1515
Annons

Statens försäkring måste gälla

LEDARE. När katastrofer inträffar, och politikerna tvingar företag att stänga eller begränsa verksamheten, då ska staten stå för kostnaderna. Men det har varit en svajig resa hittills.

Det tog lång tid för ministrarna i regeringskansliet att höra nödropen från besöksnäringen och andra mindre och medelstora företagare. Landets ledning insåg först i november att stöden måste förlängas. Ansökan registrerades hos EU-kommissionen 12 december, och först nu fick den klartecken. Då hade många företag stått med halverade intäkter (eller mer) och utan stöd hela hösten. Krögarna hade trummat på sina kastruller i ur och skur för att bli hörda.

På tisdagsmorgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson och näringsminister Ibrahim Baylan till slut en förlängning och utvidgning av olika stöd till mars-april, samt att nedstängningsstödet (vid förbud att driva verksamhet) inte bara ska gälla ersättning för fasta kostnader utan även lönekostnader. De ville inte riktigt kännas vid att det tagit tid utan menade att de jobbat så snabbt det gick. Noll empati.

Men bevisbördan ligger tung på regeringen, och de myndigheter som administrerat stöden. Företagen betalar skatt för att Sverige ska fungera. När katastrofer som en pandemi inträffar, och politikerna slår ut företagens intäkter genom att tvinga dem att stänga eller begränsa verksamheten, då ska staten stå för kostnaderna. Men det har varit en svajig resa.

Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort (26/1) har 30 procent av medlemsföretagen för närvarande finansierings- eller likviditetsproblem. På branschnivå är besöksnäringen värst drabbad, där har 73 procent av företagen ekonomiska problem följt av transportsektorn, 32 procent, och handeln med 28 procent.

Hälften av de tillfrågade har sökt statligt stöd under pandemin, och 34 procent av dessa är missnöjda med hur länge utbetalningarna dröjt. 28 procent upplever problem i samband med ansökningarna, 25 procent har haft krångel vid utbetalningen. Det är ett svagt betyg.

Bilden är att regeringen legat steget efter under hela pandemin. Det tycks fortsätta. När många länder nu börjar planera för hur man ska öppna upp ekonomin, tack vare ökad vaccinering, lägger Sverige fram en plan för att kunna stänga vissa verksamheter helt. Det är ingen bra väg framåt. Men blir det fallet måste företagen i alla fall kunna lita på att staten fungerar som försäkringsbolag när de utfärdar verksamhetsförbud.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera