1515

Stöd Ukraina, men godkänn Nordstream

114.000 ryska soldater rapporteras befinna sig längs gränsen mellan Ryssland och Ukraina. 

Vladimir Putin försvarar agerandet med att väst ägnar sig åt ”provokationer”.

NY INSATS? Det är positivt att försvarsminister Peter Hultqvist öppnat för att skicka svenska soldater till Ukraina om en ny EU-ledd utbildningsinsats blir verklighet. Det krävs mer än ord för att solidariteten med Ukraina ska ge någon effekt.
NY INSATS? Det är positivt att försvarsminister Peter Hultqvist öppnat för att skicka svenska soldater till Ukraina om en ny EU-ledd utbildningsinsats blir verklighet. Det krävs mer än ord för att solidariteten med Ukraina ska ge någon effekt.Foto:Jessica Gow/TT

Han refererar bland annat till vapenleveranser till den ukrainska armén, en oannonserad Nato-övning i Svarta Havet och den påstådda risken för att väst drar igång en ”onödig” konflikt i området.   

Låter detta bekant? Det vore inte konstigt. 

I mitten av mars 2014 samlades tusentals ryska soldater, attackhelikoptrar och artilleri längs samma gräns i vad försvarsdepartementet då påstod var övningsverksamhet. 

Några dagar senare hade Krim-halvön annekterats och Moskva-understödda separatister dragit igång det blodiga utbrytningsförsök i Ukrainas östra provinser som hittills kostat över 14.000 liv.

Ett liknande scenario spelades upp i våras, då cirka 100.000 ryska soldater befann sig i gränsområdet för en ny ”övning”. Då drog sig trupperna tillbaka efter att Joe Biden talat allvar med Putin. Sades det. 

Men nu visar det sig alltså att de ryska soldaterna aldrig lämnade gränsregionen. Underrättelseanalytiker i väst varnar nu för en upptrappad konflikt – att Putin är ute efter att avsluta kriget i utbrytarrepublikerna där den ukrainska sidan skaffat sig ett övertag den senaste tiden. 

Han vill sätta punkt för sitt ofärdiga ukrainska projekt.

Och faktum är att ryssarna tycks ha krattat manegen för en potentiell attack även på andra sätt. 

Redan för tre år sedan fick de 600.000 separatisterna ryska pass och kunde därmed rösta i Duma-valet i september i år. 

Putins belarusiske nickedocka Alexandr Lukasjenko har gjort sitt jobb med att avleda européernas uppmärksamhet med hjälp av migrantattacken mot Polen. 

Nyligen stängde ryssarna dessutom sin Nato-representation i Bryssel samtidigt som de bommade igen försvarsalliansens två kontor i Moskva, så kommunikationen kunde knappast vara sämre.  

Kremls agerande följer alltså ett mönster, och ett djupt oroande sådant. 

Infriar Putin & Co farhågorna om en ny attack på grannlandet vore det en katastrof för den europeiska säkerhetsordningen. 

Det vore till och med värre än attackerna mot Ukraina 2014, eftersom ryssarnas totala likgiltighet inför Ukrainas suveränitet och västs spelregler skulle bekräftas. 

Om de är beredda att göra om samma folkrättsbrott bedömer de uppenbart inte att konsekvenserna skulle bli särskilt allvarliga. Att väst inte kommer att rycka ut till Kievs försvar den här gången heller.

Bedömningen är visserligen begriplig. 

Ukraina är inte med i Nato. Fördömanden eller på sin höjd sanktioner från EU avskräcker knappast och Joe Biden har tydligt visat att USA vill ha lugn och ro i Europa, inklusive i relationerna med Ryssland, för att kunna fokusera på Kina.

Försvarsminister Peter Hultqvist ska därför ha beröm för uttalandet om att eventuellt skicka svenska soldater till Ukraina. Han refererar till ett förslag från de baltiska staterna om en ny EU-ledd insats med syfte att utbilda Ukrainas militär. 

Oavsett uppdrag eller organisation skulle den typen av konkret gemensam åtgärd skicka en viktig signal både till Moskva och till Kiev, och självklart ska Sverige ta sitt ansvar.

EU bör också göra allt för att hålla igång de diplomatiska kanalerna. Ett planerat möte inom ramen för det så kallade Normandie-formatet där Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland ingår rapporteras nyligen ha grusats av Moskva, vilket är ett annat illavarslande tecken. 

Flera debattörer föreslår också att EU bör använda den kontroversiella gasledningen Nordstream II som påtryckningsmedel mot Ryssland – att den tyska energimyndigheten bör fortsätta att neka Gazproms certifieringsansökan för den färdigbyggda gasledningen under överskådlig framtid.

Det vore en dålig idé. Att EU-länderna skulle göra sig mer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning är självklart problematiskt på flera sätt. 

Men i dagens Europa har knappast något land råd att vara så kräset. För många EU-ledare står valet i dag snarare mellan rysk gas och elbrist, och därmed upprörda, fattiga och frysande medborgare. 

Ryssland har dessutom all anledning att låta kranarna vara öppna med tanke på ekonomins beroende av gasintäkterna.

Att tacka nej till rysk gas av politiska skäl utan att ha tillgång till alternativa energikällor är detsamma som att skjuta sig själv i foten – att bli ännu mer sårbar för ryska provokationer. 

Tvärtom behöver Europas länder stå starka och enade för att försvara Ukraina.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här


Innehåll från EKNAnnons

Blev miljardbolag på sex år – så här växte Polarium

Smarta batterier gjorde att svenska Polarium utsågs till Nordens mest snabbväxande tillväxtbolag av Financial Times tidigare i år. Bolaget är just nu på en tillväxtresa som många företagare drömmer om.

– Vi hade inte klarat det här utan EKN, säger Polariums grundare och vd Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Polarium tillverkar smarta uppkopplade litiumjonbatterier som driver mobilmaster, och kan ersätta många av de dieselaggregatorer och blybatterier som ofta driver masterna i dag.

– En av våra kunder sparar sju miljoner liter diesel i månaden på att använda våra produkter. Ser man till mobilmasternas hela livslängd innebär det över en miljard liter mindre diesel – för en kund, säger Stefan Jansson.

Tillväxt som kostar

Polarium har sedan starten 2015 installerat över 250 000 batterier i mer än 60 länder. I år förväntas omsättningen landa på 1,25 miljarder kronor. Efter sex år har företaget tre kontor i Sverige, fabriker i Mexiko och Vietnam, säljkontor i USA samt säljare och teknisk support i England, Nya Zeeland, Indonesien och flera afrikanska länder. Det är en otrolig tillväxtresa – och den har kostat en hel del.

– Vi har ett enormt kassaflöde och snabb tillväxt – lägg samman de två parametrarna så får du en uppfattning av vårt behov av rörelsekrediter. Det här var en riktig utmaning för oss i början när vi inte hade en historik att visa upp för kreditgivare, och dessutom gör många affärer på riskmarknader Därför vände vi oss till EKN.

Kombinera olika garantier

Statliga EKN finns nämligen till för att hjälpa svenska exportföretag och deras underleverantörer, genom olika typer av garantier. Polarium har använt tre finansieringslösningar från EKN:

För allmänna expansionssatsningar har de använt EKN:s rörelsekreditgaranti, vilket innebär att EKN har täckt 50 procent av bankens kreditrisk. Det har gjort det enklare för banken att våga säga ja till Polariums kreditbehov.

För affärer på riskmarknader har Polariums bank använt EKN:s rembursgaranti. Rembursgarantin kan banken ansöka om när man har en så kallad remburs, det vill säga att köparens lokala bank garanterar säljaren betalning vid leverans. Rembursgarantin täcker upp för risken att den lokala banken inte kan betala.

Polarium har också använt sig av EKN:s garanti för kundfordringar för specifika affärer, som täcker risken att köparen inte kan betala fakturan. Med hjälp av garantin kan Polarium dessutom gå till sin bank och få fakturan betald i förväg, vilket innebär att de kan erbjuda kunden kredit utan att själva behöva vänta på att få betalt.

Minskat risken och frigjort kapital

– Vi gör många affärer på riskmarknader och då är det betryggande att kunna räkna bort både politiska risker och valutarisker. Dessutom har vi kunnat frigöra kapital med hjälp av de här garantierna. Samarbetet med EKN har gjort att vi kan fokusera på vår grundverksamhet, det har varit otroligt värdefullt för oss, säger Stefan Jansson.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa svenska exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?