Annons

Ställ krav på länder som får coronastöd

LEDARE. EU-toppmötet som börjar den här fredagen är det kanske viktigaste det här året. Nu ska EU:s stödplan på 750 miljarder euro fås på plats. I potten finns också unionens sjuårsbudget på totalt närmare 1.100 miljarder euro.

Foto:ERIK SIMANDER

Ståndpunkterna känner vi till. Motsättningarna gäller inte behovet av ett stödpaket, utan själva konstruktionen. Ska det stöd som fördelas utgöras av lån eller av bidrag? Sverige och tre andra länder förespråkar lån, medan övriga länder står bakom det liggande förslaget, där den största delen är bidrag. EU-kommissionen kommer att låna stödbeloppet på marknaden, och EU-budgeten ställs som säkerhet och risken fördelas därmed på alla medlemsländer.

Utgångspunkten för den svenska regeringen är återhållsamhet, denna gång liksom i tidigare budgetförhandlingar. I det sammanhanget är det konsekvent att motsätta sig krisstöd i form av bidrag.

Det är givetvis legitimt av den svenska regeringen att vara mycket restriktiv. Det är så förhandlingar går till. Men ingen tror rimligen att slutresultatet kommer att följa den svenska linjen. I praktiken syftar den svenska principiella hållningen till att förbättra helheten i det ekonomiska paketet. När det gäller komplexa ekonomiska förhandlingar, antingen det gäller svenska löneavtal eller EU:s budget, finns det alltid många parametrar att arbeta med och det går i slutänden att hitta en kompromiss där alla kan beteckna sig som segrare.

Man ska också vara klar över att det finns åtskilliga besparingsmöjligheter i EU:s administration, och det är viktigt att det finns ett starkt politiskt tryck för att effektivisera.

Men EU är inte samma sak som EU-apparaten, lika lite som Sverige är samma sak som staten.

Europa står vid en korsväg. Det finns enorma ekonomiska utmaningar, som denna gång är gemensamma eftersom det är en symmetrisk chock som slagit till – alla drabbades av epidemin. Nästan hela Europa delar valuta och måste därför söka samfällda lösningar. Den framtida globaliseringen kommer troligen att få en regional prägel, där det blir än viktigare att återvinna konkurrenskraft som världsdel, som union.

I det ljuset bör ekonomiska transfereringar ingå i unionsbygget. Det sker sedan decennier i form av stödsystem för jordbruk, regional utveckling, forskning etc. Och nu är det alltså aktuellt med ytterligare transfereringar till följd av coronakrisen.

Följer Sverige med i Europas vägval? Vill Sverige puffa Europa till en ökad integrering eller gå åt andra hållet, på egen hand? Detta är berättigade frågor eftersom Sverige gärna tvekar inför Europatanken.

Sverige är ett land som lojalt följer de regler som överenskommits gemensamt, men som sällan är en tung aktör för att fördjupa samarbetet. Sverige ser EU som en jurisdiktion mer än en gemenskap.

Omfördelning av resurser är en rimlig del av en union. Det sker i Sverige, i en federation som USA eller Tyskland. Frågan här är om det ska vara lån eller bidrag, skillnaden mellan dessa två storheter är dock mer principiell än verklig. Mer av Sveriges förhandlingskraft borde ägnas åt att driva på för rimliga motkrav. Stödåtgärderna i samband med eurokrisen villkorades med strukturreformer. Det var naturligt med tanke på att strukturella obalanser var anledningen till att krisen uppstod.

Även i det här fallet bör strukturella motkrav ställas. Visserligen uppstod den nuvarande krisen på grund av något som stod utanför ländernas kontroll, en epidemi och de åtgärder som var nödvändiga för att hejda den. Men strukturproblemen i vissa länder finns ändå där och försvårar återhämtningen ytterligare. Pressen bör fortsätta, för en rimlig finanspolitik, för fungerande skatteuppbörd, för hållbara pensionssystem. Här kan Sverige spela en roll. Det kan göras med en hög trovärdighet eftersom Sverige har haft allvarliga problem, för snart 30 år sedan, som man lyckades åtgärda med egen kraft.

Och viktigast är att Europa kommer på fötter. Till och med viktigare än att Sverige får rabatt på EU-avgiften.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?