ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Rut är en succé

  • Foto: Janerik Henriksson / TT

LEDARE. Trots att rutavdraget nu utnyttjas av närmare en miljon människor runt om i Sverige, framför allt barnfamiljer och pensionärer, och har skapat 13 000 jobb, vill motståndet inte dö. 

På tisdagen presenterade den oberoende Riksrevisionen en rapport som granskar huruvida vad myndigheten uppfattat som de ursprungliga politiska intentionerna med Rut har infriats.

Författarna utgår ifrån följande frågor: Vilka köper tjänsterna? Arbetar rut-köparna mer när de får subventionerad städhjälp? Vilka får jobben? Är rut självfinansierat? I samtliga fall är slutsatsen att målen inte nås fullt ut. Men det är en onödigt negativ tolkning.

Ett viktigt mål för alliansen var att förenkla vardagen för arbetande familjer. Det är ett mjukt mål, men högst relevant, eftersom Sverige har en internationellt sett hög andel familjer där båda föräldrarna arbetar. Det är också barnfamiljer som står för 44 procent av avdragsbeloppet. Runt en fjärdedel är pensionärer, som också har stora behov. Detta är knappast något misslyckande. 

När det gäller huruvida de som anlitar tjänsterna arbetar/tjänar mer, och därmed betalar mer i skatt, så ja, de i arbetsför ålder gör det. Men rapportförfattarna är inte säkra på om det beror på att städhjälpen frigör mer tid till arbete, eller om det faktum att de tjänar mer gör att de köper mer tjänster. Och det är klart att det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Men detta bör förbises, eftersom ökade skatteintäkter inte var det främsta målet, utan en del i förväntan om självfinansiering.

När det gäller vilka som får jobben borde det ses som en succé. Det är de som står långt ifrån arbetsmarknaden, främst med utländsk härkomst. Deras inkomster utvecklas bättre än deras jämförelsegrupper, de går från bidragstagare till skattebetalare. Det faktum att deras barn ser dem gå till jobbet varje dag är en samhällsekonomisk vinst som inte går att mäta i pengar. 

Men Riksrevisionen skjuter in sig på att en ökande andel, 2011-2017 uppskattningsvis en knapp tredjedel av dem som arbetar med rut-tjänster, är arbetskraftsinvandrare från andra europeiska länder, främst EU. Det är inte så konstigt i en öppen värld. Svenskarna måste acceptera att det fria flödet av arbetskraft i Norden och EU inte bara innebär att svenska sjuksköterskor reser till Norge och fram till förra året unga ekonomer till London, utan även att städerskor från de östra delarna av Europa kommer hit.

Riksrevisionen vill inte redovisa kostnaden för rut-avdragen. Ändå slår de fast att stödet inte är självfinansierande utan belastar statsbudgeten. De anser att tjänsteföretagens Almega underskattar kostnaden när dessa i en färsk analys beräknar underskottet per år till runt 500 miljoner kronor, vilket innebär en självfinansiering på knappt 90 procent.

Riksrevisionen diskuterar vidare hur svårt det är att veta i vilken utsträckning rut-tjänsterna har omvandlat svarta jobb till vita. Här kan man säga att det enda vi vet säkert är att enligt Skatteverkets (SKV) enkäter har svenska folkets attityder till svartarbete förändrats dramatiskt de senaste 15 åren. 2005 angav 32 procent att de någon gång köpt svarta tjänster, 2019 var andelen 13 procent. Det är rimligt att som SKV anta att svenskarnas köp av svarta tjänster har minskat därför att rut och rot bidragit till att det inte är accepterat längre. 

Riksrevisionens rapport rekommenderar följande till regeringen: Se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad (som myndigheten inte lyckades räkna fram) och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen.

Det är i tunnaste laget. Rut-jobb och rut-företag har vuxit stadigt och bevisat sin styrka i 15 år. Dess finansiering måste ses i ljuset av samhällsvinster, och rut har visat sig betydligt mer effektivt för att få nyanlända i arbete än några andra subventionsmodeller.

Det är också märkligt att Riksrevisionen helt duckar frågan om rot, och byggbranschen, där skattesubventionerna är mer än dubbelt så höga, 10 miljarder kronor mot ruts 4,6 miljarder. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer