Socialdemokraterna släcker Sverige

Sveriges elpriser är just nu mycket höga. I södra och mellersta Sverige är priserna dubbelt så höga som under sommaren förra året och i norr runt 30 procent högre. Svenska kraftnät varnar nu också för kontrollerade strömavbrott i höst och i vinter, vilket aldrig tidigare hänt i landet. Varannan svensk oroar sig för de höga priserna, som påverkar familjers privatekonomi och företagens investeringsförmåga.

Uppdaterad: 1 augusti 2022, 16:00Publicerad: 1 augusti 2022, 15:55

Ledare:Benjamin Dousa

Text

INGA BESKED. Energiminister Khashayar Farmanbar (S). Presskonferenser om underhåll av stamnätsstationer gör liten nytta utan mer planerbar elproduktion.Foto:Cornelia Jönsson

Det finns en avgörande skillnad mellan elektricitet och andra varor, nämligen elsystemets funktionssätt. Elens långa vandringsleder, elnätet, måste vid varje givet tillfälle vara balanserat. Det betyder att lika mycket el som konsumeras måste komma in. Dessutom måste det finnas spänning, annars kollapsar elsystemet. Planerbar elproduktion, som kärnkraft, har lättare att reglera spänningen i nätet än vad icke-planerbar elproduktion, som vind- och solkraft, har.

I SE4, Sveriges sydligaste elområde, som innefattar Skåne, Blekinge, Kronoberg och delar av Halland, Jönköping och Kalmar kan det bli svårt att balansera nätet i höst. Därför har Svenska kraftnät börjat förbereda sig för att bryta elen till vissa användare. Effektbristen kommer bli som mest påtaglig under de timmar med mycket förbrukning, som tidigt på morgonen och på eftermiddagen när människor återvänder från jobbet. När Svenska kraftnät beordrar regionnätföretagen att släcka ned, har företagen femton minuter på sig att verkställa ordern. Exakt hur triageringen av vilka hushåll, företag och verksamheter som ska bli utan el ska gå till hålls hemlig av säkerhetsskäl.

Måndagens presskonferens med energiminister Khashayar Farmanbar (S) bidrar tyvärr inte med mycket ljus i tunneln. Pressträffen handlade om ett underhåll på 8 av Sveriges nästan 200 stamnätsstationer. Underhåll som sker årligen och är planerade av Svenska kraftnät. Regeringens lösning på effektbristen, att bygga nya kablar, räcker inte. Bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige gör att nya kablar inte kan nyttjas fullt ut. Ett konkret exempel är SydVästlänken mellan Hallsberg och Skåne som kostade 7 miljarder kronor och togs i bruk förra året, där överföringskapaciteten blivit lägre än väntat. Sverige har i dag, trots nya kablar, därför sämre överföringsförmåga än sista december 2020 då Ringhals 2 togs ur bruk.

Socialdemokraterna har i decennier kohandlat med Miljöpartiet, där regeringsmakten köpts med nedläggningar av fullt fungerande kärnkraft. Tolv kärnkraftsreaktorer har blivit sex, på politisk grund. Statsminister Magdalena Andersson sa i sitt installationstal att ny kärnkraft inte skulle vara en del av hennes gröna projekt.

Energidebatten präglas också av osanningar och rena lögner. Det hävdas att andra länder i Europa antingen aldrig haft storskalig kärnkraft eller är på väg att avveckla den. Det stämmer inte. I flera europeiska länder byggs eller planeras nya reaktorer: Bulgarien, Frankrike, Tjeckien, Finland, Slovakien, Ungern, Rumänien, Slovenien, Litauen, Polen och Storbritannien är några exempel. Farmanbar hävdade också under förra veckan i SVT Aktuellt att kärnkraftsnationen Frankrike har högre elpriser än Sverige, men Eurostats statistik för första kvartalet i år visar att svenska hushåll och industrier betalade 50 procent högre elpriser än franska.

Det värsta är att Sverige inte nödvändigtvis befinner sig på botten av energikrisen. Den amerikanska delstaten Texas har ungefär lika hög andel vindkraft som Sverige, runt 20 procent. Förra året drabbades delstaten av extrem kyla, och elpriset skenade från 16 öre per kilowattimme till 70 kronor. Elsystemet kollapsade och deras motsvarighet till Svenska kraftnät hanterade effektbristen med roterande strömavbrott. Flera miljoner blev utan el och åttio personer dog. Förutsättningarna är annorlunda här; vi har bättre överföringskapacitet inom landet och till andra länder och vi har både kärn- och vattenkraft.

Känslan av att det löser sig måste dock ersättas av en krismedvetenhet. Stockholms Handelskammare har visat att elbristen endast i huvudstadsregionen kan innebära mellan 200.000 och 400.000 färre förvärvsarbeten i Stockholm fram till 2031, och ännu värre kan det bli i södra Sverige.

Med hundratusentals jobb, industrietableringar, och hushållens plånböcker i potten borde elfrågan vara prioriterad i valrörelsen. Sverige har inte råd med nedsläckningspolitik.

Innehåll från KellerAnnons

Global styrka med lokal fokus för en hållbar grundläggning

Publicerad:5 juli 2022, 10:20Uppdaterad:6 juli 2022, 14:57

För att skapa en långsiktig hållbarhet vid byggprojekt krävs rätt grundläggning. Som specialister på nordiska markförhållanden, ett komplett utbud av tekniker och med en världsledande styrka i ryggen ligger Keller Grundläggning i klar framkant.

De senaste åren har varit framgångsrika för Keller Grundläggning och företaget har växt i takt med uppdragen. Samtidigt är man också med att driva på den geotekniska utvecklingen framåt, både med egen produktutveckling och genom medverkan i flera akademiska forskningsprojekt med miljörelaterad fokus.

Med en väl utvecklad maskinpark, en bred produktportfölj och en egen konstruktions- samt projekteringsavdelning levererar Keller Grundläggning optimala geotekniska lösningar över hela byggsektorn. Lång kännedom om de speciella svenska markförhållandena är en stark tillgång liksom fördelen med globala resurser.

Läs mer om Keller Grundläggnings tekniker här

– Det är förstås en extra styrka att vi kan ta in specialkompetens, en metod eller en teknik som inte är standard i Sverige från våra globala kollegor. Det ger oss ett bredare perspektiv som gör att vi kan presentera fler olika alternativ för våra kunder och även lyfta fram vilka som är särskilt miljösmarta, säger Robert Thurner, vd för Keller Grundläggning.

De markförstärkande tekniker som företaget erbjuder har ett brett spann, från de mer traditionella som kalkcementpelare till alternativa som exempelvis stenpelare. En lösning som använder sig av stenpelare i stället för kalkcementpelare kan spara upp till tio gånger så mycket koldioxid.

Läs mer om Keller Grundläggnings projekt

– Branschen kan inte bara fortsätta att bygga likadana infrastrukturprojekt som tidigare utan behöver utveckla såväl tekniker som hållbarhet och lönsamhet. Vi har alla ett ansvar och kompetensen finns i branschen. Tillsammans med våra kollegor bygger vi för våra medmänniskor med vår gemensamma framtid i fokus, avslutar Robert Thurner.

Om Keller:
Keller Grundläggning är ett oberoende dotterbolag till Keller Group som med verksamhet på fem kontinenter är världens största geotekniska lösningsspecialist. För sina kunder utvecklar företaget såväl ekonomiska som alternativa miljövänliga lösningar och genom att koppla samman globala resurser och lokala kunskaper är Keller med på några av de största och mest utmanande projekten runt om i världen. I det dagliga arbetet genomför Keller runt 6 000 projekt varje år.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Keller och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

Publicerad: 10 augusti 2022, 19:30

Ledare:Henrik Westman

Text

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare.

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent.

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet.

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.