Annons

Sparare som vill investera hållbart förtjänar tydlighet

Förvirringen om hur man ska mäta hållbarhet verkar i finansbranschen vara i det närmaste total.

HÅLLBART? Det är inte lätt att som sparare veta vad som är hållbart att investera i.
HÅLLBART? Det är inte lätt att som sparare veta vad som är hållbart att investera i.Foto:Hakon Mosvold Larsen

Di har i flera artiklar de senaste dagarna belyst problemet med mätbarheten. Ämnet är viktigt, inte minst för alla som sparar i hållbarhetsmärkta fonder. De vill naturligtvis veta att deras pengar gör nytta. 

Spararnas intentioner är det inte fel på. Globalt har 2 200 miljarder dollar placerats i hållbara fonder, enligt Bloomberg. Att man vill placera kapital där det exempelvis bidrar till att förbättra miljön bör uppmuntras. Problemet är att den bransch som samlar in och jämför hållbarhetsdata inte är till stor hjälp.

Ett av de ledande analysföretagen, Morningstar, får i Di:s granskning kritik av flera fondbolag, som anser att bolagets hållbarhetsbetyg är missvisande och att analysmetoden har brister. Ett vindkraftsföretag bedöms exempelvis ha högre hållbarhetsrisk än oljebolag.

Vad det beror på är inte lätt att klarlägga. Morningstar har inte låtit sig intervjuas. Men det kan bero på att stora företag är bättre än små på att rapportera och ha policyer på plats, vilket är en viktig komponent i hållbarhetsbedömningen.

Analysen bakom betyget är inte lätt att förstå. Hur man räknar vill mätföretagen inte avslöja. Det skadar trovärdigheten, inte bara för mätföretaget utan också hos den som beställt analysen. Frågan är vilken nytta dessa företag gör. 

The Economist refererade nyligen till en granskning av sex sådana institut, som visade att de använde 709 olika parametrar i 64 kategorier. Endast tio kategorier var gemensamma för alla sex institut, och där ingick inte grundläggande parametrar som utsläpp av växthusgaser. 

Som fondsparare är det inte lätt att fatta väl avvägda investeringsbeslut i denna djungel av data och analyser. Att EU-kommissionen vill se ökad öppenhet vad gäller hållbarhetsdata är bra, men mer behövs. Den nya standarden för hållbarhetsrapportering som införs i EU 2024 kan skapa större enhetlighet kring vilken data som används vid analysen. 

Det som skulle behövas är ett slags global standard för hur hållbarhetsdata ska tolkas, liknande den som redan finns vad gäller bolagens siffermässiga redovisning. Det skulle öka jämförbarheten av olika sparprodukter. Sparare som vill investera hållbart förtjänar den tydligheten.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera