffrorna (november 2018) över vad som händer med dem som lämnar det så kallade etableringsuppdraget är förödande. Inte ens hälften studerar eller arbetar efteråt, och då är subventionerade anställningar inkluderade. Detta som en bild av hur svårt det är att få nyanlända att komma i jobb – inte ens två år med Arbetsförmedlingens aktiva insatser hjälper alltså för merparten.

Mot den här bakgrunden borde idén om ett bidragstak, som Moderaterna lagt fram, vara en lösning som är värd att genomföra. Det skulle innebära att summan av bidrag aldrig kan bli högre än lönen från arbete.

Förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter ska också gälla unga personer ”som saknar högre utbildning”. Här är frågan vilken träffsäkerhet som finns eftersom det tycks vara lönenivån som ska avgöra vilka jobb och vilka anställda som aktuella för sänkningen.

Erfarenheten från tidigare ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften är dock negativ, även om detta inte var uppenbart från början. Första idén från dåvarande alliansregeringen var att sänka arbetsgivaravgiften för vissa tjänsteföretag, som restauranger. Tanken var givetvis att enklare servicejobb är en av de vanligaste ingångarna på arbetsmarknaden.

Men EU-kommissionen sa nej och förslaget växlades i stället om till att halvera arbetsgivaravgiften för alla under 25. ”Får vi inte göra det bästa, får vi göra det näst bästa”, sa Anders Borg då och tillade att det nya förslaget gav ”färre jobb per krona”.

Och så blev det tyvärr. Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering gav denna ekonomiskt omfattande reform högst 10.000 nya jobb och för utlandsfödda märktes ingen positiv effekt. Kostnaden per jobb blev 1,0–1,6 miljoner kronor, en siffra som dock ligger högre än i en annan utvärdering.

Magdalena Andersson, då i opposition, var inte sen att kritisera alliansen.

Nu återstår för Annie Lööf och Magdalena Andersson att förklara varför man tror att en ny sänkning av arbetsgivaravgiften endast för vissa grupper ska ge de effekter som inte uppstod förra gången det gjordes en liknande sänkning.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Så kan företag säkra el till ett stabilt pris på lång sikt – och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle

Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.
Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.

Genom att investera i en solcellspark kan företag framtidssäkra sin el-leverans till ett stabilt pris, bidra till samhällets energiomställning och signalera till kunder att man aktivt arbetar för ökad hållbarhet.

– Företag har länge varit frikostiga med att sätta sitt namn på arenor och idrottslag. Här öppnar sig en ny möjlighet att kunna visa sitt miljöengagemang och hållbarhetstänk. Det har ett enormt marknadsföringsvärde som kan gynna företagets affärer, säger Jonas Helander, tf VD på solcellsföretaget EnergiEngagemang.

Utbyggnaden av solenergi i Sverige och framförallt i världen går fort. Det gör att priserna på solceller kraftigt har sjunkit samtidigt som forskning och utveckling har gett högre effekt.

IEA, Internationella Energimyndigheten, utnämnde nyligen solenergi som den nya kungen av den globala elmarknaden i sin senaste rapport, vilket är inte är förvånande då solceller har många fördelar jämfört med andra metoder att producera el. 

Den tar inte slut, till skillnad från kol, olja och naturgas. Solel har minimal miljöpåverkan efter uppbyggnadsfasen, driften är tyst, panelerna är diskreta och en färdig solcellsanläggning är näst intill underhållsfri, vilket håller driftskostnaderna nere.

Solceller - framtidens energilösning

Hittills har diskussioner om solpaneler oftast handlat om mindre anläggningar som villaägare eller företag monterar på sitt tak. Nu öppnas en möjlighet för företag att på ett enklare sätt helt eller som delägare investera i större solcellsparker.

– Att ett företag bygger en egen solcellspark visar att man är en del av någonting nytt och tar en aktiv del i energiomställningen. Det finns också konkreta fördelar som att solenergi är det snabbaste och billigaste kraftslaget när det kommer till att bygga ny energiproduktion. Solenergi är ett bra komplement till det svenska elsystemet som till stor del består av vind-, vatten-, och kärnkraft, säger Jonas Helander.

Elpriset i Sverige kan variera väldigt mycket och bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Denna osäkerhetsfaktor kan bli kostsam för företag.

Med en egen solcellspark blir priset betydligt mer stabilt. 

– Många är oroliga över att el-priset går upp och ner. Det är oförutsägbart och det blir svårt att planera sin verksamhet. Med en egen solcellspark säkrar man alltså upp en del av sin förbrukning till ett långsiktigt fastställt elpris eftersom man vet vad anläggningen kostar över tid, säger han och fortsätter:

– Genom ett upplägg med en solcellsentreprenör som oss tillsammans med ett elhandelsbolag, kan vi erbjuda ett långsiktigt stabilt elpris. Det kommer att gynna företagets verksamhet.

EnergiEngagemang har stor kunskap och erfarenhet av att bygga större solcellsparker. Bland annat har företaget byggt Sveriges största solcellspark längs E20 utanför Strängnäs. Den består av 41600 solpaneler och levererar el åt bostadsrättsföreningar inom HSB Södermanland.

– Det här upplägget är speciellt lämpligt till företag med många mindre filialer eller som har verksamhet där det helt enkelt inte lämpar sig att bygga solcellsanläggningar på befintligt tak. Det finns gott om lågproduktiv jordbruksmark som ligger i träda och som med fördel kan användas för att bygga en större solcellspark, säger han.

Stort PR-värde med solcellspark

För ett företag har en solcellspark ett stort marknadsföringsvärde som kan gynna affärerna.

– Bygger man en solcellspark längs en motorväg skapas ett visuellt intryck för förbipasserande. Det blir som en stor reklamskylt som visar att företaget är en del av energiomställningen till ett mer hållbart samhälle och att man jobbar för framtiden, säger Jonas Helander.

Även om en solcellsanläggning kräver en hög initial investeringskostnad räknar man med att få tillbaka kostnaden på betydligt kortare tid än solcellsparkens livslängd.

– Återbetalningstiden på en solcellspark är drygt 10 år, men parken är gångbar i minst 35 år. Det man bör tänka på är att om man inte gör något alls har man samma osäkra elkostnader kvar. Passivitet har ett pris även det. En solcellsanläggning kan skapa trygghet för ett företag, avslutar han.

Fakta EnergiEngagemang 

EnergiEngagemang har sina rötter i Sörmland men installerar solcellsanläggningar i hela Sverige. Sedan starten 2012 har de varit en av Sveriges ledande solcellsinstallatörer för lantbruk, industri, fastighetsbolag och BRFer. EnergiEngagemang är en Certifierad installatör av solel enligt krav från Energimyndigheten, är registrerade hos Elsäkerhetsverket och Di Gasell för andra året i rad.

Läs mer på www.energiengagemang.se

 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?