Annons

Dråpslag för branschen – stoppa nya vårdskatten

LEDARE. Den 1 juli får privata vårdgivare betydligt sämre skattevillkor än offentliga vårdverksamheter. Regeringen måste stoppa detta.

Foto:Fredric Alm/TT

En ny momspraxis som träder i kraft i sommar kommer att slå stenhårt mot privata vårdgivare. Det är inte en följd av ett politiskt beslut, men politiker på central nivå och i landstingen kan lägga sakerna till rätta igen. Den privatdrivna vården är smörjmedlet i sjukvården och stryps den kommer även landstingsvården att drabbas i slutänden.

Den nya praxisen är ett resultat av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att uthyrning av vårdpersonal ska bedömas som just personaluthyrning och inte tillhandahållande av vård. Det förstnämnda är en momspliktig verksamhet och det sistnämnda är det inte.

Det innebär att inhyrd personal, antingen den kommer från bemanningsföretag eller det handlar om en läkare som är egenföretagare, i ett slag blir 25 procent dyrare. De privata vårdgivarna får inte dra av momsen eftersom deras verksamhet inte är momspliktig. De offentliga vårdgivarna kompenseras däremot för moms via ett särskilt system.

Eftersom personal är den överlägset största kostnaden i en vårdverksamhet är kan detta slå ut hela företag. Privata vårdgivare använder ofta konsultpersonal av effektivitetsskäl, för att optimera sin verksamhet. Landstingen använder bemanningsföretag i stor utsträckning, och då ofta för att täcka upp för allmän personalbrist.

Den 1 juli uppstår denna kostnadsökning som inte får dras av hos de privata men som de offentliga vårdgivarna kompenseras för. Detta är allvarligt eftersom vårdgivare inte kan styra sin prislista. Antingen handlar det om upphandlad verksamhet med långa avtal, och de justeras inte upp automatiskt för att den här momssmällen kommer. Eller så är det privat vård inom valfrihetssystemet. Även då är det politiska beslut som styr vilken ersättning exempelvis en vårdcentral får för en viss vårdinsats – lika för alla utförare.

Den nya skevheten i momsen är oavsiktlig. Ingen politiker har önskat den. Just därför måste den åtgärdas:

Det första är att Skatteverket borde skjuta upp tillämpningen av den nya momsen tills ett antal ytterligare rättsfall har avgjorts.

Nästa steg bör vara att landstingen genom exempelvis omförhandling av avtal kompenserar för kostnadsökningen för de privata vårdgivarna.

Men även finansminister Magdalena Andersson bör jobba med frågan. Om den nya momspraxisen visar sig oundviklig (bland annat med hänsyn till EU-rätten) går det att genom lagstiftning kompensera de privata vårdgivarna. Det finns redan sådana system, men bara för offentliga verksamheter. De får som sagt ersättning för sina momskostnader. Det finns dessutom ytterligare ett system som träder in i vissa situationer som också syftar till att kompensera offentliga verksamheter; det kallas Ludvikamoms eftersom de enda skatteverkstjänstemän som var insatta i detta regelverk när det infördes råkade jobba just där.

Givetvis går det att utvidga kompensationen även till privata företag.

Förra mandatperioden var vinst i välfärden en dominerande politisk fråga. När Vänsterpartiets krav på vinststopp skulle verkställas lyckades regeringen undanta sjukvård från lagförslaget. Anledningen var uppenbar: inom vården är offentliga och privatdrivna verksamheter ömsesidigt beroende. Det är känsliga näringskedjor i branschen och svår personalbrist råder. All flexibilitet, all innovation behövs.

Nu blev det inte något vinstförbud alls, och frågan är avskriven från den politiska dagordningen.

Nu måste regeringen se till att sjukvården inte drabbas av detta dråpslag. Det får stora konsekvenser för hela sektorn. Man kan exempelvis inte utesluta att pensionerade läkare som har valt att arbeta som egenföretagare väljer att lämna yrket när de inte längre kan hävda sig eftersom deras taxa plötsligt stiger med 25 procent.

Den utredningskraft som de gångna åren har använts för att bekämpa privata välfärdsföretag bör nu läggas på att göra villkoren lika för offentlig och privat vård. De bägge sätten att organisera vården ska konkurrera med sina metoder, effektivitet och resultat – inte med att de har olika skatteregler.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?