ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Dråpslag för branschen – stoppa nya vårdskatten

  • Foto: Fredric Alm/TT

LEDARE. Den 1 juli får privata vårdgivare betydligt sämre skattevillkor än offentliga vårdverksamheter. Regeringen måste stoppa detta.

En ny momspraxis som träder i kraft i sommar kommer att slå stenhårt mot privata vårdgivare. Det är inte en följd av ett politiskt beslut, men politiker på central nivå och i landstingen kan lägga sakerna till rätta igen. Den privatdrivna vården är smörjmedlet i sjukvården och stryps den kommer även landstingsvården att drabbas i slutänden.

Den nya praxisen är ett resultat av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att uthyrning av vårdpersonal ska bedömas som just personaluthyrning och inte tillhandahållande av vård. Det förstnämnda är en momspliktig verksamhet och det sistnämnda är det inte.

Det innebär att inhyrd personal, antingen den kommer från bemanningsföretag eller det handlar om en läkare som är egenföretagare, i ett slag blir 25 procent dyrare. De privata vårdgivarna får inte dra av momsen eftersom deras verksamhet inte är momspliktig. De offentliga vårdgivarna kompenseras däremot för moms via ett särskilt system.

Eftersom personal är den överlägset största kostnaden i en vårdverksamhet är kan detta slå ut hela företag. Privata vårdgivare använder ofta konsultpersonal av effektivitetsskäl, för att optimera sin verksamhet. Landstingen använder bemanningsföretag i stor utsträckning, och då ofta för att täcka upp för allmän personalbrist.

Den 1 juli uppstår denna kostnadsökning som inte får dras av hos de privata men som de offentliga vårdgivarna kompenseras för. Detta är allvarligt eftersom vårdgivare inte kan styra sin prislista. Antingen handlar det om upphandlad verksamhet med långa avtal, och de justeras inte upp automatiskt för att den här momssmällen kommer. Eller så är det privat vård inom valfrihetssystemet. Även då är det politiska beslut som styr vilken ersättning exempelvis en vårdcentral får för en viss vårdinsats – lika för alla utförare.

Den nya skevheten i momsen är oavsiktlig. Ingen politiker har önskat den. Just därför måste den åtgärdas:

Det första är att Skatteverket borde skjuta upp tillämpningen av den nya momsen tills ett antal ytterligare rättsfall har avgjorts.

Nästa steg bör vara att landstingen genom exempelvis omförhandling av avtal kompenserar för kostnadsökningen för de privata vårdgivarna.

Men även finansminister Magdalena Andersson bör jobba med frågan. Om den nya momspraxisen visar sig oundviklig (bland annat med hänsyn till EU-rätten) går det att genom lagstiftning kompensera de privata vårdgivarna. Det finns redan sådana system, men bara för offentliga verksamheter. De får som sagt ersättning för sina momskostnader. Det finns dessutom ytterligare ett system som träder in i vissa situationer som också syftar till att kompensera offentliga verksamheter; det kallas Ludvikamoms eftersom de enda skatteverkstjänstemän som var insatta i detta regelverk när det infördes råkade jobba just där.

Givetvis går det att utvidga kompensationen även till privata företag.

Förra mandatperioden var vinst i välfärden en dominerande politisk fråga. När Vänsterpartiets krav på vinststopp skulle verkställas lyckades regeringen undanta sjukvård från lagförslaget. Anledningen var uppenbar: inom vården är offentliga och privatdrivna verksamheter ömsesidigt beroende. Det är känsliga näringskedjor i branschen och svår personalbrist råder. All flexibilitet, all innovation behövs.

Nu blev det inte något vinstförbud alls, och frågan är avskriven från den politiska dagordningen.

Nu måste regeringen se till att sjukvården inte drabbas av detta dråpslag. Det får stora konsekvenser för hela sektorn. Man kan exempelvis inte utesluta att pensionerade läkare som har valt att arbeta som egenföretagare väljer att lämna yrket när de inte längre kan hävda sig eftersom deras taxa plötsligt stiger med 25 procent.

Den utredningskraft som de gångna åren har använts för att bekämpa privata välfärdsföretag bör nu läggas på att göra villkoren lika för offentlig och privat vård. De bägge sätten att organisera vården ska konkurrera med sina metoder, effektivitet och resultat – inte med att de har olika skatteregler.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies