Här i Kiev är läget dock fortfarande lugnt, även om alla följer händelseutvecklingen noga. Men ukrainarna är ett härdat folk. De är vana vid krigsmullret.
Den nuvarande konflikten med Ryssland har pågått i de östra delarna av landet sedan 2014, om än lågintensivt.
”Det skulle inte gå att leva här om vi hela tiden tänkte på värsta scenarion”, säger Nataliya Gumenyuk, en framstående journalist som jag träffar i Kiev, på en rak fråga om folk rustar för krig.
”Även om folk försöker är det svårt att ens föreställa sig att vardagen plötsligt skulle förbytas i krig. Hotet är så absurt”, säger hon, och frågar retoriskt om jag kan tänka mig ett krig mitt i Stockholm.
Jämförelsen är inte så orealistisk som den låter. Både Ukraina och Sverige är självständiga europeiska länder som står utan Natos försvarsgarantier.
I Ukraina inser man vad det betyder: att man måste försvara sig på egen hand vid ett potentiellt krig, varför man har rustat försvaret därefter.
I Sverige lever vi däremot med önsketänkande om att ”partners” skulle komma till vår undsättning ändå.
Men oavsett hur ukrainarna bedömer krigsrisken är det uppenbart hur trötta många är på situationen – på osäkerheten som skrämmer bort utländska investerare och turister. Hur less de är på att tillvaron gång på gång sätts på paus i väntan på Vladimir Putins nästa drag – på att Ukraina inte tillåts stå på egna ben, trots att över 30 år har gått sedan självständigheten.
Frustrationen är förståelig – inte minst med tanke på att Ukraina så uppenbart försöker att koppla loss sig från det ryska greppet.
Det märks dels politiskt. Sedan 2013/14, Euromajdan-protesterna och den efterföljande ryska annekteringen av Krim, har ukrainarnas dragningskraft västerut blivit allt starkare.
De pro-ryska sympatisörerna har blivit färre, och äldre, medan Ukrainas relationer med EU och Nato successivt har stärkts, påhejat av befolkningen.
Bryssel har årligen skickat miljardbistånd, som bland annat gått till nödvändiga reformer av statsapparaten, exempelvis rättsväsendet.
Men självständighetskampen märks också inom näringslivet och på energiområdet. Ukraina rör sig allt mer bort från den tunga industri som gödde ekonomin under Sovjettiden.
Tack vare frihandelsavtalet med EU är Ryssland inte längre landets viktigaste handelspartner, och allt fler jobb växer fram inom tjänstesektorn, exempelvis it-sektorn, vilket flera svenska bolag har insett.
Börsnoterade ögonteknikbolaget Tobii har exempelvis anlitat konsulter som jobbar med mjukvaruutveckling från ett Kiev-baserat it-bolag. Ukraina har en välutbildad befolkning, men också gynnsamma förutsättningar för jordbruk.
Sedan 2014 köper Ukraina heller ingen naturgas direkt från Ryssland, och satsar allt mer på vindkraft främst från den blåsiga Svartahavskusten.
De minskar alltjämt inköpen av ryskt kärnbränsle till förmån för svenskimporterat bränsle (från amerikanska Westinghouse svenska dotterbolag i Västerås).
Ukraina har i dag 15 aktiva kärnreaktorer som producerar ungefär hälften av landets el, och man ska bygga fler under kommande år med hjälp av amerikanska och koreanska företag, både storskaliga och små modulära reaktorer.
Landet har planer på att använda kärnkraften för att producera grön vätgas som ska exporteras till EU genom landets befintliga gasledningar.
Om det inte blir krig, vill säga. Om nu inte cyberattacker slår ut elsystemet, gasledningar saboteras, områden annekteras, familjer splittras och drömmar krossas.
Det är frestande att tänka på hur Ukraina hade sett ut i dag utan detta ständiga ”om” – utan ett grannland som ständigt försöker sabotera planerna.
Men den dagen kommer.
Även Ryssland lär inse att det är dags att komma över Sovjetunionens fall och blicka framåt. Frågan är bara när.
Möjligen krävs ett generationsskifte i Kreml.
Under tiden bör Sverige och övriga europeiska länder göra allt för att hjälpa Ukraina med sin självständighetskamp.
Skicka vapen till deras försvarsmakt, köp deras varor, samarbeta med deras universitet och besök deras trevliga städer.
Se till att ukrainarna känner sig välkomna västerut.
Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här.
