1515
Annons

Stöd Ukrainas plan för självständighet

KIEV. De diplomatiska försöken att undvika en upptrappad konflikt mellan Ryssland och Ukraina fortsätter. 

Men i Östeuropa ökar spänningen och den militära närvaron allt mer. Såväl USA som Storbritannien har i dagarna börjat flyga hem diplomatfamiljer från Ukraina, vilket onekligen inte bådar gott.

STAD I VÄRLDEN. Stadsliv i Kiev. Ukraina har en välutbildad befolkning, gröna framtidsplaner, en stark it-sektor och växande handel med väst.
STAD I VÄRLDEN. Stadsliv i Kiev. Ukraina har en välutbildad befolkning, gröna framtidsplaner, en stark it-sektor och växande handel med väst.Foto:Efrem Lukatsky

Här i Kiev är läget dock fortfarande lugnt, även om alla följer händelseutvecklingen noga. Men ukrainarna är ett härdat folk. De är vana vid krigsmullret. 

Den nuvarande konflikten med Ryssland har pågått i de östra delarna av landet sedan 2014, om än lågintensivt.

”Det skulle inte gå att leva här om vi hela tiden tänkte på värsta scenarion”, säger Nataliya Gumenyuk, en framstående journalist som jag träffar i Kiev, på en rak fråga om folk rustar för krig. 

”Även om folk försöker är det svårt att ens föreställa sig att vardagen plötsligt skulle förbytas i krig. Hotet är så absurt”, säger hon, och frågar retoriskt om jag kan tänka mig ett krig mitt i Stockholm.

Jämförelsen är inte så orealistisk som den låter. Både Ukraina och Sverige är självständiga europeiska länder som står utan Natos försvarsgarantier. 

I Ukraina inser man vad det betyder: att man måste försvara sig på egen hand vid ett potentiellt krig, varför man har rustat försvaret därefter. 

I Sverige lever vi däremot med önsketänkande om att ”partners” skulle komma till vår undsättning ändå.

Men oavsett hur ukrainarna bedömer krigsrisken är det uppenbart hur trötta många är på situationen – på osäkerheten som skrämmer bort utländska investerare och turister. Hur less de är på att tillvaron gång på gång sätts på paus i väntan på Vladimir Putins nästa drag – på att Ukraina inte tillåts stå på egna ben, trots att över 30 år har gått sedan självständigheten.

Frustrationen är förståelig – inte minst med tanke på att Ukraina så uppenbart försöker att koppla loss sig från det ryska greppet.

Det märks dels politiskt. Sedan 2013/14, Euromajdan-protesterna och den efterföljande ryska annekteringen av Krim, har ukrainarnas dragningskraft västerut blivit allt starkare. 

De pro-ryska sympatisörerna har blivit färre, och äldre, medan Ukrainas relationer med EU och Nato successivt har stärkts, påhejat av befolkningen. 

Bryssel har årligen skickat miljardbistånd, som bland annat gått till nödvändiga reformer av statsapparaten, exempelvis rättsväsendet.

Men självständighetskampen märks också inom näringslivet och på energiområdet. Ukraina rör sig allt mer bort från den tunga industri som gödde ekonomin under Sovjettiden. 

Tack vare frihandelsavtalet med EU är Ryssland inte längre landets viktigaste handelspartner, och allt fler jobb växer fram inom tjänstesektorn, exempelvis it-sektorn, vilket flera svenska bolag har insett. 

Börsnoterade ögonteknikbolaget Tobii har exempelvis anlitat konsulter som jobbar med mjukvaruutveckling från ett Kiev-baserat it-bolag. Ukraina har en välutbildad befolkning, men också gynnsamma förutsättningar för jordbruk.

Sedan 2014 köper Ukraina heller ingen naturgas direkt från Ryssland, och satsar allt mer på vindkraft främst från den blåsiga Svartahavskusten. 

De minskar alltjämt inköpen av ryskt kärnbränsle till förmån för svenskimporterat bränsle (från amerikanska Westinghouse svenska dotterbolag i Västerås). 

Ukraina har i dag 15 aktiva kärnreaktorer som producerar ungefär hälften av landets el, och man ska bygga fler under kommande år med hjälp av amerikanska och koreanska företag, både storskaliga och små modulära reaktorer. 

Landet har planer på att använda kärnkraften för att producera grön vätgas som ska exporteras till EU genom landets befintliga gasledningar.

Om det inte blir krig, vill säga. Om nu inte cyberattacker slår ut elsystemet, gasledningar saboteras, områden annekteras, familjer splittras och drömmar krossas.

Det är frestande att tänka på hur Ukraina hade sett ut i dag utan detta ständiga ”om” – utan ett grannland som ständigt försöker sabotera planerna.

Men den dagen kommer. 

Även Ryssland lär inse att det är dags att komma över Sovjetunionens fall och blicka framåt. Frågan är bara när. 

Möjligen krävs ett generationsskifte i Kreml.

Under tiden bör Sverige och övriga europeiska länder göra allt för att hjälpa Ukraina med sin självständighetskamp. 

Skicka vapen till deras försvarsmakt, köp deras varor, samarbeta med deras universitet och besök deras trevliga städer. 

Se till att ukrainarna känner sig välkomna västerut.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här

 


Innehåll från Tessin Nordic Holding ABAnnons

Investeringsplattform kan lösa finansieringsbehovet i fastighetsbranschen

Ett kapital om 374 miljarder kronor för bland annat nybyggnation kommer att krävas under 2022 enligt Byggföretagens beräkningar. Därför vänder sig många fastighetutvecklare till Tessins digitala investeringsplattform för att säkra tillräcklig finansiering.

– Tessin kan bidra till att lösa kommande finansieringsbehov och samtidigt skapa lönsamma investeringsmöjligheter för privata och institutionella investerare i fastighetsbranschen, säger Heidi Wik, vd Tessin Nordic Holding AB.

Sedan finanskrisen 2008 har regelverket kring bankernas kreditgivning stramats åt och ökat kraven på eget kapital och likviditet i fastighetsbranschen. Behovet av finansiering för nybyggnation och befintligt bestånd har därför varit omfattande – en trend som förväntas fortlöpa under flera år framåt. Tessin är Nordens ledande digitala investeringsplattform och hit vänder sig allt fler fastighetsutvecklare för att finansiera sina fastighetsprojekt.

– Vi ser chansen att möta efterfrågan i branschen och förmedlar generellt allt fler och större lån, säger Heidi Wik, vd.

Digital plattform för fastighetsfinansiering

Tessins digitala fastighetsfinansieringstjänst är byggd på investerare som placerar sitt kapital direkt i fastighetsmarknaden, utan krångliga avgiftsstrukturer och mellanhänder. Pengar lånas ut till olika typer av fastighetsprojekt och vinsten för investerarna blir avkastningen på kapitalet, samtidigt som fastighetsutvecklarna får den finansiering som krävs för sina projekt.

– Historiskt sett har avkastningen legat på 9–10 procent. Tessin sammankopplar kort sagt fastighetsprojekt med kapital. Vi är noterade på Nasdaq First North Growth Market och har runt 59 000 registrerade medlemmar i vårt investerarnätverk. I dagsläget erbjuder vi finansiering till fastighetsbolag och fastighetsutvecklare i Sverige och Finland men fortsätter att utvärdera nya marknader, det är en stor del av vår strategi framåt.

Fortsätter att växa kärnaffären

Arbetet med den organiska tillväxten är också något som kommer att fortsätta då efterfrågan på lån fortsätter vara stor, samtidigt som det finns ett stort intresse från både svenska och internationella investerare att direktinvestera i den svenska fastighetsmarknaden.

– Vi kommer att affärsutveckla nya investeringsprodukter. Under hösten 2022 lanserade vi Tessin Properties som förvärvar fastigheter och ger vårt investerarnätverk möjlighet att finansiera dessa förvärv och få en återkommande, månatlig ränta. Totalt sett är vi i dag Europas femte största plattform för fastighetsfinansiering och framgången visar att vår strategi att växa kärnaffären organiskt är rätt väg att gå. Detta ställer större krav på oss att hitta institutionella investerare, något vi lyckats göra och ser fram emot att fortsätta med även i framtiden.

Läs mer på: www.tessin.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tessin Nordic Holding AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?