1515
Annons

Statsministrar i krigstid

Sveriges medlemskapsprocess i Nato ser ut att sluta som den började. Först händer inget och sedan plötsligt händer allt på en gång.

Oavsett vem som bildar regering efter valet kommer han eller hon att vara statsminister i krigstid. Sverige kommer att gå med i Nato och vi står inför en stor och dyr upprustning. Det är dags att tala större allvar med väljarna.
Oavsett vem som bildar regering efter valet kommer han eller hon att vara statsminister i krigstid. Sverige kommer att gå med i Nato och vi står inför en stor och dyr upprustning. Det är dags att tala större allvar med väljarna.

Troligen kommer Sverige inte få grönt ljus före Natos toppmöte på onsdag men mycket tyder på att vi snart kan inleda formella medlemskapsförhandlingar. Då kommer det att gå undan. Ett svenskt Natomedlemskap har ett starkt stöd i USA som ser klara militära och politiska fördelar med Sverige som medlem.

Omvärlden spelar viss roll för ryckigheten i Stockholm. Man kunde inte förutse en fullskalig rysk invasion av Ukraina eller att Turkiets president skulle sätta sig på tvären direkt.

Men allt är inte utlandets fel. Regeringen borde likt Finland ha startat planering och förankring direkt när katastrofen i Ukraina var ett faktum. Inför beslutet att söka medlemskap borde regeringen ha tagit bort uppenbara hinder. Det faktum att Sverige som enda EU-land har extra hårda egna vapenexportrestriktioner mot Turkiet borde ha åtgärdats. Liksom det olämpliga i att regeringen har ett principvidrigt avtal med en politisk vilde om fördjupade kontakter med en kurdisk grupp i Syrien som Turkiet betraktar som terrorister. Det var illa skött och det var i hög grad oppositionen som tänkte och agerade för att regeringen skulle röra sig.

Risken är stor för att den tillbakalutade attityden fortsätter även när medlemskapet är klart. Även om Sverige sägs vara mer Natoanpassat än många befintliga medlemmar innebär medlemskapet ett helt nytt läge, mentalt, militärt och politiskt.

Alliansfriheten skapade ett slags utanförskap hos den breda allmänheten. Sverige var inte med i kriget men heller inte riktigt med i världen. ”Landet utanför”, heter historikern Henrik Berggrens svit om Sverige och andra världskriget och det ligger mycket i det. Sverige stod utanför kraftmätningen mellan diktatur och demokrati även under kalla kriget, vilket orsakade svåra moraliska skador. Under de militära internationella operationernas kvartssekel från Balkan till Afghanistan hade den svenska politiska nivån konsekvent svårt att tala klarspråk om vad svensk trupp egentligen gjorde. När regeringsföreträdare talade lät det mer som biståndspolitik än försvars- och utrikespolitik.

I och med Natomedlemskapet försvinner många vanföreställningar och dimridåer. Sverige kommer att ingå i en värdegemenskap som försvarar medlemmarna mot rysk aggression men också mot kinesisk. Det kan hända att världen går mot ett nytt kallt krig och i det kommer Sverige tveklöst och traktatsbundet att stå på demokratiernas sida.

På det militära planet är förändringen ännu större. Den erfarne bedömaren och tidigare rektorn på Försvarshögskolan Karlis Neretnieks beskriver det senaste försvarsbeslutet som i praktiken överspelat. Att försvara svenskt territorium är ett fortsatt svenskt huvudansvar men nu ska vi även bidra till att försvara alliansmedlemmar.

När ÖB får frågan om vad medlemskapet innebär säger han att vi kan planera mer offensivt. Det innebär rimligen permanent svensk trupp i Baltikum och att Sverige deltar med stridsflyg i den baltiska luftövervakningen - precis som bland andra Norge och Danmark. Men också att Sverige som den i särklass största strandstaten tar ett större ansvar för Östersjöområdet. En historiker skulle kanske uttrycka det som att Sverige militärstrategiskt är tillbaka i tiden före 1809, med ett tydligt ägandeskap österut över havet och in över de finska och baltiska landområdena. Det har konsekvenser för marinen, luftövervakningen och inte minst luftvärnet som måste byggas ut för att tillsammans med polska och tyska system skapa en skyddande kupol mot missiler.

På det politiska planet krävs något som kan kallas för ett nytt inre Natobeslut, särskilt på den vänstra sidan. Situationen nu liknar i hög grad tiden före och de första åren efter EU-medlemskapet då MP och Vänsterpartiet ägnade åratal åt att vara emot EU och Socialdemokraterna låg lågt för att läka de interna konflikterna. Det gjorde att den nya EU-medlemmen Sverige blev onödigt passiv.

Än så länge finns få tecken på att regeringen på allvar förbereder Sverige på att bli Natomedlem. Det finns inga tecken alls på att man förbereder en rivstart som medlem. Och det finns inga tecken på politisk entusiasm inför Nato hos S, MP eller V. De partierna är i en säkerhetspolitisk sorgeperiod.

På den högra politiska planhalvan har partierna en större medvetenhet. Natomedlemskap har varit deras fråga under många år och nu äntligen händer det. Men även här bör partierna vara mer offensiva. Om M-ledaren bildar regering i september, vilket opinionsmätningarna tyder på nu, kommer Ulf Kristersson att leda Sverige in i Nato och ta ansvar för den mycket stora upprustning som Sverige står inför. Han kommer i hög grad att vara en statsminister i krigstid. Om kriget i Ukraina sprider sig ökar allvaret dramatiskt. Försvar och säkerhet blir den nya regeringens stora projekt och det ska skötas samtidigt som vi går in i en tuff lågkonjunktur.

Moderatledaren måste förbereda sitt regeringsunderlag på svåra prioriteringar och försvarsfrågan måste upp högt på agendan i valet. Kostnadsbördan för upprustningen måste klaras ut. Det kommer att vara dyrt att vara svensk och det är dags att tala större allvar med väljarna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera