Annons

Sociala taxonomin är de nya löntagarfonderna

LEDARE. En breddning av begreppet ”hållbarhet” till sociala FN-mål som att minska fattigdom skulle underminera det fria företagandet.

Foto:Darko Bandic

Det finns en efterfrågan från finansmarknaden på gemensamma standarder för att bedöma om ett företag är hållbart. Det är bakgrunden till de ramverk från EU som kallas taxonomier. Men definitionerna av hållbarhet är svåra, politiskt laddade och kidnappas lätt av särintressen och opinionsorganisationer. Det visade inte minst arbetet med den gröna taxonomin som inledningsvis inte klassade vattenkraft som hållbart, och knappt svenskt traditionellt skogsbruk. Frågan om hur kärnkraften ska klassas är uppskjuten till nästa år.

Slutresultatet blev bättre och den gröna taxonomin träder i kraft efter årsskiftet. Nu kommer nästa steg som är mycket mer besvärligt: EU:s sociala taxonomi. Trots att remissrundorna precis har avslutats har den knappt diskuterats, vilket börjar bli alltmer typiskt och alltmer problematiskt för det nuvarande arbetet i unionen. I Sverige har diskussionen om den sociala taxonomin bara handlat om makten över lönesättningen. Men ambitionerna är mycket större än så.

Ett grundproblem med den sociala taxonomin är att intresset från finansmarknaderna inte är särskilt stort, vilket har lämnat fältet fritt för ett framgångsrikt lobbyarbete av vänsterkrafter och intresseorganisationer. Förslaget präglas starkt av en misstänksamhet mot den privata äganderätten och det fria företagandet.

Svenskt Näringsliv var i sitt remissvar skarpt kritiska mot förslaget, och de har helt rätt. Innebörden av taxonomin är att företag ska styra mot de allomfattande sociala delarna av FN:s 17 globala mål. Där ingår bland annat att ”utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla och uppnå jämställdhet”. 

Syftet är att placerare, som stora pensionsfonder, vilka lätt böjer sig för tryck, ska investera i företag som bidrar till att förbättra utsatta gruppers levnadsstandard. Det kan exempelvis ske genom att de bidrar till att grupperna nås av basvaror och tjänster. Men det är en politisk uppgift.

Företagen ska också bidra till inkludering och mångfald, och målen ska kopplas till ledande befattningshavares ersättning. Sammansättningen av ledningsgrupper och styrelser är dock en ägarfråga. Investerare är naturligtvis fria att bara placera i bolag som sysslar med inkludering och mångfald i sitt arbete och i sina produkter, men det ska inte EU lägga sig i.

Bolagen uppmanas också att upprätthålla en intressentdialog i samhället. Det öppnar dörren än mer för intresseorganisationer med en egen agenda. De kan ha goda avsikter, men den makt som EU anser att de ska ha är ett distinkt hot mot ägande och företaget som organisationsform. 

Tankefiguren liknar den som låg till grund för de svenska löntagarfonderna som skulle garantera fackens makt över företagen. Den västerländska kapitalismens framgång bygger på att man hyllar och hedrar en revolutionär kraft - det fria företagandet. En riktigt bra företagsidé bekämpas nästan alltid av samhället, av politiken, av facket, av intresseorganisationer. Om inte ägare med vinstintresse har makten över företaget är det förlorat åt konserverande krafter.

Begreppet ”hållbarhet” är verktyget, det slagord kring vilket man enar allmänhet, politiker och finansmarknader. Få motsätter sig att utsatta grupper ska få det bättre, men det bör ske genom att de politiska ledningarna i enskilda länder tar sitt ansvar.

Redan i dag pågår i många fonder en godtycklig sållning av vilka bolag som är goda och inte. Kasinobolag är onda, liksom försvarsindustrin, trots att medborgare i alla länder räknar med att deras nation kommer försvara sina gränser vid ett angrepp. Sjunde AP- fonden har satt Deutsche Telekom på sin svarta lista för att de har problem med facket i sitt USA-bolag. Det här kommer bara bli värre.

Många politiker verkar inte reagera över den pågående maktförflyttningen. Även en del liberaler anser att storföretagen behöver tyglas, och de använder finansmarknaden för sina syften. Men den sociala taxonomin går långt bortom EU:s mandat. Dess effekter är svåra att förutsäga, den saknar politisk demokratisk legitimitet och den måste stoppas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera