1515

Stödmiljarder kan skada ekonomin

LEDARE. EU:s återhämtningspaket kommer för sent och är mer ett allmänt stimulanspaket än pandemirelaterat.

Foto:Johanna Geron

Next generation EU. Så kallas EU:s omdiskuterade återhämtningspaket på 750 miljarder euro. Dessutom syftar EU:s långtidsbudget på 1100 miljarder euro (2021-2027) också till att stimulera ekonomin och kan delvis ses som en förlängning av återhämtningspaketet.

EU-parlamentet klubbade sitt återhämtningspaket slutgiltigt i februari. Medlen ska börja betalas ut i juli och september, men de större beloppen distribueras inte förrän nästa år. Pengarna kommer därför för sent, om det nu är sparka igång ekonomin man vill. Den ekonomiska krisen som pandemin resulterade i 2020 bestod i att tillväxten stannade upp när länder stängde gränser och förbjöd eller begränsade verksamheter som innebar möten mellan människor. 

För industrin har det främst varit en utbudskris, som kom av att distributionskedjorna inte fungerade. Andra näringar, främst service, kultur och turism, fick i praktiken näringsförbud. 

Inget av dessa hinder har med svag ekonomi eller låg naturlig efterfrågan att göra. Världen tuffade på i god fart när pandemin slog till i början av 2020. Nedgången har varit kort, industrin kom igång redan i höstas. När krogarna nu öppnar strömmar människor till. Därför finns det inga giltiga argument för att ösa ut statliga stimulanser i Europa av den magnitud som nu sker, även om vissa stöd kan vara motiverade ännu en tid, framför allt skattelättnader.

Det brukar sägas att man inte ska slösa bort en kris. Men det handlar ju om att ta tillfället i akt att genomföra förändringar och effektiviseringar, inte att ösa ut skattemedel på allmänna satsningar. Trots EU:s motivering att stödet ska ”dämpa pandemins effekter” är motiven rent politiska. 

Man vill från centralt håll dels visa ”nästa generation” att man bygger EU för dem och deras värderingar, pengarna ska bland annat gå till en ”rättvis klimatomställning”. För att få ta emot EU-stöd ska de sökande länderna lägga fram ett sammanhängande paket inom: ”grön omställning, digital omställning, smart och hållbar tillväxt och sysselsättning för alla, social och territoriell sammanhållning, hälsa och motståndskraft, politik för nästa generation, bland annat utbildning och färdigheter”. 

EU-länderna tog chansen att mobilisera kapital för att försöka få fart på regionens tillväxt, som länge varit notoriskt svag. Här är digitaliseringen, som är eftersatt i många länder, en viktig del för att lyfta ekonomin. Men det har ingenting med pandemin att göra. Öppningen av länder och vaccinationer är vad som behövdes och nu som väntat lyfter ekonomin. 

Arbetslösheten i EU var i april 7,3 procent, att jämföra med 6,4 under 2019. Ingen dramatik. EU-kommissionens egen tillväxtprognos för 2021 ligger på 4,2 procent. Detta trots att bara en liten del av stimulanserna kommer hinna betalas ut i år. Budskapet om stimulanser har förstås lyft förväntningarna, främst på finansmarknaderna. Men de flesta är nog överens om att finansmarknaderna inte behöver mer stimulans.

USA:s senaste stimulanspaket på 1900 miljarder dollar är betydligt större än EU:s, och även här är motiven rent politiska. En nyinstallerad president tar chansen att öka den offentliga sektorns andel av ekonomin permanent. USA är på många sätt underinvesterat, men det här paketet har mer formen av en fet budget.

Tidigare finansministern och rektorn för Harvard, Larry Summers, har ofta kritiserat USA:s centralbankschef och nu administrationen (ft.com 12/4). Han menar att stimulanspaketen är överdimensionerade och riskerar att destabilisera ekonomin. Det är helt rätt, USA:s ekonomi väntas växa med 4,6 procent i år och inflationen var i maj 5 procent.

De riskerna gäller förstås även i EU, även om både tillväxt och inflation är lägre här. EU-länderna behöver inte i första hand mer statliga stöd, utan egen växtkraft. Den kommer inte genom statliga pengar utan med ökade privata investeringar.


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?