1515

Staten måste vara invånarnas våldskapital

LEDARE. I flera år rådde det stor oreda på busslinjer i Borlänge. Ungdomar kastade stenar, krossade rutor och trakasserade såväl busschaufförer som medpassagerare. För att stävja upploppen prövade Dalatrafik en rad åtgärder. Överfallslarm installerades och väktare tillsattes på bussarna, något som enbart förvärrade situationen.

BROTTSLIGHET I FOKUS. Under tisdagen presenterade Mikael Damberg ytterligare en åtgärd i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. I dag misslyckas staten med uppgiften att vara sina invånares våldskapital.
BROTTSLIGHET I FOKUS. Under tisdagen presenterade Mikael Damberg ytterligare en åtgärd i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. I dag misslyckas staten med uppgiften att vara sina invånares våldskapital.Foto:Ali Lorestani/TT

Tillslut inleddes ett samarbete med den somaliska pensionärsorganisationen i Borlänge. När de började vakta på bussarna lugnades situationen ned avsevärt. Hur kan detta komma sig?

Tankefiguren är ett exempel på kollektivistiska strukturer som en drivkraft i samhället. Det är en förklaringsfaktor som hörs för lite i debatten om den brottslighet som breder ut sig, och i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. Det som pekar i den riktningen och som har lyfts upp i relation till ungdomsrånen ger ett möjligt svar på varför offren är just personer av svenskt ursprung. Det handlar om bristande våldskapital.

När man talar om våldskapital inkluderar det rimligtvis rent fysiska förmågor. Men våldskapital handlar även i en abstrakt innebörd om vem som håller oss om ryggen och ser till att rättvisa skipas.

I Sverige är staten stark och har tillsammans med myndigheterna stor tilltro bland invånarna, även om dess våldsmonopol numera utmanas. Många i Sverige har en god relation till sin familj och släkt, men är varken beroende av dessa ekonomiskt eller juridiskt. När det gäller vår säkerhet förväntar vi oss att staten garanterar den genom en poliskår som kommer när vi blivit utsatta för brott. Vi förväntar oss att våra juridiska dilemman hanteras rättssäkert genom oberoende domstolar.

Det är helt enkelt staten som ska vara invånarnas våldskapital. När staten brister i grundläggande funktioner för att säkerställa efterlevnad av lag och ordning, samt uppföljning och åtal då dessa bryts, står individen ensam. Ett lätt offer för förövare.

I samhället finns det i dag personer som är formade av samhällen med svaga och misstrodda stater, där kollektivistiska klanstrukturer har blivit ett svar på många av de funktioner som staten och dess myndigheter fyller i Sverige. Dessa nätverk av nära och avlägsna familjeband upprätthåller bland annat en juridisk ordning. Rent krasst löser man meningsskiljaktigheter internt utan att beblanda sig med myndigheter. Ett parallellt rättssamhälle.

Den svenska forskningen på hur utbrett fenomenet med klanstrukturer är i Sverige är ytterst begränsad och behöver utökas, enligt polisen och Försvarshögskolan. Den senare presenterade i höstas en rapport där ämnet tas upp i ett kapital av Per Brinkemo, som tillsammans med Johan Lundberg även är redaktör för antologin Klanen.

I rapporten såväl som i boken lyfts exempel på hur klanstrukturer och misstro mot rättsväsendet kommer i vägen för statlig rättskipning. Bland annat i Malmö har det rapporterats om inofficiella rättegångar och personer som köper sig fria från brott (kostnaden för exempelvis ett mordförsök är runt en halv miljon kronor). Förövarna ställs därmed inte inför rätta när offret tar tillbaka sina vittnesuppgifter.

Rättsosäkerheten med ett parallellt rättssamhälle är skäl nog för varför klanstrukturerna måste bli kartlagda. Men en minst lika viktig aspekt är vad detta innebär för det svenska rättssystemet. För att fungera kräver systemet tillit. Annars riskerar det bli en ond cirkel där personer på grund av misstro inte pratar med myndigheter, och där misstro mot myndigheter blir befogad när dessa misslyckas med att göra sina jobb.

Det individualistiska samhället förutsätter att institutionerna som finns på plats för att skydda oss fungerar. Avsaknaden av kollektivistiska strukturer får inte göra individer till lätta offer för brott. Ungdomar måste kunna lita på att staten lyckas i sin uppgift att vara deras och övriga invånares våldskapital.


Innehåll från TableauAnnons

Därför är data detaljhandelns nyckel till konkurrenskraft

– För att lyckas hantera pandemins utmaningar behöver detaljhandlare använda data på effektivast möjliga sätt, säger Fredrik Holmgren, nordisk säljchef på Tableau.

Detaljhandeln har varit pressad under de senaste åren – något som förstärkts ytterligare under covid-19-pandemin. Från skiftet till e-handel och till det ökade fokuset på hållbarhet har ingen annan bransch varit med om så stora förändringar, inte bara gällande hur försäljningen sker utan också var den sker.

Att ändra sin affärsstrategi kan vara lukrativt men också skapa nya utmaningar. Med ständigt ökande förväntningar och krav behöver detaljhandlare förutse och möta sina kunders behov oavsett var de handlar. Handlarna behöver också en robust försörjningskedja som fungerar för deras organisation. Det är inte enkelt, men det är görbart. Genom att använda rätt data vid rätt tidpunkt kan detaljhandelsföretag fatta bättre, mer flexibla och mer lönsamma beslut. Genom Tableaus samarbete med hundratals detaljhandlare runt om i världen, och här i Sverige, har de kommit fram till följande:

1. Kraven på försörjningskedjan

Kundernas föränderliga krav gör det svårare att hitta sätt att effektivisera sin verksamhet på. Att behöva förändra sin försörjningskedja för att möta dessa krav innebär förlorad värdefull tid. För att kunna vara agil och göra snabba förändringar är det viktigt att ha full insyn i alla delar av försörjningskedjan; från inköp till leverans. Att upptäcka och möta nya kundtrender och behov i realtid ger detaljhandlare en klar fördel mot sina konkurrenter när det kommer till att fånga kundernas intresse. En övergripande bild av realtidsdata du samlat in kommer att hjälpa din verksamhet att ligga steget före, reducera svinn i inköpsprocessen och hålla jämna steg med kunderna.

2. Sömlösa omnikanal-upplevelser

Det räcker inte längre att bara erbjuda en fantastisk fysisk eller digital upplevelse. Kunder vill ha, och förväntar sig, samma nivå av service oavsett var de handlar. De efterfrågar enkelhet. Pandemin har gjort oss mer bekväma och förstärkt behovet av att kunna shoppa online. För att vinna i den nya verkligheten behöver detaljhandlare förstå sina kunder helt och hållet, kunna förutspå deras beteenden och ge dem vad de behöver innan de själva ens vet.

3. Kunden i centrum

För att kunna konkurrera måste kunden alltid vara i centrum. Genom att hämta data som möjliggör beslut baserade på fakta och siffror i realtid kan du prioritera både kundens och din verksamhets behov. Post-pandemi kommer handlare att fortsätta se förväntningar och preferenser förändras bland kunderna allt eftersom marknaden förändras. Att fatta kloka och informerade beslut är det enda sättet att garantera fortsatt framgång och det enda sättet att göra detta på är att ha en tydlig förståelse för sin data.

4. Prissättning

Kvalitet och prisvärdhet är några av kundernas huvudkrav idag men detaljhandlare måste balansera detta mot sina egna behov av ökade marginaler och kostnadseffektivitet. Lösningen hittar vi i att skapa dataledda produkter och prissättningsstrategier. Att ge dina team verktyg för att djupdyka i försäljning, produkt och prisdata ger dem insikter som behövs för att kunna fatta viktiga beslut. Om du förstår vad som händer både på marknaden och hos dina kunder kan du skräddarsy din produkt och prissätta på ett sätt som maximerar din verksamhets framgång. Att utnyttja data kommer att bli en nyckel till innovation, återhämtning och tillväxt, nu och framåt. Alla företag kommer att ha sina egna prioriteringar och problem och Tableau kan ge råd kring hur man bäst hämtar in och applicerar data för att möta dessa.

Vill du veta mer? Ladda ned Tableaus senaste e-book för detaljhandeln här.

Mer från Tableau

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tableau och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?