Sluta säg ”våra äldre”

Med start 1976 påbörjades en dramatisk professionalisering av svensk barnomsorg. Utbildningen flyttade in till högskolan, gjordes flerårig och odlade fram en egen profession.

REFORM. Äldreomsorgen behöver en genomgripande reform som driver professionalitet, teknikutveckling och en ny syn på äldre. Kvalitetsarbetet i svensk barnomsorg bör ses som ett föredöme.
REFORM. Äldreomsorgen behöver en genomgripande reform som driver professionalitet, teknikutveckling och en ny syn på äldre. Kvalitetsarbetet i svensk barnomsorg bör ses som ett föredöme.Foto:Christine Olsson

Det hjälpte till att 1970-talets intresse för barn och barns villkor fick (mestadels) flickor med höga betyg att söka utbildningen. Decenniet var ett genombrott för barns rätt att vara egna individer. Barnaga avskaffades. Bris bildades. Barnlitteraturen fick storsäljande och banbrytande författare. Hela skådespelareliten gjorde Astrid Lindgren-filmer och kommunerna byggde badhus, hockey- och tennishallar. Barn är framtiden och den var löftesrik.

Förskolelärarna kom genom decennierna att göra succé. De erövrade respekt och auktoritet, fick upp löneläget rejält och fick bli egna företagare på 1990-talet. Barnpassning blev förskola.

Om Sverige är världsledande på något numera så är det verksamhet för de allra yngsta. Med skarpa läroplaner, individuella utvecklingsplaner för varje unge, ambitiösa mål och en professionell yrkeskår har förskolan blivit en oundgänglig del av svenskt samhälle. 95 procent av barnen går där och kundnöjdheten är bland de bästa som går att uppmäta. Förskolan har med råge kommit ikapp grundskolan i professionalitet och effektivitet.

Ibland ryms ett helt problemkomplex i hur man talar om människor. Ingen minister talar i dag om ”våra barn”. De är sina egna, kanske till och med föräldrarnas. Ingen talar heller om ”våra sjuka”, de är självklart snart friska och talföra individer. Men minister efter minister och myndighetsgemensamma topptjänstemän talar varje dag om ”våra äldre”, som om de var ett enhetligt kollektiv. Med de klassificeringsregler de använder sig av inkluderas Volvo Cars vd, Swedbanks ordförande och nuvarande EU-ministern i begreppet ”våra äldre”. Samt statschefen.

En kvardröjande paternalistisk attityd till ”våra äldre” är kanske en förklaring till varför svensk äldreomsorg har gjort motsatt resa jämfört med barnomsorgen.

Det gamla ålderdomshemmet var inte bra men de brister som coronakrisen har avtäckt visar att dagens äldreomsorg inte har kommit särskilt långt. Nu är det skillnad på att organisera omsorg för personer i livets början och i livets slut, men det ensamt kan inte förklara varför ambitionsnivån skiljer sig så mycket. Varje dag i en människas liv bör rimligen vara lika mycket värd oavsett var i livet man befinner sig.

Den största och kanske avgörande skillnaden är att äldreomsorgen aldrig har fått en egen profession. Branschens motsvarighet till förskoleläraren, geriatriksjuksköterskan, finns knappt. Totalt i landet arbetar i dag cirka 350 sjuksköterskor som är specialistutbildade i geriatrik. Ambitionen är att utbilda 50 nya om året i äldres sjukdomar, smärtproblem, psykologi och demensproblem men platserna fylls aldrig och hälften hoppar av. Och Norge lockar med höga löner och en mer professionell organisation.

Geriatriksjuksköterskan arbetar nästan aldrig i äldreomsorgen, vilket man kanske kunde tro. De få som finns jobbar på sjukhus och på vårdcentraler där de visserligen kan serva äldreboenden men det är inte geriatriksjuksköterskeprofessionen som driver verksamheten, den är mer tillhanda som konsult.

Det finns heller inget krav på medicinsk utbildning för att arbeta med äldre och inte heller för att ansvara för äldreboende. Bara var 20:e medarbetare i äldreomsorgen är sjuksköterskeutbildad.

Branschkunniga talar om en avprofessionalisering av äldreomsorgen. Trenden har drivits av politiska besparingskrav och kommunala upphandlingsprocesser där billigast vinner. De privata aktörerna har tillfört valfrihet och frihet att välja bort, vilket är en kvalitet i sig, men ingen kan säga att de drivit kvalitet i verksamheten med någon större framgång.

Coronakrisen har slagit hårt mot äldre i hela världen. Oavsett organisationsform har dödligheten varit stor. Men det finns grader och oavsett epidemirisk finns det starka skäl att investera mer i svensk äldreomsorg. Dels för att möta den ökande volymen men också för att höja kvaliteten.

Socialminister Lena Hallengren har ofta varit en framsynt politiker, därtill med ett förflutet som just förskoleminister. Hon har nu möjlighet påbörja ett stort och viktigt framtidsprojekt och genomföra ett attitydskifte. I den äldrevårdsdebatt som påbörjats är det viktigt att inte bara ropa efter fastanställningar och fler armar utan att driva frågor om kvalitet, en välutbildad profession med auktoritet och disputationer, teknikutveckling, affärsidéer och äldres rätt att betraktas som individer.

Det svåraste är att bygga en ny kultur kring äldreomsorgen. För barnomsorgen tog det minst tio år, men sedan satt den. Kärnan är professionen, statliga krav via läroplaner och en grundmurad respekt för barn. Samma kombination behövs för äldre. Samt att inte se en åldrande demografi som en kostnadsbomb. En stark ekonomi måste klara att utsträcka livsinkomsten till att täcka även de sista åren och låta folk leva som de vill. Årsrikedom är ingen fattigdom.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?