Sluta tala om att riksdagen orsakar kaos

LEDARE. ”Om de inte väljer sakpolitiken utan att i stället skapa största möjliga kaos blir det omöjligt för regeringen att styra landet.” Så sa den vikarierande centerledaren Anders W Jonsson på ett partimöte på fredagen. Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad kom med ungefär samma budskap i en DN-intervju.

Uppdaterad: 1 februari 2020, 10:40Publicerad: 31 januari 2020, 16:53

Ledare:Tobias Wikström

Text

Foto:Anders Wiklund/TT, Anders Wiklund/TT

I Di:s dokument om budgetstriden i talar nationalekonomen John Hassler om vikten att budgeten bereds i regeringskansliet, inte i riksdagen. Och i DN tidigare i veckan skriver statsvetaren Olof Petersson att riksdagen ägnar sig åt fel saker och faller för frestelsen att agera lagstiftare på egen hand. Detta är problematiskt eftersom det är regeringskansliet som har kompetens och resurser för en stabil och rättssäker lagstiftningsprocess, anser han.

Men det har inte blivit kaos för att några marginella budgetposter stryks av den opposition som tillsammans utgör en majoritet. Inte heller blir det kaos för att riksdagen gör tillkännagivanden i olika sakfrågor, något som Olof Petersson också kritiserar. Det blir inte ens kaos när riksdagen lagstiftar på egen hand.

Detta är något som händer ytterst sällan. De två mest kända fallen gällde registrerat partnerskap (1994) och samkönade äktenskap (2009). I båda fallen handlade det om att den borgerliga regeringen inte lade fram dessa förslag eftersom Kristdemokraterna blockerade frågan. Riksdagen gjorde hela lagstiftningsarbetet, och remitterade sina texter till Lagrådet. Såvitt känt finns inga kvalitetsbrister i denna lagstiftning.

Åtskilliga problem finns däremot i de lagförslag som kommer från regeringskansliet. Och det märks i kritiken från Lagrådet. ”Gymnasielagen” om uppehållstillstånd är kanske det främsta exemplet.

Att det som riksdagen beslutar om på egen hand är hafsigt och kaotiskt är regeringsmaktens narrativ. Den M/KD-budget som gick igenom i december 2018 kallades följaktligen servettskiss, fast det tekniskt sett var en ändring av regeringens budgetförslag och det allra mesta var oförändrat.

Hur relationen mellan regering och riksdag ska se ut regleras i grundlagen och riksdagens arbetssätt regleras i riksdagsordningen. Reglerna för budgetbeslut stoppar effektivt överbudspolitik i riksdagen. Det är förbjudet att lägga fram förslag som överskrider budgetens rambeslutsnivå.

Resten är en filosofisk fråga. Ska oppositionen under mandatperioden vara som en tankesmedja som bara utvecklar sin politik i syfte att få bättre resultat i nästa val eller ska den försöka få igenom delar av sin politik?

Svaret bör vara att det inte bara är legitimt, utan rentav en plikt att försöka driva igenom sin politik.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

Publicerad: 30 september 2022, 17:03

Ledare:Tobias Wikström

Text

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren.

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov.

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.