1515

Storbritanniens öde finns mellan Paris och Berlin

BRYSSEL. När Theresa May i veckan försökte uppbåda stöd för en framskjuten brexit inför toppmötet i Bryssel på onsdagen, var det Berlin och Paris hon flög till. Inte till Wien, inte till Warszawa, inte till Stockholm, inte till Rom eller Madrid.

MELLANRUM. Angela Merkel och Emmanuel Macron på väg in till brexit-toppmötet i Bryssel på onsdagskvällen.
MELLANRUM. Angela Merkel och Emmanuel Macron på väg in till brexit-toppmötet i Bryssel på onsdagskvällen.Foto:Jasper Juinen

Vill man få det att röra på sig i Europa, gör man fortfarande klokt i att avlägga de verkligt viktiga besöken vid Elyséepalatset och die Bundeskanzleramt. Det är där den politiska, ekonomiska, och symboliska makten finns. EU:s järnaxel är fransk-tysk.

Det framgick också mycket tydligt under förhandlingarna i Bryssel mellan onsdagen och torsdagen, där EU-ledarna efter sex timmars nattmanglingar enades om att skjuta på Storbritanniens utträde till 31 oktober. Villkoret –snarare en förhoppning – är att Theresa May under den tiden når en överenskommelse med Jeremy Corbyn och Labour, och att britterna deltar som vanligt i EU-parlamentsvalen i maj.

Brexitmötet i Bryssel handlade om Storbritannien, men var i praktiken en fransk-tysk affär. Emmanuel Macron och Angela Merkel överlade enskilt inför förhandlingarna och anlände till dem ihop. De har olika stil – Macron talade i vanlig ordning länge och lidelsefullt med pressen, Merkel sa knappt ett ord – men också olika ingångsvärden och utgångslägen.

Macron är EU-förespråkare in i märgen, ser sig själv som det öppna, fria och starka EU:s främsta garant och förkämpe, vill fördjupa samarbetet på flera områden, och helst bli av med britterna.

Angela Merkel är på väg ut. Hon företräder ett parti och ett land som tycker EU fungerar ganska bra, och som ser på ett allt tätare samarbete över nationsgränserna med tilltagande skepsis. Hon vill bli av med britterna, men inte lika mycket och bara under klara och korrekta former.

Överenskommelsen mellan EU och Storbritannien som antogs av 27 regeringschefer och den brittiska premiärministern på torsdagsmorgonen är i realiteten en sammanjämkning av dessa synsätt och en produkt av den fransk-tyska styrkebalansen. ”En krass kompromiss mellan Macron och Merkel i syfte att inte störa ordningen länderna emellan, snarare än ett tillfredställande svar på brexitfrågan”, som en EU-diplomat ringade in det. Storbritanniens öde avgörs mittemellan Paris och Berlin.

Förutsättningarna i sak är numera följande: brexit skjuts upp till 31 oktober, då den nya EU-kommissionen tillträder (Macron yrkade på juni; Merkel på årsskiftet). Enas britterna innan dess får de lämna tidigare. Vägrar de hålla val till EU-parlamentet i maj ryker de redan den 1 juni, men det är osannolikt eftersom valen redan börjat planeras.

Mer troligt är att positionerna i London förblir låsta även framöver. Somrar går fort, särskilt de brittiska. Står man och stampar på samma fläck till hösten är det ingen vild gissning att brexit senareläggs igen – oavsett vad Stefan Löfven säger.

”Europa handlar om kamratskap”, som Angela Merkel slog fast i veckan. ”Man ger sina vänner en chans, sedan en till. Och sedan en till.”

Man kan utgjuta sig över det, men faktum är att det i dagsläget inte spelar jättestor roll. Oavsett utfall och tidpunkt, kommer brexit att hänga över Europa under lång tid framöver. Lämnar britterna enligt plan ska nya avtal hamras fram. Kraschar de ur, kommer förhandlingarna tids nog att återupptas. Ett avtalslöst utträde brukar liknas vid ett stålbad, men det leder fel. Inga av de grundläggande frågor som britterna underlåtit att besvara under de senaste tre åren kommer att ha försvunnit när det värsta lagt sig. Inte ens Nordirland.

Det finns kort sagt ingen uppenbar lösning. Därför heller inte någon slutgiltig upplösning.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?