Stå upp för fria farleder i Asien

I fredags rapporterade Taiwan att 20 kinesiska stridsflygplan flugit in över dess luftrum. 

Kränkningen är den hittills grövsta från Peking som dock hävdar att man inte har gjort något fel. 

Taiwan är ju en del av Kina, enligt kommunistpartiet.

OMTVISTADE VATTEN. Kina gör anspråk på hela Sydkinesiska sjön och tar sig allt större friheter för att övertrumfa grannländernas anspråk i det för världshandeln så viktiga vattendraget. Experter varnar dessutom för en ny Taiwan-kris. Utvecklingen är av stor betydelse också för Europa och Sverige.
OMTVISTADE VATTEN. Kina gör anspråk på hela Sydkinesiska sjön och tar sig allt större friheter för att övertrumfa grannländernas anspråk i det för världshandeln så viktiga vattendraget. Experter varnar dessutom för en ny Taiwan-kris. Utvecklingen är av stor betydelse också för Europa och Sverige.Grafik:Anna Byström

Många sjömil därifrån, vid ett rev i Sydkinesiska sjön mellan Filippinerna och Vietnam, pågår samtidigt en kraftmätning mellan Filippinernas försvarsmakt och 200 kinesiska fiskebåtar, vilket Di rapporterade om på onsdagen. 

Revet ligger i Filippinernas ekonomiska zon, men även Peking gör anspråk på området, liksom resten av Sydkinesiska sjön. Att nyttja sin enorma fiskeflotta i militärt syfte verkar ha satts i system.

Nyligen godkände regeringen i Peking dessutom en ny lag som ger kustbevakningen grönt ljus att skjuta skarpt mot fartyg som man anser seglar illegalt i dessa omtvistade vatten, inklusive fiskebåtar och handelsfartyg.

Exemplen visar hur Kina agerar allt mer ohämmat och vårdslöst i sitt närområde och gentemot grannländerna. 

Det tyder på ett ökat självförtroende, som också visat sig i internationella sammanhang – inte minst under toppmötet med Biden-administrationen i Alaska då kineserna läxade upp sina amerikanska motsvarigheter. 

President Xi Jinping verkar tro att han kan komma undan med vad som helst.

Det är en farlig inställning, speciellt i kombination med en ökande grad av nationalism. 

Flera säkerhetspolitiska experter varnar nu för att en direkt konfrontation mellan Kina och USA kommer allt närmare.

Bland de inblandade finns nämligen flera allierade till USA, inklusive Filippinerna, Japan och Taiwan. 

För att stå upp för navigationsfriheten och sina försvarsgarantier har Washington bland annat skickat hangarfartyg till de omtvistade vattnen. Även Frankrike och Storbritannien har ökat sin militära närvaro i området.

Det gör de rätt i. Även om vi talar om östra Asien har utvecklingen i dessa farvatten stor betydelse också för Europa, inklusive för Sverige. 

Navigationsfrihet och reglerna i FN:s havsrättskonvention är inget att ta lätt på. Hur skulle det exempelvis se ut om våra grannländer började ta sig liknande friheter och bygga konstgjorda militariserade öar i Östersjön? 

Att det är ordning och reda på haven är dessutom en förutsättning för att kunna lägga fiberkablar längs havsbotten, vilket är en svensk paradgren.

Sydkinesiska sjön är också av stor betydelse för världshandeln: cirka en tredjedel av världens sjöburna handelsvaror passerar där. Som jämförelse skeppas 12 procent genom den nyss tilltäppta Suezkanalen. 

I framtiden blir Sydkinesiska sjön sannolikt ännu viktigare för oss i Norden, när smältande isar möjliggör ökade transporter från Asien genom Nordostpassagen.

För Kina handlar de territoriella anspråken dock om mer än att säkra handelsflöden och tillgången till naturresurser, inklusive fisk, olja och gas. Peking påstås också vara ute efter någonstans att gömma sina ubåtar. Sydkinesiska sjön är nämligen betydligt djupare än de grunda vattnen utanför Peking och Shanghai.

Dessutom krävs sannolikt kontroll över Sydkinesiska sjön för att ta kontroll över Taiwan, vilket är Xi Jinpings högsta mål, enligt egen utsago.

”Vi strävar mot en fredlig återförening eftersom det är bäst för folket på båda sidor och för landet. Men vi avvisar inte att använda våld och tar oss rätten att använda alla möjliga medel”, sa presidenten dessutom i ett tal 2019.

Under hans ledning har Kina lagt allt mer resurser på försvaret och stoltserar i dag med världens näst största försvarsbudget.

Men skulle man verkligen ge sig på Taiwan? Sedan separationen 1949 har öriket utvecklats till en välfungerande demokrati med 24 miljoner invånare som i dag är världsledande både inom halvledare och pandemihantering. USA har backat upp Taiwan militärt sedan 1979.

Det vore minst sagt djärvt. Men å andra sidan tycks Peking inte vara alltför bekymrat över västvärldens åsikter med tanke på hur man skändat avtalet med britterna om Hongkongs status.

Det är möjligt att Xi Jinping även är ute efter att testa Biden-administrationen. Oavsett vilket är utvecklingen farlig. Risken för att någon startar en storkonflikt av misstag är uppenbar.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?