1515
Annons

Stenevi måste tåla att partier tycker olika

LEDARE. Med en kort men spikrak partikarriär i ryggen valdes Märta Stenevi på söndagen till nytt kvinnligt språkrör för Miljöpartiet. Tillfället är egentligen otacksamt, men ett motigt opinionsläge verkar inte bekymra det nytillträdda språkröret. Ambitionerna för både det egna ledarskapet och partiet är skyhöga.

MILJÖPARTIET. På söndagen valdes Märta Stenevi till nytt kvinnligt språkrör för Miljöpartiet.
MILJÖPARTIET. På söndagen valdes Märta Stenevi till nytt kvinnligt språkrör för Miljöpartiet.Foto:Jessica Gow/TT

Siktet är inte bara inställt långt bortom riksdagsspärren. Hon vill också slå det tidigare språkröret Maria Wetterstrands förtroendesiffror på 44 procent. Det är tuffa målsättningar. Partiets språkrör har länge befunnit sig i förtroendebotten. I en sammanvägning av opinionsmätningar skrapar Miljöpartiet endast ihop ett väljarstöd på 3,8 procent, från att ha varit tredje största parti i valet 2010.

Med storhetstiden bakom sig är frågan hur Miljöpartiet ska kunna hitta en väg tillbaka. Märta Stenevi talar om ett bredare parti som måste finnas med i alla delar av samhällsdebatten. Men den främsta frågan är ändå klimatet. På många sätt ger den partiet sitt existensberättigande.

Trots det, och att hållbarhet sällan varit hetare, är det allt färre som tror att Miljöpartiet har den bästa politiken på området. Sedan 2014 har partiet tappat två tredjedelar av det stöd de hade för sin klimatpolitik. Ska man tro Märta Stenevi i Agenda (31/1) har det inte med Miljöpartiet att göra, utan själva frågan. Miljöpolitiken håller på att polariseras och bli partibunden. Den betraktas inte längre som neutral på samma sätt som för 10-20 år sedan.

Lösningen på problemet att andra partier prioriterar klimatfrågan är enligt Stenevi att bli tydligare med att utsläpp inte bryr sig om partifärg. Det är en häpnadsväckande utsago. Inte att frågan blivit politiserad, utan hur Miljöpartiet bedömer sin egen roll. Partiets politik är långt ifrån neutral. På ideologiska grunder motsätter de sig både kärnkraft och ny teknik som suger upp koldioxid ur atmosfären. Marknaden betraktas snarare som en bov än en kompanjon.

Det är förståeligt att Miljöpartiet sörjer att deras politik inte längre betraktas som en objektiv sanning. Men om de inte klarar av att behålla stöd när andra prioriterar klimatet är partiet illa ute. Precis som alla andra får Miljöpartiet försöka övertyga väljare om varför deras ideologi och politik är den bästa. Att den skulle vara neutral är ren lögn.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera