1515
Annons

Staten måste ta ansvar som SAS-ägare

LEDARE. Delårsrapporten från SAS var nedslående. Men resultatet var inte överraskande och bolaget är långtifrån ensamt i branschen om katastrofsiffrorna. Vd:n Rickard Gustafson tänker i juni presentera en plan för rekapitalisering av bolaget. Det lär vara stora belopp som måste tillföras. Ska svenska staten delta? På den frågan kan nog många svar ges.

Foto:Johan Nilsson

Man måste se de målkonflikter som finns och välja väg.

En sådan handlar om konkurrensneutralitet. SAS SAS +0,46% Dagens utveckling är ett delstatligt bolag, ett så kallat flaggbolag som genom åren har haft en särskild roll i infrastrukturen med historiskt betingade privilegier. Genom åren har det statliga ägandet minskat. Anledningarna har varierat. Staten ska inte äga bolag på en konkurrensutsatt marknad, var en motivering. Staten ska inte äga klimatnegativ verksamhet, tänkte kanske andra. Staten ska inte äga bolag som dras med kroniskt svagt resultat, har nog många tyckt.

Så hur förändras detta av den pågående krisen? Ska staten, enbart med hänvisning till sin ägarpost, hjälpa ett flygbolag och inte andra? Ska uppstickarbolagen, med varierande disruptiva affärsupplägg, lämnas i sticket? Dessa har trots allt haft en avgörande betydelse för en nödvändig omstrukturering i flygsektorn. Från stela strukturer med höga priser och företagsledningar som tvingats navigera mellan starka intressegrupper till en flexibel bransch med lägre priser och mer kundval.

Om staten går in i SAS med mer kapital, borde inte motsvarande summa sättas in i de andra bolag som har en stor betydelse för svenskt resande, som Norwegian och Ryanair?

Men det som nu är aktuellt är inte ett företagsstöd som vilket som helst, utan ett övervägande som varje aktieägare måste göra när ett hel- eller delägt bolag är i kris. Som största ägare (jämsides med danska staten) har man ett särskilt stort ansvar. Valet att äga en stor post i SAS (eller på senare år: att behålla) förpliktar. Andra flygbolag har också ägare som står inför samma beslut. Och i fallet med ett sedan länge underkapitaliserat bolag som Norwegian är det snarast borgenärerna som får stå för räddningsaktionen.

Det går inte att överskatta SAS betydelse för företagen. När krisen är över kommer världens parkerade flygplan att åter flyga, någonstans, i de nuvarande färgerna eller ommålade. Staten och Wallenbergsfären (som den största privata ägaren) bör försäkra sig om att dessa flygplan fortsätter att föra det skandinaviska näringslivet närmare världen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Maktskiftet 2022

Till slut gav även en förnuftig person som Magnus Hall upp.

SKIFTE. Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson har alla utmanat en socialdemokrati som har gått åt vänster.
SKIFTE. Thorbjörn Fälldin, Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson har alla utmanat en socialdemokrati som har gått åt vänster.Foto:Foto: Leif R Jansson, Pontus Lundahl, Magnus Andersson

Han kom från skogsindustrin till Vattenfall och hade en klassisk basindustriell syn på energisystemet i allmänhet och på vikten av kärnkraft i synnerhet. Regeringsskiftet 2014 betvingade honom. S och Mp gjorde upp om att fler reaktorer skulle stängas och att Vattenfalls planer på ny kärnkraft skulle avbrytas. Hall protesterade försiktigt och fördömdes av det nya regeringspartiet.

Den så kallade effektskatten, en punktskatt på kärnkraft, höjdes kraftigt, delar av Vattenfalls styrelse byttes ut mot uttalade kärnkraftsmotståndare. Hall tog beslut om att stänga reaktorer. Det gjorde även kollegorna på Eon. Experter på Svenska kraftnät varnade tydligt för konsekvenserna i södra Sverige men den politiska viljan var ännu tydligare. Sådant spelar roll.

I maj 2019 gav Magnus Hall en intervju där han dömde ut kärnkraften, hyllade Greta Thunberg och lovordade vindkraft. Man skulle kunna säga att han lät som vilken tysk som helst, eller som en svensk vd i ett statligt bolag som måste hålla sig väl med regeringsmakten. Den rödgröna regeringen har haft en rak ordergivning till de förment självständiga bolagen, liksom till kultursektorn och utbildningsväsendet. Sådant spelar också roll.

Energifrågan är ett område där den politiska viljan har stor betydelse. Man kanske kan tro att regeringsmakt är en naturkraft, avgränsad från partiernas inre liv, mer rationell och i händerna på ett upplyst intresse. Det är en villfarelse. Vad partierna tycker betyder något. Att Sverige under åtta år har regerats av kärnkraftsmotståndare har betydelse för det svenska energisystemets utveckling, hur gärna de ansvariga än vill skylla på yttre omständigheter.

Ett annat område där partiernas grundläggande inställning spelar roll är den grova kriminaliteten, nu rankad som den viktigaste frågan av väljarna. Sverige har en exceptionellt hög nivå av mord på unga män. En halv miljon personer uppskattas bo i bostadsområden som präglas av frånvarande rättsstat, klanvälde och hedersförtryck.

Sambandet mellan hög invandring av dåligt utbildade personer, låg förvärvsfrekvens, en svag polismakt och låga straff för unga är övertydligt. Men det är inte där de olika varianterna av regeringspartier har sitt fokus. De som har styrt i åtta år och vill styra igen har aldrig erkänt eller insett migrationens centrala roll, de är inte särskilt intresserade av polis och skärpta straff och de säger bestämt nej till förslag som kan förknippas med SD. Istället har de hittat en egen vänstervinkel på problemet: segregation. Sverige är ett av västvärldens minst segregerade länder. Vi har breda jämlikhetsskapande institutioner som gratis utbildning, gratis sjukvård och robusta skyddsnät för alla. Man har alla chanser i Sverige. Det är till och med gratis att gå i privatskolor.

Men i statsministerns värld är det ändå detta unikt generösa svenska system som brister. Där har hon sitt fokus och sådant spelar roll för hur kommuner och myndigheter fungerar. Fyra år till med de fyra partierna till vänster innebär inget annat än att tragedin fortsätter. Skarpa förslag sätts i karantän i åratal, ansvariga ministrar skyller på andra och den svenska statsministern fortsätter att vända stenar.

Maktskiftet 1976 var framför allt ett reningsbad för svensk demokrati. Väljarna fick för första gången se ett livs levande regeringsalternativ och Socialdemokraterna tvingades till omtänkande i opposition. Omfattande socialiseringsplaner av näringslivet stoppades. Marginalskatten sänktes och villkoren för sparande blev bättre. Det betydde något att Sverige regerades av ickesocialister.

Maktskiftet 1991 innebar att porten öppnades för en lång rad reformer som i hög grad fortfarande bygger Sverige. Marknader avreglerades, löntagarfonderna avskaffades, friheten ökade, Sverige blev ett uttalat västland och EU-medlemskapet förbereddes. Det betydde något att Sverige regerades av partier som trodde och tror på marknadsekonomi och ett liberalt samhälle.

Maktskiftet 2006 bytte ut en tröttkörd socialdemokrati mot en starkt reforminriktad alliansregering. Sverige fick tydliga incitament på arbetsmarknaden, en internationellt konkurrenskraftig skattemiljö för kapital och en efterföljande våg av en ny generation av globala entreprenörer. Det betydde något att Sverige regerades av partier som trodde och tror på företag, flit och förvärvsavdrag.

Maktskifte 2022 är viktigt för att klara några akuta frågor. Om M bildar regering kommer den politiska viljan att ha fokus på rättsstaten som brottsbekämpande kraft och inte på socialstaten. Den kommer att underlätta för energiföretagen att bygga de små modulära reaktorerna, inte förhindra och försvåra. Den kommer att vilja gå med i Nato, inte släpas in. Den kommer att reformera friskolesystemet, inte bekämpa dess företag. Den kommer att värna kapitalbildningen i Sverige, inte ständigt lansera nya skatter på kapital.

Och den kommer att vara hyggligt sammanhållen. Partierna till höger vill samarbeta, har samarbetat (bland annat om den statsbudget som gäller i år) och har planer för sitt regeringssamarbete. Partierna till vänster har inget av detta, vilket har gjort de åtta senaste åren historiskt röriga och reformlösa. Det betyder något att Sverige de kommande åren kan regeras av partier som tror på rättsstaten, fria företag, ett rationellt energisystem, individers egna drivkrafter och som har en självklar säkerhetspolitisk hemvist i västvärlden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera