1515
Annons

Strulet med brexit visar EU:s framgång

LEDARE. Brexit innehåller flera paradoxer. Den viktigaste är kanske att britterna inte har gjort något fel, i formell mening. I Lissabonfördraget från 2009 infördes en utträdesparagraf. Men i praktiken är det omöjligt att lämna EU helt och hållet – det blir alltid ”något kvar” om det inte ska bli kaos.

De gångna tre åren i Storbritannien har kännetecknats av intensivt bråk om brexit. Andra länder har i större ro kunnat förbereda sig för en hård brexit. Nu måste även de mindre svenska företagen göra det.
De gångna tre åren i Storbritannien har kännetecknats av intensivt bråk om brexit. Andra länder har i större ro kunnat förbereda sig för en hård brexit. Nu måste även de mindre svenska företagen göra det.

En annan är att mitt i britternas ambivalens till EU genom åren så har den vanligaste uppfattningen varit att EU ska ägna sig åt frihandel (inte en massa andra saker). Ändå är det just frihandeln (inre marknaden och tullunionen) som kommer att ställa till mest problem när britterna lämnar unionen.

En tredje paradox är att Storbritannien som har fattat beslut om att lämna unionen också är det landet mer oförberett för konsekvenserna än de andra EU-länderna.

Det är ytterst sannolikt att det blir en hård, avtalslös brexit. Regeringskansliet och svenska myndigheter har under flera år kunnat förbereda sig för detta. Utrikeshandelsminister Ann Linde beskrev i torsdagens Dagens industri hur detta arbete har bedrivits, men varnade samtidigt för att många svenska företag inte har förberett sig tillräckligt.

I de svenska genomgångarna av problem och genomförda brexitåtgärder ser man tydligt hur framgångsrikt EU har varit. Eftersom målet med unionen har varit att riva ned ekonomiska murar för att totalt sett stärka Europas konkurrenskraft är svårigheterna att trassla sig ur detta upplägg, märkligt nog, ett bevis på att EU har lyckats.

En lång rad beslut är redan fattade och dessa regler träder automatiskt i kraft vid en hård brexit. Britter som befinner sig i Sverige som en del av den fria rörligheten ska vara undantagna från krav på uppehålls- och arbetstillstånd under ett års tid. De ska också få ansöka om dessa tillstånd från svenskt territorium fast det inte är huvudregeln annars.

Med andra ord ska ingen slängas ut, en viktig åtgärd för svenska företag som har britter anställda.

En motsvarande lagstiftning har införts för socialförsäkringsområdet. 

Brittiska körkort ska fortsätta gälla under en period. Och brittiska finansföretag som verkar i Sverige i kraft av EU-statusen ska också kunna fortsätta. 

Svenska myndigheter har i allmänhet en brexitsida på sin webbplats. Bolagsverket uppmanar alla företag som har styrelseledamöter, vd, firmatecknare som är bosatta i Storbritannien att se över situationen. 

Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket har hand om en lång rad frågor som påverkas. De här varorna är ju på något sätt kärnan av den inre marknaden – viktiga godkännandeprocesser behöver bara drivas i ett land.

Och det är inte bara själva varorna det handlar om. Lastpallar ska ha en annan standard om transporten går utanför EU. Detta är inte någon klåfingrighet, utan en skyddsåtgärd mot skadedjur i virket.

Men den stora förändringen för svenska företag blir säkerligen tullreglerna. Det räcker att handla med Norge så upptäcker svenska företag problem; landet är med i den inre marknaden men inte i tullunionen. Och när det gäller Turkiet är landet inte med i inre marknaden men har en tullunion med EU. Storbritannien lämnar båda. 

Om tre månader kan en lång rad svenska företag, varav många små, påverkas direkt av brexit. Brittiska varor kommer inte att vara godkända automatiskt i EU. Varor som kommer därifrån kommer att drabbas av långtradarköer i hamnar som tar emot brittiska ekipage. Tullklareringen i Göteborg kommer att ta tid.

Dessutom kan trycket på europeiska hamnar öka när handelsfartyg med varor till den inre marknaden hellre vill angöra där i stället för i Storbritannien.

Det finns inget självskrivet scenario för en hård brexit. Det finns inga gemensamma råd att ge till svenska företag, särskilt inte till de mindre företagen som i minst utsträckning har förberett sig. 

Men Sverige, som litet handelsberoende land, borde ha utomordentliga förutsättningar att klara sig bra jämfört med andra EU-länder. Och konkurrenskraft handlar ju om just det, om relativa fördelar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?